Statens realobligationer förlustaffär för sparare - Gunnar Örn i DI 1998-12-09 (utdrag)
Den obefintliga inflationen i Sverige har gjort Riksgäldens realränteobligationer till en dålig
placering för småspararna. Hittills har spararna förlorat över 3 miljarder kronor på att köpa reala i stället för nominella obligationer. Staten har tjänat lika mycket. Det visar Riksgäldskontorets egna beräkningar.
Riksgälden, som sköter statens upplåning och skuldförvaltning, har lånat omkring 95 miljarder kronor genom att sälja realobligationer till allmänheten. De har marknadsförts som ett bra skydd mot inflation. Reklamen har främst varit riktad till de svenska hushållen. Hittills är antalet direkta innehavare inte fler än 5 000.
Realobligationer skiljer sig från vanliga obligationer i den meningen att de som köper dem får en garanterad, real avkastning ovanpå inflationen, för närvarande knappt 4 procent.
Det betyder att om inflationen blir 2 procent så blir obligationsräntan 6 procent, blir inflationen 10 procent måste staten punga ut med 14 procents ränta, och så vidare.
Men vad staten inte talat om i sina kampanjer är att realränteobligationer inte ger något skydd mot deflation (prisfall). Om konsumentprisindex faller med 0,5 procent behöver staten bara betala 3,5 procents ränta på sina reala obligationslån, till exempel. Och skulle konsumentprisindex falla med 4 procent behöver staten inte betala någon ränta över huvud taget.
"Det stämmer att vi inte nämnt deflationsrisken i våra reklamkampanjer", säger Riksgäldskontorets
chefsekonom Lars Hörngren. "Men vi har hela tiden marknadsfört realobligationer som
ett skydd mot inflation. Och en brandförsäkring ger heller ingen avkastning om det inte brinner."
De senaste tre åren ser det emellertid ut som om staten har sålt brandförsäkringar i ett läge där risken varit betydligt högre för översvämningar än för eldsvådor.
De senaste tre åren har inflationen i Sverige, mätt som ökningstakten i konsumentprisindex, legat nära nollstrecket. Riksbanken har misslyckats i sina försök att hålla den över 1 procent. Staten har följaktligen behövt betala liten eller ingen kompensation för inflationen.
Statliga Konjunkturinstitutet räknar med att priserna stiger med 0,7 procent de närmaste tolv månaderna. Det är heller inte säkert att Riksbanken behåller sitt nuvarande inflationsmål på 2 procent. Många debattörer, däribland Riksgäldskontorets generaldirektör Thomas Franzén, har uppmanat Riksbanken att sikta på en lägre inflationstakt i framtiden. Det gör realobligationer ännu
mindre attraktiva. "Diskussionen om ett nytt inflationsmål har säkert bidragit till att realobligationsmarknaden slumrat sedan i våras", säger Lars Hörngren.