Back to EMU start pagePeje Emilsson i Svensk Linje 2-3/1997
Magnus Nilsson bortser i sin artikel i förra numret av SvL helt ifrån den praktiska betydelse EMU kommer att ha för svenskt näringsliv; skriver Peje Emilsson, VD för Kreab, i denna replik.
Debatten om en svensk övergång till euro är egentligen två helt olika debatter:
Dels en politisk teoretisk som engagerar främst politiker och nationalekonomer.
Dels en mer praktiskt inriktad där bl a företagare diskuterat de konkreta konsekvenserna av en ny valuta. Denna kluvenhet blir uppenbar i Magnus Nilssons inlägg i SvL nr 1/1 1997.
Jag delar Magnus /Nilssons/ kritik av de utopiska EMU-förespråkarnas visioner om ett Europa med gemensamt skattesystem, gemensam finanspolitik etc. En sådan politisk union vore skadlig för Europa.
- Jag vill inte ha en federativ utveckling. Svenska folket har inte gått med i en federation.
EMU kan mycket väl komma att kräva en europeisk finanspolitik. En sådan är inte möjlig att utveckla,
om den ska vara kraftfull, utan att man också bygger upp europeiska, gemensamma politiska organ.
Då växer det federativa inslaget i EU fram. Den diskussionen är det centrala i EMU- sammanhanget.
Göran Persson
Men Magnus sitter alltför fast i det teoretisk/politiska synsättet för att kunna se vilken stor praktisk betydelse en övergång till euro skulle ha för svenska företag. Enligt honom är detta en fråga om politik och ekonomisk teori, för mig om de konkreta förutsättningarna för svenskt näringsliv.
I en artikel i SvD den 9 januari i år beskrev jag den oro jag möter i svenska företag för en tudelning av svensk ekonomi vid ett nej till EMU. Många svenska företag kommer att börja använda euro även om politikerna säger nej. Det innebär att företagens skäl att investera och nyanställa just i Sverige försvagas ytterligare. Varför satsa i ett land som använder en annan valuta än den som gäller där de flesta kunderna finns?
Detta resonemang avvisar Magnus Nilsson som ointressant. Det förvånar mig att just han - som är en övertygad vän av svenskt näringsliv och numera också arbetar i en konkurrensutsatt bransch - inte ser allvaret i en sådan utveckling.
Man kan inte diskutera en eventuell övergång till euro som en rent teoretisk fråga.
EMU kommer inom kort att att vara en verklighet för ett antal av våra viktigaste konkurrentländer.
Svenskt näringsliv är i hög grad exportberoende. De större företagen har en stor del av sin försäljning utomlands - i flera fall närmare 90 procent. Om Sverige övergick från kronor till euro, skulle dessa företag slippa en stor del av den osäkerhet som idag hänger samman med valutakursförändringar. Investeringskalkyler mellan olika länder skulle underlättas betydligt och kostnaderna för valutakurssäkringar i många fall elimineras Än större skulle fördelarna, som bl a Industriförbundet konstaterat, bli för de små företagen. De har sämre möjligheter att säkra ig mot valutasvängningar och tar därför idag mycket stora risker vid utlandsaffärer.
Detta har gjort att det råder en bred enighet inom svenskt näringsliv om att en övergång till euro bör ske snarast möjligt.
Denna bedömning från det samlade näringslivet besvarar Magnus med en axelryckning. Jag förstår inre riktigt varför.
Har företagen fel? Förstår de inte vad som är bäst för deras verksamhet? Eller spelar det ingen roll hur svenska företag påverkas? Som jag ser det är det avgörande för Sveriges framtid vilka förutsättningar näringslivet har att investera, verka och nyanställa i vårt land. Därför är det alldeles omöjligt att bortse från näringslivets behov i diskussionen om en övergång till euro.
En gemensam valuta löser naturligtvis inte alla Sveriges problem. Men den innebär betydande praktiska fördelar för svenska företag och ger vårt näringsliv samma stabila spelregler som konkukrrenterna i andra Europeiska länder. Det är en bra början.