Remissvaren på Energikommissionen om Kärnkraften

Rolf Englund

Våren 1996 hjälpte jag till med att göra nedanstående remissammanställning på Energikommissionens förslag, närmast tillsammans med Kalle Karlsson, informationsdirektör på Skogsindustrierna - en av basnäringarna.

Kemin

Gruvorna

Stålet.

Länkar till mer information om kärnkraft och andra energikällor

INDUSTRIFÖRBUNDET

Sammanställning av remissvaren på Energikommissionen

Innehållsförteckning

Avveckling till år 2010

Naturlig eller förtida avveckling

Växthuseffekten

Naturgas

Kostnader och samhällsekonomi

Ekonomiska styrmedel och skadestånd

Reaktorerna i öst

Kärnsäkerhet och kompetens

Bristande underlag

Avveckling till år 2010

Sex av remissinstanserna uttalar sig för att all svensk kärnkraft skall vara avvecklad till år 2010:

Centerpartiets Ungdomsförbund anser att "årtalet 2010 ska stå fast för att kärnkraften ska kunna avvecklas. Genom att stå fast vid 2010 skapar vi den marknad för alternativen som behövs."

"Att avveckla 4 reaktorer innan 1998 är ett steg som måste tas för att visa vad viljan är."

Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen skriver att "visserligen har mycket litet gjorts för att förbereda ett genomförande av avvecklingen, och många energibeslut har snarast motverkat denna inriktning, men Folkkampanjens uppfattning är, att detta inte motiverar någon avvikelse från målet, att den sista reaktorn ska stängas senast år 2010".

Greenpeace: "Minst fyra reaktorer bör stängas under mandatperioden och ett slutdatum (2010) för kärnkraften slås fast."

"Biobränsle och vindkraft är idag ekonomiskt lönsamma och behöver endast ett initialt stöd för att kunna konkurrera ut kärnkraften. Motsvarande 50 % av all kärnkraftsel används för uppvärmning. Detta kan omedelbart ersättas av biobänslen utan ekonomiska förluster."

Miljöpartiet de Gröna, Borlänge: "Det finns inga skäl som motiverar en omprövning av tidigare målsättningar, som var utformade i Linje2:s segrande förslag vid folkomröstningen 1980 med preciseringar."

Naturskyddsföreningen "finner ingen anledning att släppa kravet på att kärnkraften skall vara avvecklad till år 2010 på samma gång som en relativt kraftig reduktion av koldioxidutsläppen inleds".

"Ett hållbart energisystem måste vara ett system baserat på förnyelsebara energikällor. Det innebär att vattenkraft, biobränsle, vindkraft och primär solenergi i högre utsträckning tas i anspråk."

"Naturskyddsföreningen accepterar över huvud taget ingen ytterligare vattenkraftsutbyggnad."

Socialdemokratiska Ungdomsförbundet, SSU, skriver i sitt yttrande att "vi inte accepterar något annat än att minst en reaktor ska vara ur drift före 1998 års utgång. Att fatta ett riksdagsbeslut om avveckling är inte tillräckligt".
"I 1980 års folkomröstning gav svenska folket tydliga besked: Avveckla kärnkraften till 2010. Att följa beslutet i folkomröstningen är avgörande för att inte ytterligare öka den misstro som redan finns till politiker och beslutsfattare. Att negligera ett beslut i en folkomröstning vore ett direkt omyndigförklarande av svenska folket. Ett slutdatum för kärnkraftens avveckling är viktigt då det anger en klar målsättning och ökar utrymmet för alternativa energikällor.
"I dagsläget finns därför ingen anledning att skjuta kärnkraftsavvecklingen bortom år 2010."

Naturlig eller förtida avveckling

Riksdagen har beslutat att begränsa användningen av kärnkraften i Sverige till de tolv reaktorer, som i dag används i enlighet med folkomröstningens utslag. Det innebär att dessa kärnkraftverk under alla förhållanden kommer att ställas av i framtiden, när det blir så dyrbart att vidmakthålla en mycket hög säkerhetsnivå att ägarna inte längre kan driva dem med lönsamhet. En sådan naturlig avveckling är redan beslutad.
Med begreppet "förtida avveckling" avses att genom politiska beslut få avstängningen att ske tidigare.

