Finansminister Erik Åsbrink
Finansminister Erik Åsbrinks hemsida på Rosenbad
Erik Åsbrink, citerad i SvD 96-11-09
Vilka länder som kvalificerar sig för medlemskap i EMU, avgörs av EU:s stats- och regeringschefer i början av 1998. Hur Sverige ställer sig till EMU-medlemskap avgörs av riksdagen senhösten 1997.
Erik Åsbrink har sagt att ett riksdagsbeslut måste ha en djup folklig förankring. Men han ville i går inte precisera detta närmare:
- Det går inte att säga i exakta siffror. Det är ett uttryck för att det beslut vi tar i Sverige måste svara mot en bred folkopinion. Att i denna viktiga och för landets framtid avgörande fråga fatta ett beslut som går på tvärs mot folkopinionen, det är inte att tänka på.
Erik Åsbrink på DN-Debatt 96-08-28
utdrag
Sverige står inför ett av de viktigaste och mest genomgripande besluten i modern tid. Hösten 1997 skall regering och riksdag ta ställning till om Sverige skall gå in i en valuta-union tillsammans med andra EU-länder och införa den gemensamma valutan euro. Det är oerhört viktigt att tiden fram till dess används för saklig information, för diskussion och eftertanke.
Vårt beslut bestäms av två faktorer. Dels om vi uppfyller inträdeskraven, de så kallade konvergenskriterierna. Dels om vi faktiskt vill gå med.
...
När detta väl har konstaterats, måste det slås fast att avgörandet sker genom ett politiskt beslut som fattas här i Sverige och ingen annanstans. Detta har alltsedan förhandlingarna om EU-medlemskap framhållits upprepade gånger. Vi är för övrigt inte ensamma om detta. Både i Tyskland och Nederländerna har de nationella parlamenten avgörande roller i beslutsprocessen.
...
Grundlagsändringar kan bli aktuella av flera skäl. EMU:s andra etapp, som Sverige och övriga medlemsländer redan är inne i (Sverige blev det i och med EU-medlemskapet), förutsätter bland annat att riksbankschefen endast får avsättas om han/hon har gjort sig skyldig till allvarlig försummelse eller inte längre uppfyller de krav som ställs för utövandet av ämbetet. Dessa regler kräver sannolikt en ändring av grundlagen.
Ett deltagande i valutaunionen innebär att den europeiska centralbanken får ensamrätt till sedelutgivning. I Sverige har för närvarande riksbanken sedelutgivningsmonopol. Om Sverige går med kan detta komma att kräva en grundlagsändring.
När det handlar om grundlagen krävs stor öppenhet, noggrannhet och varsamhet. Regeringen kommer därför inom kort att bjuda in representanter för riksdagspartierna till överläggningar i dessa frågor.
...
I slutet av oktober kommer slutbetänkandet från den så kallade Calmfors-kommissionen, som utreder konsekvenserna av om Sverige deltar respektive inte deltar i valutaunionen. De analyser som kommissionen tar fram är unikt omfattande och grundliga.
Regeringen har vidare tillsatt en så kallad eurokoordinator, generaldirektören Claes Ljungh, som har till uppgift att samordna de praktiska nationella förberedelserna inför ett eventuellt svenskt införande av den gemensamma valutan. Dessa förberedelser binder inte Sverige men måste göras nu, om vi skall behålla en verklig valfrihet inför ställningstagandet hösten 1997.
Regeringen har dessutom tillsatt en särskild utredare, Pierre Vinde (till månadsskiftet biträdande generalsekreterare i OECD), som har till uppgift att till årets slut utreda det nationella ansvaret för de övergripande valutapolitiska besluten. Detta sker efter ett initiativ från riksbanken hösten 1995. Ett skäl för översynen ar att ansvarsfördelningen i Sverige mellan centralbank och regering skiljer sig från förhållandena i andra länder.
Parallellt härmed fortgår arbetet inom Ekofinrådet, där EU:s finansministrar, inklusive jag själv, strävar efter att under hösten klara ut vissa återstående frågor rörande hur valutaunionen skall se ut. Det gäller bland annat hur budgetdisciplinen skall upprätthållas i medlemsländerna och hur relationerna mellan dem som deltar i valutaunionen och dem som inte gör det ("ins" och "outs") skall utformas.
Med hjälp av det ytterligare underlag som kommer fram måste en intensiv debatt föras och alla infallsvinklar granskas. För socialdemokraternas del kommer en bred diskussion att genomföras i partiets grundorganisationer under hösten. Socialdemokraterna kommer att ta ställning vid partikongressen i september 1997.
...
Länder som Sverige, med ett förflutet av hög inflation, kan "låna" trovärdighet från valutaunionen och på det sättet hålla nere inflation och räntor. I gengäld minskar våra möjligheter att använda viktiga instrument - penning- och växelkurspolitik -
att parera störningar som kan uppkomma i vår ekonomi. Risken finns att de alternativa anpassningsmekanismer som står till buds - löneflexibilitet både uppåt och nedåt, benägenhet att flytta och möjlighet att omfördela resurser mellan medlemsländerna - kommer att visa sig otillräckliga eller svåra att acceptera.
EMU är ytterst ett politiskt projekt. Det handlar om att knyta Europas länder - inte minst Tyskland och Frankrike - närmare på ett sätt som omöjliggör framtida krig i Europa. Detta har naturligtvis ett mycket stort värde.
Mot detta står att de länder som väljer att delta avsäger sig en del av sin suveränitet.
Avståndet till beslutsfattarna växer. I förlängningen av valutaunionen skymtar ett mer centraliserat beslutsfattande även vad gäller exempelvis finans- och skattepolitiken.
En sak måste dock stå klar i den debatt som nu skall följa. Ett val att stå utanför valutaunionen för svenskt vidkommande innebär inte att vi kan låta budgetunderskottet växa på nytt eller låta inflationen stiga.
...
Sanningen är förmodligen den motsatta. Med Sveriges historiska barlast av hög inflation, statsfinansiella kriser och devalveringar talar det mesta för att ett val att stå utanför valutaunionen kräver en ännu mer konsekvent och uthållig disciplin i den ekonomiska politiken.
Jag anser att vi borde gå längre än hittills när det gäller det långsiktiga målet för de offentliga finanserna. Vi har sagt att vi eftersträvar balans 1998. Mycket talar för att målet bortom 1998 bör vara att uppnå ett permanent överskott.
Det ger oss möjlighet att minska vår skuldbörda och knyter dessutom an till en gammal god svensk tradition.
Ett offentligt sparande skulle vara ett viktigt bidrag till att finansiera de ökade investeringar som krävs för att åstadkomma högre tillväxt och stigande sysselsättning.
...
Till sist, EU-ländernas stats- och regeringschefer avgör i början av 1998 vilka länder som skall ingå i valutaunionen.
...
Därför finns det kanske anledning att omformulera de alternativ som vi sägs ha att välja mellan. Det handlar inte om "ja" eller "nej" till valutaunionen. Det handlar snarare om "ja nu" eller "nej nu".
...
åter till listan EMU-debattörer
åter till listan EMU-debatten i tidsordning