Från: Moderata Ungdomsförbundets förbundsstämma 1998
Till: Sveriges riksdag
Legalisera euron!
Blott några veckor efter Moderata Ungdomsförbundets förbundsstämma
träder EMU i kraft, om än utan svenskt deltagande. Det som från början
kändes som avlägset politiskt hokus pokus har blivit en riktig folkreform,
och det kommer inte dröja länge till innan euro-slantar skramlar i de flesta
européers fickor. Oavsett om Sverige deltar eller ej på sikt kommer EMU
från start att bli en dominerande del av svenska folkets vardag. För oss
är det därför läge att ta ställning till de praktiska konsekvenserna redan
nu.
Stora och små aktörer
Redan under debatten om själva EU-medlemskapet visste vi ju att storföretagen
klarar sig om politikerna står utanför. Den som vill gardera sig mot valutarisker
och har stora belopp att spela med, kan teckna terminskontrakt eller låta
sin finansavdelning vidta andra åtgärder. För den svenska exportindustrin
är det en klar fördel att kunna sköta priser och löner i en europeisk valuta
istället för i en mängd olika valutor. Svenska underleverantörer och banker
kommer med stor säkerhet att följa sina kunder och gå över till euro. Löntagare
kommer att kunna få sin lön i den europeiska valutan, vilket inte minst
är troligt i internationella företag som Ericsson, Electrolux, Astra, ABB
och många fler.
Ericsson kan även utan EMU-medlemskap notera sina aktier i dollar och sälja telefonsystem i euro. Verksamheten ar inte beroende av vad politikerna hittar på, och den ~r inte ens beroende av om Sverige har en egen valuta. Politikens uppgift är att underlätta for företagen att skapa jobb och göra affärer, men några riksdags- eller riksbanksbeslut kan inte styra världsomspännande verksamhet hur som helst. De har valfrihet, helt enkelt.
Vanliga dödliga privatpersoner däremot, som har lån på bostaden och kanske försöker spara en liten slant ibland, är desto mer i klorna på de nationella beslutsfattarna. For oss som är skrivna i Sverige och äger svenska tillgångar är det mer kännbart om Sverige inte är med i EMU. Vi påverkas nämligen av vad som är laglig valuta och det är svenska kronor och inget annat. Förr eller senare måste skatten betalas i svenska kronor, och därför måste förr eller senare andra valutor växlas hit. Vanliga löntagare har inte storföretagens valfrihet, för hushållskassan ar svårare att flytta ut än huvudkontoren.
Hur europeiska är vi?
Det ligger kanske nära till hands att tro att vi inte berörs av EMU-genomförandet.
och man kan kanske tycka att vi får stå vårt kast om vi säger nej. Men
även de mest inbitna EMU-motståndare kommer ha svårt att hålla sig helt
utanför Euro-land, om inte alla semesterresor går rakt västerut eller man
stannar hemma. Det är nämligen inte bara i Bryssel som den nationella valutan
byts ut 2002. Mindre exotiska företeelser som färjorna till Finland och
Tyskland kommer att trafikera euro-vatten. vilket gör att till synes helsvenska
vodkaflaskor med säkerhet kommer att prismärkas i euro.
Dessutom har vi anledning att tro att ekonomisk verklighet påverkar oss, De som utrett de praktiska konsekvenserna bedömer att svenska banksparare kommer att öppna konton i euro om räntorna blir bättre och euron stabilare an den svenska kronan. Och det sistnämnda är mycket sannolikt, eftersom euron baseras p ett större område och sköts av en ganska självständig centralbank. Svenska låntagare kommer att kunna ta sina banklån i euro om de tycker att det är bra, och svenska banker lär snart erbjuda t ex villaägarna fördelaktiga lån i den europeiska valutan.