Följande remissinstanser är de enda som har uttalat sig för en förtida avveckling, dock utan att ansluta sig till att den skall vara avslutad år 2010:

Hällefors kommun "har delegerat ansvaret för kommunens remissvar till miljönämnden, som bedömer att långsam avveckling (alternativ C) är det enda realistiska förslaget. Ett kärnkraftverk skall ställas av under nuvarande mandatperiod så samhällets olika aktörer får klara besked".
"Nationen får inte under några som helst omständigheter göra sig beroende av naturgasen. Då vi annars har samma konverteringsångest som nu."

Kristna Socialdemokraterna, Broderskapsrörelsen anser att "avvecklingen av kärnkraften snarast bör påbörjas och att minst en reaktor skall tas ur drift senast år 1998".

Linköpings kommun "delar uppfattningen att en avveckling av kärnkraften bör kunna påbörjas före 1998". Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att "avvecklingen av kärnkraften skall påbörjas under innevarande mandatperiod".

Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund: " Kärnkraften är en ändlig resurs därför bör avvecklingen starta nu och ske i sådan takt att elförsörjningen garanteras."

"Beslut om att stänga två reaktorer fattas så snart som möjligt. Riksdagen behöver inte vänta på en omställningsplan för att fasa ut de första kärnkraftsreaktorerna. Beslut om när var och en av reaktorerna ska tas ur drift bör fattas inom denna mandat period och en kontrollstation sättas till år 2005".

Inlindade tillstyrkanden av förtida avveckling kommer från:

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, skriver att "avvägningen mellan miljöfrågor, risker och kostnader måste vara avgörande" för beslut om kärnkraftavvecklingen och betonar "att utfasningen av kärnkraften måste ske så att effektiv energianvändning, energisparande samt miljövänliga och uthålliga energikällor på ett kostnadseffektivt sätt ges möjlighet att ersätta kärnkraften".

Länsstyrelsen i Jönköpings län som anser att det viktigaste är att avvecklingen startas "snart" och att det ges tydliga besked om att kärnkraftsavvecklingen skall genomföras "så snart det är möjligt, under beaktande av de mål som ställdes upp i 1991 års energipolitiska beslut".

Skogsägarnas Riksförbund delar i allt väsentligt kommissionens bedömning om att det är angeläget att avvecklingen påbörjas i ett tidigt skede, men enligt förbundets uppfattning "bör kärnkraften - om säkerhet och ekonomi så medger - användas till dess att den kan ersättas med förnyelsebara och miljövänliga energikällor".

Statens Järnvägar - SJ: "När det gäller kärnkraftsavvecklingen har SJ i sin planering utgått från att kärnkraften kommer att vara avvecklad år 2010. Om detta skall vara möjligt utan alltför brådstörtade omställningar, är det rimligt att avvecklingen sker under så lång tid som möjligt. Den bör därför inledas innan sekelskiftet. Huruvida det är en eller två reaktorer som skall tas ur drift under 1990-talet är en politisk fråga som SJ inte finner någon anledning att ta ställning till."

Klara avstyrkanden av en förtida avveckling kommer från:

ABB skriver att "i den politiska debatten har skäl åberopats för att stänga åtminstone något block under de närmaste åren. Dessa skäl är dock av den karaktären att en stängning av något block med nödvändighet innebär, att alla block kommer att stängas i förtid.
Om man med ett beslut att stänga ett block för allmänheten vill visa att man moraliskt fullföljer den politiska tolkningen av folkomröstningen 1980 så kan man inte med någon politisk trovärdighet samtidigt inför industrin hävda, att resterande kärnkraftverk kan få fortsätta att drivas sin livstid ut.
Den enda möjliga tolkning industrin och kraftindustrin med sina anställda kan göra är, att avvecklingen kommer att fullföljas i ett raskt tempo. Anställda - framför allt nyckelpersoner - kommer att söka sig till andra verksamhetsområden och det kommer att bli allt svårare att uppehålla den för säkerheten nödvändiga kompetensen.
En avveckling av kärnkraften i Sverige vore "en internationellt sett helt unik åtgärd. Något motsvarande har inte beslutats eller planerats någonstans i världen. (I Österrike och Italien gällde avvecklingen små och tekniskt/ekonomiskt undermåliga kärnkraftsprogram.) Det är internationellt välkänt, att Sverige har ett utomordentligt framgångsrikt kärnkraftprogram och en väl utvecklad avfallsteknik".

