Står HSB åter inför en kris?

Rolf Englund i Dagens Industri 1999-08-10

HSB kan ännu en gång stå inför en akut kris. Bakgrunden till HSBs kris är givetvis den svenska fastighets- och finansbubblan. Den förstärktes såväl i upp- som nedgång av att Riksbanken, och regeringar av olika färg, ihärdigt, fruktlöst och dyrbart försökte att hålla växelkursen fast mot den kommande gemensamma EU-valutan. Därigenom kunde inte räntan höjas när det behövdes (1980-talet) eller sänkas när det behövdes (1990-talet).

Banker och fastighetsbolag har stått vid, eller passerat, avgrundens rand.

Men orsaken är också att HSB är ett kooperativt företag och att man inom HSB verkar ha haft en annan syn på äganderätten och inte riktigt har kunnat skilja på mitt och ditt - egna och andras pengar. Man skulle till och med kunna hävda att det i själva verket är HSBs egentliga affärsidé.

Frågan är om den affärsidén längre är hållbar.

Jag konstaterade redan 1995 att bostadsrättsföreningarna hade cirka 7 miljarder kronor innestående hos HSB-föreningarna, att för dessa lån ingen särskild säkerhet var ställd och att HSB-rörelsens totala skulder då uppgick till runt 15 miljarder kronor. Nu, ett antal år och HSB-VDar senare, finns det dessvärre åter anledning att ställa HSB under debatt.

HSB har inte, utan är, en sparkassa - Hyresgästernas Sparkasse- och Bostadsförening, HSB. Affärsidén består i att låna in billigt från bostadsrättsföreningarna. Således har HSB Stockholm "lånat" i runda tal 1 000 Mkr från de bostadsrättsföreningar som man förvaltar.

För HSB Malmö och HSB Göteborg är beloppen 925 respektive 765 Mkr. Det blir tillsammans 2,7 miljarder kronor.

Frågan är för det första i vilken utsträckning det handlar om lån eller om det är bostadsrättsföreningarnas, av HSB förvaltade, medel. För de medel som finns på kassa- eller avräkningskonton skulle den frågan bli akut i händelse av betalningsinställelse för HSB.

En advokat som inte hållit sina klientmedel avskilda skulle råka mycket illa ut, men HSB är ingen advokatbyrå utan en kooperativ folkrörelse, skulle det hävdas från HSB.

Vad skulle hända om bostadsrättsföreningarna skulle flytta sina pengar till HSB Bank, eller någon annan bank? För HSB Malmö och HSB Göteborg vore det inget akut problem, eftersom de har placerat 90 procent av inlåningen i likvid form.

För HSB Stockholm skulle det bli mer bekymmersamt. Vid årsskiftet hade man en kassa på 402 Mkr och en inlåning från bostadsrättsföreningarna på 994 Mkr.

Om medlemmarna tar ut 40 procent av sina pengar - det är deras pengar - skulle kassan i HSB Stockholm bli tom.

Vart har då pengarna tagit vägen? Den största delen av pengarna har HSB Stockholm placerat i fastigheter, i bokslutet värderade till drygt en miljard, 1 057 kr. Men dessa är belånade i bank för 744 Mkr så en total försäljning av fastighetsbeståndet skulle kanske bara inbringa 313 Mkr.

HSB Malmö har fastigheter för över 900 Mkr, men de är "bara" belånade för 586 miljoner kronor. I Göteborg har man rensat upp och har nu fastigheter för bara drygt 20 Mkr.

HSB och Riksbyggen är de dominerande förvaltarna av bostadsrättsföreningar.

Båda är storföretag med ba-lansomslutningar på många miljarder kronor. Det är mycket svårt för en utomstående att bedöma dessa företags kreditvärdighet.

Bekymret är att de som sitter i ansvarig ställning i av HSB och Riksbyggen förvaltade bostadsrättsför-eningar ändå måste bedöma om det kan anses tryggt att ha föreningens (medlemmarnas) medel placerade där.

Det är här som HSBs affärsidé kommer in. Olika pengar kostar olika mycket. Man får lägre ränta på en placering som anses säker än på en osäker placering. Det är till exempel högre ränta på topplån än på bottenlån när det gäller villor.

HSB är ett bygg-, fastighets- och finansbolag. Sådana kredittagare får betala en hög ränta på marknaden. Anses det egna kapitalet för litet, kanske marknaden inte alls är villig att ställa upp med lån.

HSBs affärsidé är att med lock och pock och med bekvämlighetens och traditionens makt förmå sina bostadsrättsföreningar att låna dem pengar utan att de får den högre ränta som borde utgå som riskpremie.

Detta har fungerat länge. Men i en tid då ombudsmannen från HSB inte längre åtnjuter samma respekt som förr i bostadsrättsföreningarnas styrelser och i en tid då allt fler vänjer sig vid att flytta sina pengar mellan olika kreditinsitut med hjälp av dator och modem kan tiden för HSBs affärsidé snart vara ute.

HSB Stockholm, HSB Malmö och HSB Göteborg har ett eget kapital som uppgår till 8, 12, respektive 7 procent av tillgångarna. Skulderna utgör således runt eller över 90 procent. Över en tredjedel av HSB Stockholms eget kapital utgörs dessutom av aktier och andelar i HSB centralt.

För HSB Malmö och HSB Göteborg är andelen 23, respektive 40 procent.

Den som vill ha ändå fler siffror och bakgrundsfakta kan finna det på Internet, på: http://www.internetional.se/hsb/ehphsb98.html

Styrelsen för en bostadsrättsförening är vald av medlemmarna för att förvalta föreningens tillgångar. Föreningens revisorer är valda av medlemmarna för att tillse att denna förvaltning sker på rätt sätt. Det är föreningens medlemmar som är styrelsens och revisorernas huvudmän.

Det åligger styrelsen att förvalta föreningens tillgångar. Bland dessa tillgångar hör bland annat de likvida medel som föreningen har. Om det går illa kommer HSB och Riksbyggen för att skydda sig att hävda att bostadsrättsföreningens styrelse och revisorer hela tiden varit väl medvetna om på vilket sätt förvaltaren använt föreningens pengar, och att förfogandet därför inte alls varit olovligt.

Om styrelsen insett, eller bort inse, att föreningens medel är placerade med bristfällig säkerhet, åligger det styrelsen att se till att rättelse omgående sker. Om inte styrelsen gör det, kan ledamöterna komma att ådraga sig personligt betalningsansvar. Även revisorer, som inte ingriper, kan komma att drabbas av rättsliga efterräkningar.

Man kan tycka att det av många andra skäl skulle vara bäst att inte röra i allt detta. Men man har som styrelseledamot och revisor en både moralisk och juridisk skyldighet att på bästa sätt ta till vara sina huvudmäns - medlemmarnas - intressen.

Rolf Englund

Top of Page
Början på sidan