Home - Index - News - Krisen 1992 - EMU - Economics - Cataclysm - Wall Street Bubbles - US Dollar - Houseprices

Från eftersläpning till proletariat

Fondförmögenheten i Sverige har under en tioårsperiod ökat från 460 till 1 660 miljarder kronor.
Nysparandet under perioden stod för 680 miljarder kronor medan värdeökningen stod för cirka 520 miljarder kronor.
e24, 2008-04-17

På det hela taget går det bra för Sverige.
Förra året tog Sverige ännu ett kliv uppåt i OECD:s så kallade välståndsliga: från fjortonde till nionde plats, enligt preliminära siffror.
Sverige är inte bara rikt. Sverige är ett av de rikaste länderna i världen.
Men hur rika är svenskarna?
Per T Ohlsson, Sydsvenskan 13 april 2008

Välståndsligan är en jämförelse av köpkraftskorrigerad BNP per invånare bland 30 OECD-länder. Efter krisen i början av 1990-talet – och som sämst en artondeplacering – har Sverige segat sig uppåt i tabellen, även om det fortfarande är långt till det tidiga 1970-talets fjärdeplats.

Statistiska centralbyrån, SCB, offentliggjorde häromveckan nya siffror om befolkningens förmögenhet.
År 2006 fanns det i Sverige 1 559 371 personer med en nettoförmögenhet – tillgångar minus skulder – på över en miljon kronor.
Det motsvarar 17,1 procent av befolkningen.

Den främsta förklaringen är kraftiga värdeökningar på småhus och bostadsrätter, främst i storstadsregionerna.

Drygt två miljoner personer saknar finansiella tillgångar överhuvudtaget. Ytterligare ett par miljoner har mindre än 25 000 kronor på kontot. Det betyder att närmare hälften av invånarna i ett av världens rikaste länder inte klarar, eller har svårt att klara, oförutsedda utgifter.
Bara en tredjedel förfogar över finansiella tillgångar värda mer än 100 000 kronor.

Nationalekonomen Dick Kling gav förra året ut Radhusproletärer och ombudskapitalister. Titeln är en smula provocerande, liksom en del av Klings slutsatser och rekommendationer. Men boken erbjuder en nyttig och pedagogisk statistik- och faktasammanställning.

Att det ser ut så här beror framför allt på att det är nästintill omöjligt för svenskar i normala inkomstlägen att genom eget arbete skrapa ihop en förmögenhet. Ty beskattningen av arbete gör Sverige till ett särfall. Det framgår av en studie som professor Sven-Olof Lodin har genomfört på uppdrag av Swedbank. Trots skattesänkningar efter maktskiftet 2006 – i torsdags aviserade de fyra borgerliga partiledarna ett tredje steg i jobbavdraget – så minskar inte de svenska skatterna på arbete jämfört med omvärlden.

Med Dick Klings formulering har svenskarna ”bytt sparbanken mot staten”.
Tack vare skattefinansierade transfereringar och subventioner är svenskarna inte hänvisade till privata medel för sin grundläggande trygghet.
Vad vi betalar i skatt får vi tillbaka i form av välfärd, heter det.

Modellen, som åtnjuter brett folkligt stöd, har förtjänster, vilket märks i lite bredare välståndsjämförelser, t ex från FN:s utvecklingsprogram UNDP. Enligt UNDP:s senaste Human Development Index – som väger samman BNP, livslängd och utbildning – ligger Sverige på en hedrande sjätteplats. Finland ligger elva och USA tolva. Italien får nöja sig med en tjugondeplats.

MER ATT LÄSA:
Svenska skatter och omvärldsbeskattningen – en jämförelse mellan skatteuttaget i Sverige och fjorton viktiga omvärldsländer (Swedbank) av Sven-Olof Lodin.
Radhusproletärer och ombudskapitalister – om svenskarnas förlorade förmögenheter (Timbro) av Dick Kling.
Attitydundersökning i SAF LO-gruppen. En kvantitativ målgruppsundersökning (AMF Pension) av Ullrica Belin, Jonas Björngård och Robert Andersson. www.scb.se.

Full text

Folkkapitalism.nu är en blog för oss som vill ha tillbaka våra kollektiviserade tillgångar.
Den hanteras av Dick Kling, fellow på Timbro. Dick har tidigare arbetat på Svenskt Näringsliv,
varit chef för Ekonomifakta och EU-fakta och varit statssekreterare på finansdepartementet under Bildt-regeringen.

Kommentar av Rolf Englund:
1. Man måste skilja på - inte blanda samman - förmögenhet och likviditet.
2. Hushållen bedömer själv vilken likviditet man anser sig behöva.
3. Man måste även bedöma pensionerna - har hushållen pensionsförsäkringar eller bankmedel?
4. Jag har lärt mig att internatinella jämförelser är mycket svåra att göra
- om man vill förstå och inte bara göra propagandistiska jämförelser, för att driva krav på skattesänkningar, t ex.
5. Om man inte kan driva kravet på lägre skatter med motiveringen att de höga skatterna gör att vi släpar efter så kan man tydligen försöka driva skattesänkningskravet med motiveringen att svenskarna är så fattiga.

Fondförmögenheten i Sverige har under en tioårsperiod ökat från 460 till 1 660 miljarder kronor.
Nysparandet under perioden stod för 680 miljarder kronor medan värdeökningen stod för cirka 520 miljarder kronor.
e24, 2008-04-17

Full text