Boliden Mineral skriver att vi bör "satsa pengarna på framtida nya energisystem i stället för på onödig och förtida avveckling".

Casco Nobel"ser med utomordentligt allvar på konsekvenserna av den föreslagna omställningen av energisystemet".

Cementa "ber Regeringen att avstå från en förtida kärnkraftavveckling".

Eka Nobel: "En avveckling av denna kapacitet, inte av tekniska utan av politiska skäl, för att ersättas med betydligt dyrare produktionsanläggningar leder till en kostnadsökning för landet som inte är konkurrensneutral. Detta gäller även om den elintensiva industrin kortsiktigt kan skyddas mot en alltför snabb kostnadsökning."

Fundia "är ett företag inom stålbranschen som numera ägs av det finska stålföretaget Rautaruukii Oy och har produktion i Smedjebacken och Boxholm." "Koncernen kan med relativt begränsade åtgärder omfördela produktionen till Norge och Finland om förutsättningarna avseende elpriset försämras. Vi vill därför med bestämdhet avråda från en förtida avveckling av kärnkraften."

Företagarnas Riksorganisation: "anser därför att alla kärnkraftsaggregat bör användas under hela sin tekniska och ekonomiska livslängd."

Gränges Metall anser att "vi måste värna såväl om de befintliga arbetstillfällena som skapa förutsättningar för nya. Det gör vi om vi tillvaratar de fördelar vi har inom energiområdet med vattenkraft och säker kärnkraft".

Hofors kommun anser "att ingen avveckling av kärnkraften bör påbörjas förrän konkreta och finansierade regionala åtgärder satts igång för att möta de strukturförändringar som kan framkallas av omställningen av energisystemet".

Industriförbundet konstaterar att "de tolv reaktorer, som i dag används i enlighet med folkomröstningens utslag, kommer under alla förhållanden kommer att ställas av i framtiden, när det blir så dyrbart att vidmakthålla en mycket hög säkerhetsnivå så att ägarna inte längre kan driva dem med lönsamhet. En sådan avvecklingsprincip är enkel att genomföra och också den enda politiskt ansvarsfulla".

Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA anser "inte att det är god energipolitik att under innevarande mandatperiod påbörja en avveckling av kärnkraften". "Det är inte statens uppgift att föreskriva formerna för elgenerering. Däremot är det statens uppgift att föreskriva miljömål, ange tolererbara risker och krav på systemets totala tillgänglighet."

Jernkontoret, Kemikontoret, Skogsindustrierna och Svenska Gruvföreningen - de elintensiva industrierna - "kan bara acceptera ett skäl för politisk avveckling med åtföljande elprishöjningar, nämligen att de säkerhetsansvariga myndigheterna finner att något kärnkraftverk inte kan drivas vidare på grund av risk för allvarliga olyckor".

Karlshamns AB är Nordens största och ledande industri för framställning och förädling av oljor och fetter för livsmedelsanvändning (bl a margarin och choklad). Företaget köper varje år gasol för ca 50 miljoner kr och el för ytterligare 35 miljoner kr. Priset på gasol inkl. skatt är nästan dubbelt så dyrt i Sverige som för konkurrenterna i Danmark, Tyskland och Holland, men den svenska elen är idag billigare.

"Hoten om att såväl el som gas kommer att bli dyrare p g a politiska beslut känns mycket oroande... Kärnkraften bör inte avvecklas i förtid, då ett sådant beslut enligt alla bedömningar leder till avsevärt högre elpriser. Dessutom ökar koldioxidutsläppen, då fossila bränslen är den för närvarande enda alternativa energikällan."

Kungliga Tekniska Högskolan har frågat sig vad det är för mervärde som kan tänkas mer än väl uppväga de merkostnader som kommissionens alternativ B och C medför. "Svaret är givetvis ... den minskning av riskerna för en allvarlig kärnkraftsolycka multiplicerad med värdet av samtliga skador av en sådan olycka."

