Nu ångrar politikerna försvaret av kronan
DN ekonomi, 12 september 2002 21:49
Del ett i en artikelserie
Dennis försvarar försvaret
DN 13 september
2002 20:14
Del två i
en artikelserie
Detta är del tre
Mats J Larsson 15 september 2002 17:46
Förläggaren
Thomas Fischer
ringer:
- Jag och flera andra ifrågasatte kronförsvaret på
en offentlig debatt i Göteborg på hösten 1992. Varför
skrev du inte det?
Anhängare till Ny Demokrati mejlar:
- Glöm inte att Ian
gick emot!
Båda har rätt: det fanns fler kritiska röster, och Ian Wachtmeister talade i riksdagen den 15 oktober 1992 och krävde att försvaret av den svenska kronans värde skulle upphöra.
Kronförsvaret misslyckades. Det nya som kommit fram i artikelserien är att ansvariga politiker nu säger att kronan borde släppts två månader tidigare, i september när Finland släppte marken och Storbritannien lät pundet flyta.
Skulle då inte vi journalister trots detta ha gjort vår demokratiska plikt och visat upp båda sidorna - för och emot?
Vid den tiden var jag reporter på Aktuellt och A-ekonomi och försökte så gott som varje dag få någon kritiker att ställa upp på en tv-intervju. Alla tackade nej, även om de kunde framföra kritiska åsikter när kameran var avstängd.
Till exempel blev jag en septemberdag för tio år sedan blev
jag uppringd av en av svenskt näringslivs högsta
företrädare.
Han sa: - Det här kommer inte att gå.
Storföretagen har redan bestämt sig - kronan kommer att falla.
Kan du säga detta i en bandad intervju? frågade jag.
Svaret:
- Aldrig, du begriper väl vad det skulle betyda för mig!?
Jag gick då till dåvarande Aktuellt-chefen Henrik Frenckel som tyckte att jag skulle sätta mig själv i studion och berätta vad jag precis hade hört. Jag gjorde det inte, kände mig inte säker på hur säkra uppgifterna var.
Så här i efterhand var det kanske fel beslut. Demokratin blir lidande när överenskommelserna sträcker sig över blockgränserna som var fallet i kronförsvaret. Vi journalister borde varit tuffare.
Det enda en finansminister får ljuga om är devalvering, brukar man säga. Men det betyder inte att valutaregimen är något undantag i demokratin - den frågan bör diskuteras lika öppet som allt annat. Det kan var värt att tänka på, så här dagen efter valet.
Och vi lovar att fortsätta granskningen på DN Ekonomi, bland annat kring tioårsdagen av kronans fall om drygt två månader, den 19 november.
Johan Schück: Upprepning av krisen osannolik
14 september
2002 22:06
Med nuvarande system, där Sverige har en flytande krona, finns det inget behov av att Riksbanken använder sin styrränta till att försvara en viss växelkurs mot andra valutor. Räntevapnet används endast för att hålla inflationen under kontroll.
Men vad händer om Sverige går med i Europeiska valuta-unionen, EMU? Om svenskarna säger ja till EMU-medlemskap i en kommande folkomröstning, betyder det att Sverige ganska omgående övergår till fast växelkurs.
Inträdet i valutaunionen ska nämligen föregås av en period upp till två år, där kronan är knuten till euron inom ramen för den europeiska växelkursmekanismen, ERM 2. De dåliga svenska erfarenheterna av fast växelkurs gör att man kan se fram mot en sådan övergångstid med viss bävan. Det kan uppkomma situationer där kronkursen mot euron måste försvaras. Medlet som Riksbanken kan använda är då i första hand reporäntan.
En annan olikhet är att Sveriges fasta växelkurs i början av 1990-talet var ensidigt deklarerad. När det gällde försvaret av kronkursen fanns ingen hjälp att hämta från andra centralbanker.
Den här gången skulle däremot ett nära samarbete etableras med Europeiska centralbanken, ECB, som förpliktar sig att vid behov använda sina resurser för att stötta kronan. För Sverige skulle det handla om högst två år, innan kronan låses fast mot euron och senare ersätts helt som valuta.
Euron, är en flytande valuta - i relation till de andra världsvalutorna, dollar och yen.
Nu ångrar politikerna försvaret av kronan
DN ekonomi, 12 september 2002 21:49
Del ett i en artikelserie
Dennis försvarar försvaret
DN 13 september
2002 20:14
Del två i
en artikelserie