När sedan eurosedlarna och centmynten blir verklighet år 2002 så tror experterna att euron i praktiken kommer att kunna användas i stora delar av Sverige. Det är troligt att svenska affärsidkare inte bara accepterar euron utan också har prismärkning i den nya valutan, i synnerhet i gränstrakter och turisttäta områden i Sverige. Gränshandel, men också ökande handel över Internet, kommer att stärka Eurons betydelse som internationellt betalningsmedel.
Allt fler kommer att kunna betala sin mjölk och sin ost med den europeiska valutan. Men tyvärr kommer inte den har valmöj1igheten att omfatta alla betalningar, och inte heller alla svenskar. Den som bor i södra Sverige, i turisttäta områden med stor andel exportföretag, och är anställd inom den privata sektorn kommer med stor sannolikhet att kunna välja att använda euron för merparten av sin privata ekonomi. Men för andra kommer den valmöjligheten inte att vara lika självklar. Vad händer med den offentliga sektorn, till exempel? Kommer vi att kunna välja att betala doktorn eller daghemsräkningen med euro om vi vill? Kommer vi att kunna betala skatten med euro? Kommer de som arbetar inom den offentliga sektorn att kunna få sin 16n i euro om de vill det? Nej, rimligtvis inte så länge kronan är den enda valutan som staten sanktionerar.
Vad ska vi tro på?
För många känns det kanske fortfarande lite osäkert att ta ställning
till EMU. Den som ser positivt på ekonomisk realism, men som misstror politiska
luftslott, har ju anledning att tveka när kreativ bokföring har belönats
med regeländringar och centralbankschefens självständighet är vingklippt
från dag 1. Det kanske till och med känns skönt att slippa vara med att
prova från början. Andra kanske längtar till euro enormt och sneglar avundsjukt
över vattnen som omger oss, och söker aktivt efter möjligheter att shoppa
i euro trots att vi förväntas göra det i kronor.
Ett sätt att fullt ut ge alla svenskar möjlighet att själva få testa den nya europeiska valutan skulle alltså kunna vara att införa euron som ett parallellt betalningsmedel vid sidan av den svenska kronan. Oavsett hur riksdagen ställer sig till EMU skulle vi alltså kunna få välja själva mellan de två. Och rösta med fötterna.
I praktiken skulle det innebära att vi redan när EMU startar 1999 skulle kunna låta svenskarna använda euron för samtliga betalningar som sker med "elektroniska pengar" (postgiro, bankgiro, kreditkort, etc). När sedan de nya europeiska sedlarna och mynten kommer 2002 kan valmöjligheten utökas och under en period omfatta alla betalningar.
Makten åt folket!
I ställt för att föreslå ett datum för genomtvingande av just våra
euro-ambitioner vill vi därför greppa tillfället att låta marknaden avgöra.
Alla vi enskilda personer som var för sig är smådelar av marknaden alltså,
alla som har åsikter om villalån, pensionssparande och aktiekurser. Att
människor röstar med fötterna är i grunden bra, och det innebär att vi
väljer vilken valuta vi vill använda alldeles oavsett vad politikerna säger.
Och utan att grannen tvingas göra samma val, Det skulle innebära både att
den ekonomiska realiteten avgör vilken valuta som vinner i stället för
att politikerna försöker bestämma det, och att ett slutgiltigt beslut om
vad majoriteten vill kommer att vara rejält förankrat nedifrån, vilket
ju inte tillhör politikens vardag precis.
EMU-frågan handlar om mer än själva valutan. I stället för att gnälla om tidtabeller vill vi passa på att använda det läge vi befinner oss i till att ge hela svenska folket en verklig chans att själva testa och välja valuta. Om en majoritet av svenskarna väljer att använda euron framför den svenska kronan så kommer frågan om Sveriges medverkan i EMU att bli en något mindre känslig fråga.
Den stora fördelen med att låta euron fungera som en parallell valuta
till kronan under en forsöksperiod är demokratisk. Ingen folkomröstning
i världen kan bli mer demokratisk än resultatet av människors fria val
i den egna vardagen. Såna avgöranden borde ligga bakom fler stora beslut.