HUI Nils Lundgren Lawrence Lindsey Svenska EMU-skeptiker Home |
HUI varnar för smärtsam EMU-upptakt
Sverige drabbas hårt om vi går in i en lågkonjunktur under upptakten till ett medlemskap i valutaunionen, EMU. Arbetslösheten kan bli upp till tre gånger så hög som under normala ekonomiska avmattningar. Orsaken är att Sverige inför utsikten att gå med i EMU gjort sig av med alla medel som traditionellt brukar användas för att dämpa ett hastigt konjunkturfall. Enligt Handelns utredningsinstitut, HUI, brukar drygt 300 000 jobb gå förlorade när Sverige drabbas av en "normal" lågkonjunktur, definierad som ett fall i BNP på 1 procent per år under tre år. Men historiska konjunkturfall har alltid kunnat dämpas av devalveringar, räntesänkningar och stigande statsutgifter. När vi närmar oss ett EMU-medlemskap, kommer kronan att börja stärkas för att till slut låsas gentemot euron inom EU:s växelkursmekanism ERM 2. Dessutom kommer Riksbanken inte att kunna påverka långräntorna i ekonomin med sina justeringar av den korta reporäntan, eftersom långräntorna i stället måste överensstämma med euro-räntorna. Men viktigast av allt är finanspolitiken. Den är redan kraftigt kringskuren under EU:s så kallade stabilitetspakt, som inte tillåter högre budgetunderskott än 3 procent av BNP. Under tidigare lågkonjunkturer har budgetunderskottet tilllåtits falla till över 7 procent av BNP. 1992 uppgick underskottet till hela 12 procent. Summan blir ett högt risktagande med den svenska ekomin. Enligt HUI:s beräkningar riskerar Sverige att bli av med mellan 600 000 och 1 miljon jobb mer om lågkonjunkturen drabbar oss under upptakten till ett EMU-medlemskap (utan tillgång till stabiliseringspolitiska medel) än under vanliga omständigheter.
Lyckligtvis verkar dock risken för en djupare lågkonjunktur vara liten de närmaste åren. HUI räknar i sin senaste prognos med att BNP växer med 2,2 procent i år och 2 procent nästa år. Privatkonsumtionen väntas bli konjunkturens dragmotor, med en tillväxt på 2,8 procent i år. En stigande arbetslöshet väntas dock dämpa konsumtionstillväxten till 1,8 procent under 2000. Vice riksbankschefen Villy Bergström berättar: - Jag pratade en gång med "en högt uppsatt person på finansmarknaden som har varit statssekreterare i den borgerliga regeringen". Jag sa: "Hur fan kan ni stå ut med att finna er i den här byråkratin nere i EU? Ni som har kritiserat svensk byråkrati, hur kan ni hålla på på det sättet? Ja, då erkände han att dels har de propagerat så oerhört hårt för att få in Sverige i EU, så de är liksom bundna av detta, och sedan sa han: "Men det ska du komma ihåg, att närings livet har haft en enda synpunkt på EU-medlemskapet, och det är att för all framtid vrida Sverige ur socialdemokratins järngrepp!" Det var ovanligt brutalt och tydligt uttryckt, men det har ju länge varit min inställning att detta är den grundläggande faktorn och det har det alltid varit för dem. Argumenten för och emot EMU kläds ofta i tekniska termer och formuleringar om vad som är "bra för Sverige", och den som är för eller emot EMU har självfallet en uppfattning om på vilket sätt projektet kan gynna eller missgynna landet, men i bakgrunden finns rimligen också en uppfattning om huruvida projektet skulle gynna eller missgynna den egna ekonomin och karriären. Se även Mats Johanssons omsvängningsledare om EMU i SvD |