Mer om HSB
Rolf Englund på DN Debatt 95 10 21
HSB är en uppochnedvänd koncern. Med det åsyftas inte det tumult som rådde kring HSB i våras när media uppmärksammade HSB:s svaga ekonomi, vilket ledde till att oroliga bosparare tog ut 185 miljoner kr medan TV-kamerorna visade köande HSB-medlemmar framför kassorna. Oron var inte utan grund. Ett eget kapital på 238 miljoner kronor, svarande mot skulder på närmare 10 miljarder, kan inte anses betryggande för ett företag som sysslar med fastigheter och har en omfattande in- och utlåning. Den akuta krisen gick över efter det att VDn Rolf Trodin tvingades avgå och efter det att finansminister Göran Persson i hastigt mod uttalat något slags löfte till bospararnas förmån. HSB-ledningen har alltid förnekat att det skulle vara förknippat med risker att spara hos HSB.
I årsredovisningen har det förklarats att "de pengar som bospararna satt in i HSB placeras i statligt garanterade värdepapper: obligationer utgivna av staten eller av bottenlåneinstitut. En mindre del lånas ut mot betrygande säkerhet för kortfristig finansiering av HSBs bostadsproduktion under byggtiden". Men dessa tillgångar är inte pantsatta till bospararnas förmån. HSB har inte en sparkassa. HSB är en sparkassa. Man kan anta att det var i insikt härom som HSB i juni i år lade sig alldeles platt inför Konsumentverket, som undrat hur HSB i sin marknadsföring kunde säga att det var "tryggt" och "säkert" att spara hos dem. HSB lovade att i fortsättningen undvika dom orden.
Många, däribland HSB-ledningen i Stockholm, tycks tro att Riksförbundet är i toppen och medlemmarna i botten av en koncern. Det är tvärtom. Medlemmarna i bostadsrättsföreningarna äger sin förening där de bor. Den föreskrivna stadgan kräver visserligen att föreningens namn skall vara "HSBs bostadsrättsförening Si och Så". Men föreningen ägs av medlemmarna - inte av HSB. Bostadsrättsföreningarna i en region äger det som kallas HSB-föreningarna, som HSB Stockholm, HSB Malmö, osv. Dessa regionala föreningar äger i sin tur HSB:s Riksförbund.
För att få en bild av HSBs totala ekonomi måste man se Riksförbundets och de regionala HSB-föreningarnas ekonomi som en helhet. Hittills är det bospararnas pengar som har stått i centrum för intresset. Det handlar om cirka två miljarder kronor. Men Riksförbundet har skulder på ytterligare åtta miljarder. Det var för att lätta den skuldbördan som det i våras sades att HSB skulle sälja fastigheter för cirka tre miljarder kronor.
I början på juli meddelade HSB att man ändrat strategi. Nu är tanken att de regionala HtSB-föreningarna skall rädda Riksförbundets ekonomi. HSB fastigheter m m skall sättas på bolag och halva aktiekapitalet skall säljas till föreningarna. På detta sätt räknar Riksförbundet med att få in kanske så mycket som 800 Mkr. Hur mycket det blir beror givetvis på hur många miljarder kronor i skulder som skickas med det nya bolaget och hur högt priset blir för aktierna.
De regionala HSB-föreningarnas sammanlagda redovisade egenkapital uppgår till drygt en miljard kronor. Men de har samtidigt skulder på över tio miljarder och således en genomsnittlig soliditet på bara tio procent. En del har betydligt mer, andra betydligt mindre. Att i det läget investera stora belopp i Riksförbundets fastigheter borde ingalunda vara självklart för dem. Tillgångarna, liksom skulderna , i det nya bolaget torde komma att uppgå till flera miljarder kronor. Hanteringen av den utförsäljningen ställer stora krav på både professionalism och interndemokrati. Ett prospekt som fyller sedvanliga krav vid emissioner av denna storleksordning borde vara en självklarhet. Lika självklart är att inom en folkrörelse av HSB:s slag en affär av denna art och storlek borde behandlas så att medlmmarna har möjlighet att sätta sig in i frågan och påverka den.
Styrelsen för den bostadsrättsförening där jag bor har skrivit till vår regíonala HSB-förening och påtalat att de bör göra upp planer för hur frågan skall hanteras, informera berörda bostadsrättsföreningar härom och innan beslut fattas inkalla en extrastämma. Inför det arbetet har jag gjort mig besväret att sammanställa siffrorna från de flesta 52 regionala HSB-föreningarnas årsredovisningar för att få en totalbild av HSBs ställning.
