Svensk Linje nr 7-8 1976
"Civilekonom Rolf Englund, tidigare förbundssekreterare i Moderata Ungdomsförbundet, arbetar numera på Moderata Samlings partiets riksorganisation."

Låna mera

Av ROLF ENGLUND

Den nya regeringen har fått ärva ett betydande underskott i handelsbalansen. Genom en kombination av skattesänkningar från regeringen och återhållsamhet med löneökningar hos LO kan vi utan hög inflation och devalvering få ned vårt relativa kostnadsläge till en nivå där vi kan konkurrera framgångsrikt.

En komplikation är emellertid att snart sagt alla hinder inom OECD står inför uppgiften att rätta till sina underskott. Sedan oljeprishöjningen 1973 har OPEC-länderna haft ett mycket stort betalningsöverskott. Detta överskott motsvaras av lika stora sammanlagda underskott hos de övriga länderna. OECD-länderna och u-länderna utan olja.

De spådomar om världsekonomisk kris som gjordes vid tiden för oljeprishöjningen har hittills visat sig felaktiga. De länder som haft underskott har kunnat finansiera detta genom upplåning. Men problemet är detsamma nu som då. OPEC-länderna med överskott placerar sina pengar i ett fåtal länder, företrädesvis USA. Problemet består i att slussa dessa pengar tillbaka till länderna med underskott. Siffrorna är stora. OPEC-ländernas överskott beräknas 1977 bli 50 miljarder dollar. OECD-områdets underskott blir 35 miljarder och u-länderna utan olja får skuldsätta sig med ytterligare 15 miljarder.

Det allvarligaste som kan inträffa är att förtroendet för några länders förmåga att betala igen sina lån bryter samman och att därför en rad länder drabbas av akuta problem med att ordna sin upplåning. Dessa länder skulle då tvingas till devalveringar och/eller långtgående importrestriktioner. Men ju fler länder som på detta - eller annat - sätt reder upp sin egen handelsbalans desto större blir underskotten hos de övriga länderna utanför OPEC (vid ett givet överskott hos OPEC). En kris kan därför snabbt växa i styrka och utsätta världshandeln för svåra påfrestningar. I all synnerhet som USA-kongressen uppseendeväckande nog ännu inte ratificerat Kissingers och IEA:s “skyddsnät" på 25 miljarder dollar.

Eftersom OECD-länderna således på ett eller annat sätt sinsemellan måste dela på ett underskott av storleksordningen 35 miljarder dollar är det önskvärt att fördelningen sker på ett planerat och intelligent sätt. Ett sätt vore att fördela underskotten så att de kreditvärdigaste länderna tog på sig en större andel. Ett specialfall värt att överväga vore att låta USA ta på sig hela underskottet. Problemet med återslussning (recycling) vore därmed ur världen. Den förbättring av de övriga ländernas handelsbalanser som måste till för detta skulle uppnås genom ökad export till USA.

Detta förutsätter hög inhemsk efterfrågan i USA och att dollarkursen stiger i förhållande till andra valutor för att övriga länder skall kunna öka sin marknadsandel i USA.

Vi har i Sverige bestämt oss för att vi 1980 skall uppnå balans i betalningarna med omvärlden. Att vi har valt detta årtal beror förmodligen dels på att det ligger några år fram i tiden, dels på att det är ett jämt tal och slutar på en nolla.

Året 1980 är bara rätt för den händelse USA detta år tagit på sig hela underskottet enligt ovan eller om OPEC-länderna då inte längre har något överskott. Ingetdera är idag säkert. Det finns därför skäl att låta den svenska utlandsupplåningen fortsätta. Även om politiker från alla partier i valstridens hetta har fallit in i talet om att utlandsupplåning är något fult.

Denna artikel är, tycker jag, en av mina bästa - klicka här för fler av mina bästa opus.

This article, I think, is one of my best. For more of My Best Articles, - click here- many are in swedish unfortenately.