Bokslutet för 1995
Källa: DN/TT och Metro/TT 96-04-17
HSB:s Riksförbund redovisar en vinst på drygt 150 miljoner kronor för 1995.
Året innan gjorde förbundet en förlust på 30 miljoner kronor.
- Framför allt är det finansverksamheten som gått bra. Vi tillhör ju dem som drabbats hårt av fastighetskrisen som kostat oss två miljarder sedan 1991.
Men HSB har nu av egen kraft tagit sig ur det här, säger HSB:s VD Jan Andersson.
- Det är en långsiktig vinstnivå, spår HSB:s VD Jan Andersson, som är mycket nöjd med resultatet.
De förbättrade siffrorna beror till en del på kraftiga engångsvinster på drygt 400 miljoner kronor i samband med att stora delar av riksförbundets verksamhet fördes över till HSB Sverige.
Kommentar RE: Siffrorna är knapphändiga, men om man har engångsvinster på drygt 400 milj kr, och redovisar en vinst på 150 - så förefaller den "verkliga" vinsten på rörelsen vara negativ, dvs förlust.
Belopp i miljoner kr (belopp året innan)
BR> sidan 9
Reavinsten i samband med apport av egendom
till HSB Sverige AB
(HSBs Riksförbund betalade sina aktier i HSB
Sverige AB inte med pengar
utan med fastighetsbolag) blev 226 miljoner
kr.
Reavinsten vid försäljning av aktier i HSB Sverige AB till de
regionala
HSB-föreningarna blev 180 miljoner kronor
Summa reavinster blev således 406 milj kr
Avveckling av lån i utländsk valuta kostade 60 miljoner kronor.
Nedskrivning av rekonstruktion av HSB Centrala Värmland kostade 11
miljoner kronor.
Tomtmark har skrivits ned med 34 miljoner kronor.
Reserveringar för kreditrisker i finansrörelssen har gjorts med
320 miljoner kronor.
Bakgrunden härtill kan man läsa på sidan 1: "Reserveringar
för befarade
kreditförluster de kommande åren har skett
med 320 mkr.
- Under 1995 har endast en mindre del av låntagarna
haft problem med att
betala sina räntor. De närmaste åren
får den omlagda bostadspolitiken dock till
följd att bostadsrättsföreningar
producerade 1988-1992 riskerar att få finansiella
svårigheter
och därmed också kreditgivarna.
I förvaltningsberättelsen på sidan 22 i årsberättelsen
sägs:
"Förbundet har i samband med HSB Sverige ABs
nyemission förbundit sig att till
och med den 31 december 1997 svara
för eventuella kreditförluster hänförliga till
den
kreditportfölj som förelåg den 31 december 1995. Förbundet
har under
hösten utvärderat vilka kreditrisker som finns i ett längre
perspektiv. Av detta skäl
har i förbundet reserverats 320 mkr för
framtida kreditförluster."
Enligt resultaträkningen på sidan 23 uppgick resultatet före
boksluts-
dispostioner till en vinst på cirka 152 milj kr (- 29).
De olika verksamhetsgrenarnas bidrag till det resultatet anges så här:
Byggverksamhet - 31 mkr (15)
Fastighetsverksamhet 211 (-64)
Finansiering o. förs.
14 (53)
Övrig verksamhet
- 42 (-34)
HSB redovisar således förlust för byggverksamheten.
Fastighetsverksamhetens intäkter var under 1995 329
miljoner kr, mot 131 miljoner kr året innan. Man kan därför anta
att i den
summan ingår reavinsten på fastighetsbolagsaffären
med HSB Sverige AB på
226 miljoner kr.
Justerat härför
skulle den redovisade vinsten på fastighetsverksamheten på
211
miljoner kronor förbytas i ett underskott på 15 miljoner kr. Det kan
jämföras med förra årets resultat på minus 64
miljoner kr.
Finansverksamheten torde på motsvarande sätt ha tillgodoräknats
reavinsten
på försäljningen av aktier i HSB Sverige på
180 miljoner kronor.
Å andra sidan torde valualåneförlusten
på 60 miljoner kronor och
reserveringarna för kreditförluster
på 320 miljoner kronor ha belastats
finansverksamheten. Om man till
den redovisade vinster på 14 milj kr
lägger dessa poster
(320+60-180) på 200 miljoner kronor så skulle årets
resultat hamna på 214 miljoner kronor.
HSB har i finansrörelsen (inlåning från ytterst bostadrättsförengar
och bosparare)
betalat ur räntor på 665 miljoner och i sin tur
fått räntor på 848 miljoner kronor.
Räntenettot uppgår
således till 183 miljoner kronor.
Om Finansrörelsen (sidan 15)
Riksdagen fattade i december beslut
om ett antal förändringar i banklagstiftningen
som direkt påverkar
HSBs organisation av finansverksamheten. Förändringarna
innebär
bl a att sparkasseinlåningen som föreningsinlåningen fr o m 1
januari
1998 måste ske i enlighet med bankrörelselagen.
Om Finansrörelsen (sidan 17)
Det finansiella sparandet bland
bostadsrättsföreningar och HSB-föreningar är
betydande.
Riksförbundets inlåning från föreningssektorn uppgick vid årsskiftet
till ca 5 400 mkr. Inlåningsvolymen har varit i stort sett konstant
under de senaste
åren. Under senare år har en förskjutning
skett från s k avistainlåning till tidsbunden
lång inåning,
dvs bunden 12 månader eller mer. Av föreningsinlåningen var vid
års-
skiftet ca 25 % i form av lång inåning.
Grunden för föreningsinlåningen utgörs av HSB-föreningarnas
ca 4 000
förvaltningsuppdrag vilka omfattar drygt 400 000 lägenheter
och lokaler.
Om Finansrörelsen (sidan 16)
Antalet bosparkonton var vid årets
slut ca 248 000 med en inlåning på totalt
ca 2 055 mkr.
Antalet bosparkonton minskade under året med 34 000 och
inlåningen
minskade med 266 mkr.
Om Finansrörelsen (sidan 18)
Slutlig finansiering av HSBs
nyproduktion och ombyggnader har skett i stort sett
utan problem under
senare år. Under 1993 lyftes långfristiga krediter för ca 6,3
miljarder och under 1994 ca 2,7 miljarder.
Under 1995 har emellertid
förutsättningarna att lyfta av byggnadskreditiven till
slutlig
placering i bottenlåneinstitut avsevärt försvårats.
Finansrörelsens kreditportfölj omfattade vid utgången av
1995 lån på 4 181 mkr.
Av dessa är en utlåningsvolym
på ca 225 mkr att betrakta som nödlidande och
oreglerade räntefordringar
uppgick till 14 mkr vid årsskiftet.
Riksförbundet hade vid årsskiftet garantiförpliktelser
avseende borgen för förskott
av insatser på 803 mkr, borgen
för byggnadskreditiv, reverslån samt entreprenad-
krediter på
743 mkr.
Fortsättning följer................
HSB analyseras i Affärsvärlden