"Ingen torde vara kapabel att göra en sådan preciserad beräkning... KTHs bedömning från ett samhällsekonomiskt perspektiv... är att man bör undvika en förtida avveckling."

Kungliga Vetenskapsakademien: "Förslaget om en relativt långsam avveckling av kärnkraft indikerar att utredningens majoritet anser att säkerhetsnivån i de svenska anläggningarna är acceptabel. Utredningen presenterar enligt akademiens mening inga bärande argument för att ersätta ett system som majoriteten anser vara acceptabelt ur säkerhetssynpnkt, med andra (naturgas och biomassa) vars risker och kostnader är ofullständigt analyserade."

Kraftverksföreningen "konstaterar att villkoren i 1991 års energipolitiska beslut för att inleda en avveckling av kärnkraften inte är uppfyllda och inte ser ut att uppfyllas inom överskådlig tid."
"Viktiga förutsättningar för Sveriges energipolitik har ändrats väsentligt sedan riksdagsbeslutet om kärnkraften 1980. Det aviserade beslutet om energipolitiken och kärnkraftens framtid bör föregås av en grundlig omprövning av nu gällande politiska ställningstaganden till kärnkraften. Perspektivet bör vara internationellt och mer långsiktigt än till år 2010."

Ledarna "är av den bestämda uppfattningen att det inte finns något realitstiskt alternativ till kärnkraften och en avveckling av kärnkraften kommer att innebära kraftiga höjningar av elpriserna med allvarliga konsekvenser för sysselsättning, miljö och välfärd."

LKAB:s fackföreningar påpekar, att LKAB "direkt sysselsätter 3.300 anställda och indirekt mer än dubbelt så många", och ställer sig bakom "det remissvar som LO inlämnat och vill dessutom starkt förorda insatser som ökar tillgången på elkraft".
"LKAB:s fackföreningar kan endast acceptera ett skäl för en förtida politisk avveckling med åtföljande elprishöjningar, nämligen att de säkerhetsansvariga finner att något kärnkraftverk inte längre klarar de säkerhetsmässiga kraven. Skall andra tider för kärnkraftverkens drift gälla, än den i folkomröstningen, måste en ny folkomröstning utlysas."

LO erinrar om att "valsedelns text utformades mycket noggrant" och skriver att "folkomröstningsresultatet innebär att vi med iakttagande av hårda säkerhetskrav ska använda våra kärnkraftverk för att upprätthålla sysselsättning och välfärd i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga".
"LO ställer sig inte bakom energikommissionens syn på kärnkraftens avveckling annat än efter säkerhetsmässiga kriterier" och föreslår "i stället för en förtida avveckling, en massiv samhällelig insats, tillsammans med svensk industri, för att påskynda framtagandet av en effektivare energiteknik och en uthållig, konkurrenskraftig och miljöanpassad kraftproduktion".
"LO konstaterar avslutningsvis att genom att fullfölja linje 2:s energipolitik undviks behovet av en ny folkomröstning i kärnkraftsfrågan."

MoDo: "För MoDo skulle ett beslut om avveckling av en eller flera reaktorer under 90-talet orsaka osäkerhet om den framtida inriktningen för bolagets investeringar. Risken för att framtida investeringar förläggs utomlands är uppenbar."
"Skogsindustrin är kapitalintensiv. Som exempel kan nämnas att MoDo nu investerar 2.000 Mkr i en ny pappersmaskin i Braviken. Investeringar i denna storleksordning måste avskrivas under lång tid (20 år). Rimliga elpriser och fasta spelregler inom energi- och energiskattepolitik är en förutsättning för långsiktiga investeringar i enegiintensiv industri."

Oxelösunds kommun anser att "omställningen måste ske på ett sådant sätt att den av riksdagen beslutade ratificeringen av klimatkonventionen kan hållas; att basindustrins konkurrenskraft inte påverkas negativt; att hushållskunderna inte får avsevärda höjningar av elkostnaden; att inte importen av fossila bränslen avsevärt ökas och att omställningen inte får leda till utbyggnad av fler älvar".

Sydkraft anser "att svensk kärnkraft inte bör avvecklas i förtid främst med hänsyn till miljö och ekonomi. Kärnkraften bör utnyttjas så länge den är säker och ekonomiskt bärkraftig."

