Massarbetslösheten kickstartades 1991-92 i Sverige när regering och riksbank med höga räntor försvarade en övervärderad krona i en kraftig internationell konjunkturnedgång. |
Någonting har hänt, men vad? Det är inte de arbetslösas fel att de är arbetslösa, det är marknadsekonomins och politikernas fel, hävdar professor Sten Johansson i senaste numret av LO-tidningen. Enligt Johansson, som tidigare varit chef för SCB och nu arbetar vid Institutet för social forskning, beror den höga arbetslösheten på att marknadsekonomin inte kan skapa full sysselsättning och att politikerna "accepterar marknadens överhöghet" i stället för att bekämpa den: "Det är den ekonomisk-politiska regimen med penningpolitiken inriktad enbart på inflationsbekämpning och finanspolitiken enbart på stabilitet och minskning av statsskulden som är boven i dramat." Att kräva att de arbetslösa ska sänka sina anspråk på ersättningen från a-kassan och att skuldbelägga dem för att de inte tillräckligt ivrigt jagar jobb är därför både fel och vilseledande, anser Johansson. Felet ligger i systemet, i att de lediga jobben nu blivit så få att det går 25 arbetslösa på varje vakans med omedelbart tillträde. "Individuellt kan de arbetslösa inte göra något åt arbetslösheten", konstaterar Johansson. "När det går 25 arbetslösa på varje ledigt jobb är sökaktiviteten en ganska tröstlös och förnedrande vandring mellan arbetsgivare som knappt tittar på pappren för den som har mindre än studentexamen, är över 45 år eller är invandrare." DN-ledarens slutord: Kommentar av Rolf Englund: |
|