Sänt till Carl Bildt 90-11-02

Utlagt på Internet 96-10-29

Rolf Englund
1990 11 02

Mycket förtroligt Eyes Only


Du är besökare nr

Marshall-hjälpen och nästa svenska devalvering

Till Europa, däribland Sverige, överfördes via Marshall-hjälpen,från april 1948 t o m slutet av 1952 gåvor och lån på 12500 miljoner dollar.

Biståndet bestod i huvudsak av USA-tillverkade varor, som till övervägandedel lämnades som gåvor. Huvudmottagare var:

miljarder USD

Frankrike 2,6

Storbritannien 2,3

Västtyskland 1,2

Nederländerna 1,1

Italien 1,1

Grekland 0,8

Österrike 0,8

Som framgår av bif. uträkning motsvarar Marshall-hjälpens

12 500 miljooner dollar i penningvärdet 1948/52

68 250 miljoooner dollar i penningvärde 1990.

För att få en uppfattning om storleksordningen kan man

jämföra med att det nu beräknas kosta 100-130 000 miljoonerdollar att baila ut de amerikanska Savings and Loans. Inklusive ränta,adderad men inte diskonterad till nuvärde, anses utbailningen kosta lågträknat 350 000 miljoooner dollar.

Nåväl, Marshall-hjälpen motsvarar alltså i dagens USDcirka 68 miljaarder dollar.

Med dagens kurs SEK/USD på cirka 5:60 uppgick alltså den totalaMarshall-hjälpen till 382 miljaaarder svensk kronor.

Enligt dagens Dagens Industri (2/11) uppgår Sveriges utlandsskuld till454 miljaarder kronor:

- Enligt färsk statistik från Riksbanken var statens ochRiksbankens nettoskuld den sista juni i år nere i 59 miljarder kronor (islutet av 1982 var nettoskulden 136 miljaarder, varav staten 94, privata sektorn66 och valutareserven + 25 miljarder).

Valutareserven har ökat till 77 miljarder.

Men den privata räntebärande nettoskulden till utlandet äruppe i 473 miljarder. Det är en ökning med mer än 200 miljarder påett år.

Jag vill erinra om att jag vid Nationalekonomiska Föreningen

debatt med finansminister Kjell-Olof Feldt

den 24 januari 1990

sade att "finansministern, vad han då än heter, har hyggligachanser att under 1991 kunna peka på att inflationen ser ut att gå åträtt håll. Vare sig i England eller i Sverige är det numerabudgetunderskotten som driver på ökningen i olika M. Tvärtom.Det är i stället kreditexpansionen inom banksystemet som kan bli boveni dramat.

En snabbt växande utlåning mot säkerhet av aktier ochfastigheter, som har stigit kraftigt i pris, om än inte i värde, bådei England och i Sverige, är numera motorn i penningmängdens ökningstakt...

Jag fick inget bra svar av Feldt, men utvecklingen därefter haronekligen besvarat den frågan eftertryckligt - den nu stora lånestockenmedför en stor förändring för Sverige.

Min tes är nu att om det skall devalveras så är det av avgörandestrategisk betydelse - ekonomiskt och politiskt - att devalveringen kommer förevalet.

Vid en diskussion häromdagen härom med Mats Johansson uppmanadehan mig att kontakta Carl-Joahn Westholm om möjligheterna förEkonomifakta att ordna ett seminarium om lånestocken och dess betydelse.

P.S. Den som tycker att det verkar osannolikt att den svenska utlandsskuldenär större än Marshall-hjälpen kan sätta värdet avden svenska kronan till 8 kr per dollar istället. Då blir Marshall-hjälpen68 x 8 = 544 miljaarder.

Det är kanske mera sannolikt. Men det implicerar en kraftig svenskdevalvering.

3.

Fråga:

Hur mycket är - i SEK 1990 - 12 500 miljooooner dollar 1948-52.?

Svar 1:

GNP implicit price deflator 1948 = 23.6

1949 = 23.5 24.3

1950 = 23.9 medeltal 121.6/5

1951 = 25.1

1952 = 25.5

index

1989 = 126.3 126.3/24.3 = 5.20

index

1990 = 132.6 5.46 (5.20 x 0.05)

USD/48-52 12 500 = USD/90 68 250 (12 500 x 5.46)

USD/90 68 250 = SEK/90 382 200 (68 250 x 5:60)

miljaaarder

--------------------

Svar 2:

1 USD = 5:- 1948-50

USD 48/52 12 500 = SEK/49 12 500 x 5 = 62 500 MSEK

62.5 SEK Miljarder 1949 basår 10,75 x 62.5 = 671.875

t o m 1989 672 MSEK/89

10 % därtill 67

-------

739 MSEK/90

miljaaarder


Jag håller just på med en bok om det svenska biståndet till u-länderna och råkade därvid på några uppgifter om Marshall-hjälpen.
Omräknat till dagens priser och växelkurser uppgick Marshall-hjälpen till 382 miljarder svenska kronor.
Den svenska privata lånestocken är således nu cirka 100 miljarder större än Marshall-hjälpen.
Rolf Englund, Nationalekonomiska föreningen, 16 januari 1991