Svensk Industriförening "befarar således att en förtida avveckling av en eller flera kärnkraftsreaktorer, kommer att få snabba negativa effekter på underleverantörsföretagen, trots att flertalet av dessa inte återfinns i den grupp av företag som normalt förknippas med elintensiv industri".

Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, "hänvisar till och instämmer i det yttrande som avgivits av Sveriges Industriförbund."

Svenska Industritjänstemannaförbundet, SIF , skriver att resultatet från folkomröstningen 1980 innebär att kärnkraften kan avvecklas först när det visar sig att detta går att göra med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållandet av sysselsättning och välfärd. "Enligt SIFs uppfattning kan detta krav inte uppfyllas i dagens läge".

"Det vore olyckligt att ånyo låsa fast avvecklingen vid bestämda tidpunkter, utan hänsyn till reaktorernas tekniska och ekonomiska driftegenskaper" och instämmer i LOs sakkunniges uppfattning att "en avveckling efter andra kriterier än säkerhetskriterier ger enbart utrymme för godtycke, som inte leder till annat än att skapa oro".

"Enligt SIFs uppfattning är det uppenbart att det alltid medför kostnader att sluta utnyttja realkapital innan dess tekniska och ekonomiska livslängd är slut."

Sundsvalls kommun: "En förtida avveckling skulle innebära att Sundsvall riskerar en långvarig tillbakagång, med hög arbetslöshet och fallande antal invånare."

Stora Hylte "förbrukar f.n. cirka 1.300 GWh elkraft, vilket är cirka 1 % av Sveriges elförbrukning".
"Vi ser med stark oro på förslaget att starta avvecklingen av ett kärnkraftverk. Detta kommer att leda till en minskad tillgång på elkraft och högre priser och härigenom negativt påverka brukets framtid. Tillsammans med de internationellt sett mycket höga energiskatterna kommer förutsättningarna för konkurrenskraftig produktion att drastiskt försämras. Vi ser ingen möjlighet att ställa om produktionen till en annan, väsentligt energisnålare, tillverkning".

Svenska Petroleum Institutet: "Det finns ingen annan realistisk lösning än att behålla kärnkraften så länge den är kommersiellt lönsam och fyller säkerhetskraven. Under denna tid måste stora ansträngningar göras för att utveckla framtida, långsiktigt hållbara lösningar som kan ersätta dagens kärnkraft."

Vargön Alloys AB: "Ett beslut om påbörjad avveckling av kärnkraften innan realistiska alternativ föreligger kommer enligt vår uppfattning att innebära att en väsentlig leverantör till de svenska och europeiska stålverken förlorar möjligheten till överlevnad."

Sveriges Verkstadsindustrier: "Det är därför vår bestämda uppfattning, att en inledning av en förtida kärnkraftsavveckling kan åstadkomma stora och irreparabla skador på industriutvecklingen, sysselsättningen och samhällsekonomin i Sverige. Vi kan inte tänka oss att man av rent politiska skäl vill slå in på en för landet så skadlig handlingslinje."

Vattenfall anser att kärnkraften av miljöskäl och med hänsyn till samhällsekonomin bör användas så länge den uppfyller högt ställda krav på säkerhet och så länge den är kostnadseffektiv i förhållande till tillgängliga alternativ och "instämmer i kommissionens slutsats att en avveckling av all kärnkraft till år 2010 inte är rimlig".
"Det bör i ett längre tidsperspektiv vara möjligt att ersätta kärnkraften med ett mer uthålligt energisystem. För detta fordras uthålliga utvecklingsinsatser och tid. Fortsatt användning av kärnkraft behövs för att ge tid och resurser för utveckling av uthålliga elförsörjningsalternativ inkl effektivisering."

