Anita Gradin på DN Debatt 97-01-23
utdrag
...
Debatten i Europa handlar i dag om hur många och vilka länder som
kommer att delta i EMU. Jag hoppas att det blir så många medlemsländer
som möjligt som har den ekonomiska förmåganoch den politiska
viljan att vara bland de första medlemmarna när EMU startar den 1
januari 1999.
Samtidigt vill jag understryka att EMU är en komplex fråga
attta ställning till. Jag har själv funderat mycket på både
ekonomiska och politiska effekter av en gemensam valuta. Jag har full förståelse
för dem som vänder och vrider på argumenten. Det har jag själv
gjort. Det finns uppenbara fördelar med EMU men också osäkerhet.
Men det är viktigt i debatten att sätta in EMU i dess rätta
sammanhang och ge frågan rimliga proportioner.
För mig är EMU en byggsten i det gemensamma europeiska huset. Det är ett viktigt politiskt och ekonomiskt åtagande för att ytterligare fördjupa samarbetet mellan Europas länder och folk. En varaktig fred i Europa kan inte tas förgiven. Vi måste med alla medel fortsätta ansträngningarna för att uppnå och befästa en fredlig utveckling.
Det är detta EU ytterst handlar om: att på område efter område knyta länderna allt närmare varandra.
En gemensam valuta ökar den ekonomiska integrationen mellan medlemsländerna. Den blir en stabil grund att stå på och öppnar dörren för utvidgningen till Öst- och Centraleuropa.
Allt detta hänger ihop. Jag ser den ekonomiska monetära unionen som en naturlig och konsekvent utveckling av det ekonomiska samarbetet.
Ingen i verklig mening gemensam marknad utan en gemensam valuta.
Inget verkligt politiskt samarbete utan först ett ekonomiskt.
Man bör också ha i åtanke att de länder som bildar EMU och på så sätt utvecklar den europeiska integrationen sannolikt får ett större politiskt inflytande över det framtida europeiska samarbetet än de som väljer att stå utanför.
En av de mest påtagliga fördelarna med en gemensam valuta är att den underlättar den gemensamma marknaden. Förutsättningarna för handel med varor och tjänster ökar. Transaktionskostnader minskar och euron skapar stabilare och robustare spelregler.
Det har betydelse också i det stora, globala perspektivet när europeiska varor ska hävda sig på världsmarknaden.
...
Den höga arbetslösheten är det allvarligaste sociala
ochekonomiska problemet vi har att bemästra i Europa i dag. Det drabbar
alla fruktansvärt hårt. Ända sedan mina barn- och ungdomsår
i ett brukssamhälle i Västerbotten har jag på nära håll
kunnat se vad arbetslöshet och ekonomiska och sociala orättvisor innebär.
För
mig har det alltid varit en självklar uppgift att aktivt arbeta för
ett mera demokratiskt och jämställt samhälle där alla - män
och kvinnor, infödda och invandrare - ges chansen tillett gott liv. Men jag
vet också att de social- och sysselsättningspolitiska målen
faller platt till marken som tomma ballonger om de inte bärs upp av en
varaktigt stark och stabil ekonomi.
De svåraste ekonomiska hindren för
tillväxt och ökad sysselsättning har under senare år varit
de höga realräntorna och oro och osäkerhet på
valutamarknaderna.
För att främja tillväxt och varaktig sysselsättning behövs
ekonomisk stabilitet och låga räntor.
Just stabilitet är vad
EMU syftar till.
Stabila priser och sunda offentliga finanser så att budgetpolitiken kan koncentreras på viktiga frågor som till exempel sysselsättning i stället för räntebetalningar på statsskulden.
Men det finns också ett socialt pris för budgetbesparingar. Många europeiska medborgare känner nu av smärtsamma nedskärningar i de offentliga utgifts-systemen när medlemsländerna sanerar sina budgetar.
Jag kan mycket väl förstå dem som tycker att besparingarna och åtstramningarna har varit ett högt pris att betala för att vi ska få ordning i statsfinanserna.
Däremot är det en öppen fråga huruvida EMU:s tidtabell och medlemsländernas ansträngningar att fullfölja konvergenskriterierna har påskyndat omstruktureringarna av ekonomierna i alltför snabb takt.
En annan fråga som man kan ställa sig är hur arbetsmarknaden kommer att reagera på den nya situationen med stabila växelkurser. Det återstår att se.
En hörnsten i EMU är att den nya europeiska centralbanken (ECB) ska ta hand om penningpolitiken. Det var i själva verket en av utgångspunkterna när valutaunionen konstruerades. En självständig centralbankpå europeisk nivå får stor trovärdighet närdet gäller att hålla inflationen nere. Men vad betyder det i praktiken?
Får banken alltför stort inflytandeoch vad händer med den demokratiska kontrollen?
Detta är viktiga frågor att diskutera och alla svar har vi inte ännu.
För egen del anser jag dock att farhågorna är lite överdrivna.
...
Den nya europeiska banken är oberoende men det finns möjligheter till politisk kontroll. Banken måste exempelvis varje år redovisa sin verksamhet inför Europaparlamentet som dessutom kan kalla bankens ledamöter till utfrågningar. Jag är övertygad om att de folkvalda Europaparlamentarikerna kommer att ta väl vara på dessa kontrollmöjligheter.
Över huvud taget tror jag att oron som har framförts i debatten om att EMU kommer att leda till ett betydligt mera federalistiskt Europa är överdriven.
...