Om den samlade efterfrågan (konsumtion + investeringar + offentlig sektor + export) stiger, så stiger produktion och sysselsättning, och, tyvärr, även importen. Förekomsten av ett stort handelsunderskott kan vara ett tecken på att den samlade efterfrågan i ett land är hög.
Det skulle således kunna vara efterfrågeläget, snarare än formerna för lönebildningen, som gjort att sysselsättningen i USA har stigit.
I Sverige, som har ett handelsöverskott vida större än Japan i förhållande till BNP, kanske störst i världen, skulle det således på motsvarande sätt kunna vara efterfrågeläget, snarare än formerna för lönebildningen, som gjort att sysselsättningen har sjunkit.
Åter till
Riksbanken och börsrallyt
Nils-Eric Sandberg DN 2000-05-02