Inlindade avstyrkanden av förtida avveckling kommer från:

Koncessionsnämnden för miljöskydd påpekar att "inget annat EU-land har så liten andel av sin elkraftsproduktion baserad på fossileldade värmekraftverk. Frankrike är det enda EU-land som har större andel av sin elproduktion baserad på kärnkraft. Avveckling av kärnkraft kan enligt nämndens mening inte ske under det närmaste decenniet utan att en stor del av elbortfallet måste ersättas med el från fossileldade (bl a naturgas) kondenskraftverk."
"Möjligheterna att klara de åtaganden beträffande stabilisering av koldioxidutsläppen, som Sverige bundit sig för genom internationella åtaganden, kan därför inte infrias vid en förtida avveckling av kärnkraften."
"Möjligheterna att genomföra kärnkraftsavvecklingen på ett från miljösynpunkt så gynnsamt sätt som möjligt ökar om avvecklingen inleds först när de nuvarande reaktorernas tekniska, ekonomiska och säkerhetsmässiga livslängd uppnåtts."

Naturvårdsverket anser att "det genom kraftfulla insatser på sikt är möjligt att klara miljömålet och samtidigt avveckla kärnkraften".
"Förutsättningen är dock att en kärnkraftsavveckling inte genomförs så snabbt att det krävs en storskalig introduktion av fossilbaserad kondenskraft för att klara elförsörjningen".

Norrköpings kommun skriver att "innan kärnkraften kan ställas av måste åtgärder för att minska elanvändning och ny produktion av el från andra bränslen få genomslag".

Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK , skriver att "det är möjligt ur energi- och kraftbalanssynpunkt att stänga av en reaktor under mandatperioden... /att detta/ självfallet medför samhällsekonomiska kostnader och att dessa inte har beräknats. Det är nödvändigt att den fortsatta avvecklingen sker i sådan takt att den bortfallande elproduktionen kan ersättas med produktion baserad på förnybara energiråvaror samt inte minst med effektivisering av processerna i omvandlingsleden.
Detta innebär att de samhällsekonomiska kostnaderna för en avveckling blir höga, och att målkonflikterna blir svåra att lösa, om avvecklingen skall genomföras relativt snabbt."

Riksrevisionsverket, RRV "måste dra slutsatsen att, om takten i omställningen av energisystemet ska bestämmas av resultaten av energieffektiviseringarna och tillförseln av förnybar energi, kommer denna takt att bli lägre än de båda omställningsalternativ som använts för beräkningarna."

TCO"anser att det är nödvändigt, både med hänsyn till 1980 års folkomröstning och för att skapa klarhet när det gäller den framtida inriktningen av energipolitiken, att riksdagen under denna mandatperiod fattar beslut om formerna för kärnkraftens avveckling. TCO anser dock att det därvid vore olyckligt att ånyo låsa fast avvecklingen vid bestämda tidpunkter utan att det finns trovärdiga och konkurrenskraftiga alternativ för att ersätta befintlig elproduktion."
"För att göra det möjligt att inleda avvecklingen av kärnkraften och samtidigt undanröja risker för energibrist, både nu och för framtiden, måste därför beslut, om utbyggnad av kapacitet för sådana alternativ, snarast inledas."

Uppsala Universitet: "Kärnkraftsreaktorerna bör användas och överbrygga den period fram till dess att uthålliga energikällor kan ersätta dem."

Fyra remissinstanser har vänt sig mot att kärnkraften i Sverige väljs bort för all framtid.

Industriförbundet påpekar att "i betänkandet ges inget rationellt skäl till att kärnkraften skall avvecklas i förtid eller på annat sätt än motiverat av ekonomiska eller säkerhetsmässiga skäl" och "att kärnkraften i stället bör kunna vara med som ett alternativ bland alla andra i det framtida energisystemet. Bedömningen av vilket/vilka försörjningsalternativ vi skall ha måste ske från sakliga, rationella grunder med utgångspunkt i ekonomi, miljö, hälsa och säkerhet. Kärnkraften får inte uteslutas vid en sådan bedömning."

Skogs- och jordbrukets forskningsråd skriver att "energiforskning, liksom all annan forskning, är en verksamhet som, trots att den pågår i världens alla länder, går mycket långsamt. Det är sålunda svårt att se några realistiska alternativ till kärnkraft och fossila bränslen, trots en långvarig och relativt intensiv forskningsverksamhet".

