Rolf Englund i Nyhetsbrevet Credit (Timbro) Nr 21, 1989

EXTRA

Lån i utländsk valuta 110 miljarder hittills i år!

Under perioden januari-oktober har svenska banker lämnat lån iutländsk valuta på sammanlagt, netto, 110.1 miljarder kr.

Totalt uppgår lånen i utländsk valuta, lånestocken,till 292 miljarder. Det är mer än dubbelt så mycket som Sverigessamtliga sparbanker har lyckats låna ut i svenska kronor sedan starten vidmitten av 1800-talet

Det är också mer än vad Sveriges samtliga affärsbankerhar lämnat i lån i svenska kronor.

Under år 1985 lämnades, och togs, lån i utländskvaluta på sammanlagt 4 miljarder kr; under 1986 blev det 3 miljarder;under 198721 miljarder och under 1988 lämnades lån i utländskvaluta på 63 miljarder kronor.

Under innevarande år, 1989, har således lån utländskvaluta lämnats på 110.1 miljarder t o m oktober månad.

Under samma period förra året uppgick motsvarande siffra till 75miljarder kr.

En stor, sannolikt dominerande, del av lånen tas för att låntagarenskall kunna tillgodogöra sig räntearbitragevinster. Nils-Eric Sandbergskrev i Dagens Nyheter häromdagen (20/11- 1989) att "företagen lånardå utomlands till, säg 8 procent och placerar pengarna på densvenska marknaden till säg, 13 procent".

I andra, civiliserade, länder (USA eller England) står därvidlåntagaren hela risken för kursförluster i samband med valutaförändringar.Men i Sverige är den risken liten, eftersom Riksbanken garanterar att ettkorglån bara kan göra en förlust som motsvarar fallet frånlånedagen till korgens golv.

Den stora stocken lån i utländsk valuta gör också attRiksbanken har små möjligheter att stå emot spekulation(realistiska bedömningar) om en kommande devalvering. När dagen D närmarsig avser de, som nu har lån i utländsk valuta på 292miljarder, att ha omplacerat dessa till svenska kronor.

Om den svenska valutareserven uppgår till 75 miljarder kr är detsvårt att förstå hur Riksbanken skall kunna undgå attinställa betalningarna och i hast devalvera den svenska kronan hur mycketfinansminister Feldt och andra mot förmodan uppriktigt menar att de inte önskarnågon ny svensk devalvering.

Eller skall räntan i Sverige upp till 20-procentsnivån under sålång tid att Sveriges inflation långsiktigt kommer ner till den vårakonkurrentländer?

Det förefaller inte sannolikt.


Rolf Englund påNationalekonomiska Föreningen januari 1991