Rolf Englund på Nationalekonomiska Föreningen januari 1985:

källa: Ekonomisk Debatt 1985, nr 3, sid 240 ff

Rolf Englund:

Jag tycker att vi borde nämna ordet penningmängd när vi idag talar så mycket om inflation. Det finns trots allt några ekonomer som hävdar att ett samband existerar mellan dessa storheter. Hans Tson Söderström ironiserade över grosshandlaren i Grönköping som sade att inflationen beror på prisstegringarna, men hans egen uppfattning, att inflationen beror på ökat pris på arbetskraft, är ju mycket närliggande.

Diagram 1 visar mycket illustrativt det goda sambandet mellan inflation och penningmängd under åren 1973-1983. Detta strider mot SNS-rapportens utsaga att en liten öppen ekonomi med fast växelkurs saknar samband mellan penningmängd och inflation.

Diagram 2 är hämtat ur Finansplanen och söker illustrera vilken hård åtstramning vi har här i landet. Både Dagens Industri och Veckans Affärer har haft artiklar om den svenska åtstramningen som den hårdaste världen. Detta är dock en villfarelse som beror på penningmängdsdefinitionen.

Det är i realiteten så att alla som gör månatliga överföringar till Allemanssparandet, vet måhända ej att pengarna därmed åker ur penningmängden definierad som M3. Detsamma händer om man köper en statsskuldväxel eller ett bankcertifikat. Jag har roat mig med att ställa samman lite statistik över olika mått på penningmängden vilka återges i diagram 3.

Det kan väl inte rimligtvis ha hänt så mycket i Sverige att ökningen av likviditeten själva verket har gått ned från 16 procent till 3 procent i någon slags hederlig räkning? Jag skulle med anledning härav vilja ha lite kommentarer från Finansministern kring det faktum att han säger att likviditetstillväxten bör begränsas till 4 ä 5 procent.

....

Kjell-Olof Feldt:

...

Jag är inte riktigt säker på vad Rolf Englund vill komma åt. Det är möjligt att vårt likviditetsmått är alltför begränsat för att uppfylla kraven i en mer avancerad monetaristisk analys. Nu har vi emellertid inte försökt utföra någon monetaristisk analys utan det mått på penningmängden vi har är inlåning i banksystemet.

Jag kan hålla med Rolf Englund att om man har för avsikt att bygga upp en modell där penningmängdens utveckling spelar en viktig roll så bör man ha en mer sofistikerad definition för penningmängden. Däremot håller jag inte med honom om att det är så enkelt som att bunta ihop alla slag av fordringar urskillningslöst. I länder som idag försöker bedriva monetaristisk politik är det stora problemet just att man inte har kunnat finna någon definition på penningmängden som visat sig hållbar. Man har dessutom ofta svårt att se någon samhällsekonomisk innebörd i de definitioner som man väljer att hålla fast vid. Men, som sagt, hade vi velat driva hem en monetaristisk tes så hade vi behövt en mer sofistikerad definition än bara inlåning i banksystemet.

För Curt Nicolin vill jag påpeka att jag inte raljerade med arbetslösheten i Västeuropa. Jag uttalade mig överhuvudtaget inte om arbetslösheten i Sverige ....