Det visar sig då att de totala skulderna är mångdubbelt större än de två miljarder som bosparandet omfattar. Bostadsrättsföreningarna har cirka sju miljarder kronor innestående hos HSB-föreningarna. För dessa lån är ingen särskild säkerhet ställd. Utöver dessa skulder har Riksförbundet och de regionala föreningarna banklån på tre miljarder vardera. HSBs totala skulder uppgår således till runt 15 miljarder kronor.
De senaste årens omvälvningar på marknaden för bostadsrätter, i synnerhet nyproducerade sådana, har medfört att de nu kan vara långt mer riskfyllt än tidigare att sitta i styrelsen för eller vara revisor i sin bostadsrättsförening. Det åligger styrelsen att förvalta föreningens tillgångar, däribland de likvida medlen. Till plikterna hör att pröva om dessa är placerade på betryggande sätt eller om de borde omplaceras till ett bankkonto. Man kan tycka att det av många andra skäl skulle vara bäst att inte röra i allt detta. Men man har som styrelseledamot och revisor en både moralisk och juridisk skyldighet att på bästa sätt ta till vara sina huvudmäns - bostadsrättsföreningens medlemmar - intressen.
Det som hände i våras var att HSB utsattes för för en s k "run" (av engelska ordet för springa). Det uttrycket brukar användas om vad som händer för banker när insättarna springer till banken för att ta ut sina pengar innan bankens pengar tar slut. Om det visar sig att ryktet, om att banken är insolvent (har större skulder än tillgångar) , är sant är det kvarnprincipen som gäller. Först till kvarn får ut sina pengar. De andra blir utan. Men det kan också vara så att banken har tillgångar som mer än väl täcker skulderna till insättarna. Naturligtvis har banken inte alla sina pengar i kassan, utan måste låna från andra banker, eller i sista hand från Riksbanken. Banken lider då bara brist på likviditet. Riksbanken ställs inför problemet att ofta med kort varsel bedöma om en bank har likviditetsproblem, och kan räddas med lån, eller om bankens kapital är slut och banken därför måste stängas.
I våras var det HSBs bosparare som var oroliga och köade vid kassorna. De hade att väga sin oro mot värdet av köplatsen som bosparandet givit dem. De som hoppades att köplatsen med tiden kommer att bli värdefull igen kunde säga sig att den vinstmöjligheten var värd en viss risk. Allrahelst som Göran Persson själv utställt något slags löfte. HSB skulle ställas inför en betydligt allvarligare situation om bostadsrttsföreningarnas styrelser och revisorer kom fram till att det för dem och deras föreningar vore säkrare att helt eller delvis föra över föreningens pengar från HSB till ett bankkonto. Dels kan detta ske enkelt. Det är bara för styrelsen att fatta beslut om att ett visst belopp skall överföras till föreningens bank- eller postgirokonto.
HSB är skyldig att verkställla beslutet. Någon stadgeändring eller något stämmobeslut behövs inte. Dels har bostadsrättsföreningen inte någon köplats att förlora. En eventuell räntevinst eller ränteförlust är negligerbar i jämförelse med den större säkerhet som föreningens pengar får.
HSB skulle i det läget vara tvunget att ersätta föreningarnas inlåning med banklån. Bankerna skulle kanske gärna låna ut mer pengar till HSB, men måste då kräva säkerheter som bankerna - och Finansinspektionen - kan godkänna. Om säkerheterna räcker till går det bra, annars inte.
Det är svårt att förstå hur HSBs ställning skulle kunna förbättras genom köp av aktier i JP Bank. Finansinspektionen måste självfallet se extra noga på de lån som en bank lämnar till sin huvudägare.
HSBs grundläggande problem är att det egna kapitalet är för litet i relation till rörelsens storlek. Det är detta som förhindrar att HSB även formellt skulle bli en bank, med en banks särskilda rättigheter och skyldigheter. Till skyldigheterna hör att inte lämna för stor del av sin utlåning till en och samma låntagare. Om HSB blev bank skulle HSB inte - som nu - kunna låna ut det mesta av medlemmarnas pengar till sig själv.
Rolf Englund, civilekonom, styrelseledamot HSBs Brf Spåret i Åkersberga
Denna artikel är, tycker jag, en av mina bästa - klicka här för fler av mina bästa opus.