Mycket att lära av gamla misstag
DN-ledare 2000-03-06, utdrag
I år kommer Sverige enligt de flesta konjunkturprognoser att få en tillväxt på över 4 procent, något vi inte haft sedan 1960-talet.
Frågan är: innebär detta en tillfällig avvikelse, eller ett trendbrott.
Till en del är den nya tillväxten en konjunkturreflex. Svensk ekonomi är traditionellt starkt exportstyrd, än mer så på 90-talet då den interna efterfrågan gick ned.
Konjunkturen går uppåt i de flesta av Sveriges exportländer, och exporten ökar både absolut och som andel av BNP.
Till en del är dagens tillväxt en fråga om återhämtning. I början av nittiotalet sjönk BNP tre år i rad,vilket inte hänt förr i modern tid.
När efterfrågan satte in hade svensk ekonomi lediga resurser.
I nästan trettio år låg svensk ekonomi en dryg procentenhet under OECD-genomsnittet i tillväxttakt.
Kommentar RE: Nedanstående diagram hämtat ur Lindbeckkommissionen 2000, visar emellertid inte detta, tycker jag. Om man betraktar diagrammet noga förefaller det mig som att det visar att den s k eftersläpningen har uppkommit vid två tillfällen, i slutet av 1970-talet och i början av 1990-talet. De övriga åren ligger kurvorna parallelt, dvs vi och de andra länderna har samma tillväxttakt. Det är således inte så, vilket begreppet "eftersläpning", liksom DN:s påståendeatt " i nästan trettio år låg svensk ekonomi en dryg procentenhet under OECD-genomsnittet" vill få oss att tro.
En lång rad analyser, svenska och internationella, har pekat på grundläggande strukturfel som orsaker.
Vad förklarar då att vi 1999- 2000 plötsligt lyfter över omvärlden mer än konjunkturreflexen?
Svensk ekonomi var tidigare hårt reglerad: skatterna var extrema, kreditmarknaden hårt styrd, statliga monopol gällde, kapitalrörelser mot utlandet var i princip förbjudna. Så kom trots allt några avregleringar.
Skatteomläggningen 1990 betydde mycket. Skatten på utdelad vinst sänktes från 85- 90 till cirka 50 procent.
Utan avregleringen av televerkets monopol hade dagens IT-företag inte kommit till.
Den socialdemokratiska regeringen ansökte om EU-medlemskap i oktober 1990 (Kommentar RE: lustigt nog var det inte EU Ingvar Carlsson sökte medlemskap i, utan dåvarande EG) endast som försök att stoppa en räntechock som höll på att ruinera stora delar av landet.
Kommentar RE: Att räntechocken uteblivit om vi inte hade haft en fast växelkurs, ivrigt försvarad av bl a Dagens Nyheter, nämner Dagens Nyheter inte, av någon anledning.
Den registrerade arbetslösheten har minskat. Men det relevanta måttet på hur arbetsmarknaden fungerar är andelen sysselsatta.
Den har sedan 1990 fallit från 82 till 75 procent.
Full sysselsättning år 2010 nytt mål i EU-länderna: Full sysselsättning ska anses gälla när 70 procent av arbetskraften är i jobb. I dag ligger nivån på knappt 60 procent.
Om vi ska återfå 1990 års sysselsättningskvot måste ytterligare 650.000 nu arbetslösa personer börja arbeta (enligt en översikt från Svensk handel).
Detta visar, enligt Dagens Nyheter, att vi har kvar höga hinder för sysselsättning, i form av arbetsrättsregler, lönekarteller, höga löneskatter (verbalt maskerade till "arbetsgivaravgifter").
Regeringens paradnummer är att den har eliminerat underskottet i budgeten. Vi går nu mot stora överskott.
Men det beror på att de höga skattekvoterna gör budgetsaldot extremt konjunkturkänsligt. Enligt en kalkyl från OECD hamnar 72 procent av en BNP-svängning i budgetsaldot.
I en högkonjunktur forsar pengarna in; när konjunkturen viker faller intäkterna medan utgifterna stiger.
Vi gick igenom den här processen på sjuttiotalet. (Kommentar RE: DN nämner inte de 80- och 90-tal de var medskyldiga till)
Riksdagen höjde skatterna, intäkterna steg, och omsattes i permanenta utgifter. När omslaget kom och intäkterna stagnerade fortsatte utgifterna okontrollerat.
Följden blev kostnadschocker, underskott, devalveringar - inledningen på den kris som sedan dess präglat svensk ekonomi.
Den socialdemokratiska partistyrelsen föreslår en rad reformer. Partiets egen tidskrift summerar kostnaden till bortåt 100 miljarder. Om detta verkställs innebär det att tillfälliga inkomstökningar omsätts i permanenta utgiftsökningar. När konjunkturen viker kommer ett nytt underskott, och ny press uppåt på räntan.
Hur många gånger måste vi göra om samma misstag?
Kommentar RE: Ett bra sätt vore att lära sig mera om vad som faktiskt hände. Dagens Nyheter har ännu inte på sin ledarsida med ett ord kommenterat förekomsten av SOU 1999:150 Vad hände med Sveriges ekonomi efter 1970?
Se även Hans Bergström
i DN 2000-03-16:
Visar den nuvarande goda tillväxten i svensk ekonomi att DN och
andra kritiker av regeringen har haft fel? Hans Bergström ställer
frågan: Vad beror den nuvarande höga tillväxten i svensk
ekonomi på? Ett av hans svar är "Bungyjump-effekten. När
man fallit tillräckligt djupt uppstår en naturlig energi i
motsatt riktning."
Denna artikel är, tycker jag, en av mina bästa - klicka här för fler av mina bästa opus.