Statskontoret anser att eftersom "det vägval som görs inom energipolitiken är av oerhört stor betydelse för bl.a. den framtida samhällsekonomiska utvecklingen ... är det givetvis av stor vikt att vi väljer de kombinationer av energipolitiska medel som bäst kan antas leda till att de energipolitiska målen uppfylls. Enligt Statskontorets mening kan detta innebära att fortsatta satsningar på kärnkraft bör övervägas. Detta bör emellertid inte tolkas som ett ställningstagande för en fortsatt utveckling av kärnkraften, utan för att detta energislags möjligheter (med för- och nackdelar) bör prövas på samma villkor som andra energislag".

Västsvenska Handelskammaren är av den uppfattningen att "Energikommissionen inte anvisat något långsiktigt mål för energipolitiken. Man har i huvudsak koncentrerat sig på att söka lösningar för hur kärnkraften skall kunna avvecklas till år 2010. Sverige och dess industri kräver ett betydligt längre perspektiv för ett hållbart energisystem. Det är rådets uppfattning att ett nytt energisystem bör bygga på förutsättningarna om uthållighet och miljöhänsyn. En sådant system inbegriper inom överblickbar framtid ett fortsatt omfattande inslag av kärnkraft".

åter till innehållsförteckningen

Växthuseffekten

Delegationen för klimatfrågor "har av regeringen givits i uppdrag att följa utvecklingen inom klimatforskningen och att utvärdera kunskapsläget".
"Den uppvärmning av jorden som ägt rum sedan mitten av 1900-talet uppvisar mönster som endast kan förklaras som ett resultat av människans pågående utsläpp av växthusgaser och aerosoler (små partiklar som bildas av det svavel som också förbränns när vi eldar med kol och olja)".
"Med god säkerhet kan vi säga att det inte tar mer än ca 30 år innan vi kommer att ha släppt ut en ytterligare mängd koldioxid som är lika stor som de ackumulerade utsläppen till dags dato, även om relativt betydande åtgärder vidtas för att hejda deras nuvarande tillväxt. Det är de ackumulerade utsläppen som i stort sett bestämmer hur snabbt koldioxidens koncentration i luften ökar."

HSB:s bedömning är att "koldioxidutsläppens påverkan på växthuseffekten är ett av de största hoten mot miljön. Det kan därför inte vara försvarbart, om en konsekvens av avvecklingen av kärnkraften medför en påtaglig ökning av koldioxidutsläppen".

Kommunförbundet : "Klimatfrågan är viktig. Försiktighetsprincipen bör råda. Användningen av fossila bränslen bör med tanke på växthuseffekten därför begränsas."

LO skriver att "växthuseffekten och hotet om en klimatförändring har vuxit fram som ett globalt miljöproblem av stor politisk betydelse under det sista årtiondet. Avsevärda resurser läggs idag ner på forskning och internationellt samarbete. Även om det idag föreligger osäkerhet om hur snabbt växthuseffekten kommer att uppträda råder det stor enighet om de långsiktiga effekterna av fossil förbränning för klimatet".
"Folkomröstningsresultatet 1980 innebar ett klart ställningstagande mot ett ökat beroende av fossila energikällor och att kärnkraften därför skulle användas i avvaktan på att de förnybara energikällorna blev tillgängliga. Enligt LO innebär hotet om en klimatförändring att det vore oförsvarligt att i strid med folkomröstningsresultatet börja ersätta kärnkraften med fossila energikällor."

LRF anser att "trots vissa osäkerheter kring växthuseffekten framstår en mycket allvarlig hotbild där ett förändrat klimat bland annat allvarligt kan äventyra livsmedelsförsörjningen och bidra till en betydande politisk instabilitet i världen".
"Risken för irreversibla förändringar i klimatsystemet är påtaglig. En ökad temperatur skulle kunna göra att permafrosten i norra delen av Europa och Asien släpper varvid stora mängder metangas (som är en mycket "effektiv" växthusgas) frigörs vilket i sin tur förvärrar effekterna. För Sveriges och Nordvästeuropas del skulle en ändring av Golfströmmens förlopp kunna ge förödande konsekvenser."
"LRF anser därför att man av miljömässiga, politiska och ekonomiska skäl omgående måste vidta kraftfulla åtgärder mot växthuseffekten. Åtgärder måste samtidigt ske nationellt och internationellt."

Skogs- och jordbrukets forskningsråd skriver att det kan "konstateras att det mest verkningsfulla sättet att minska koldioxidutsläppen från fossilförbränning i världen är att satsa på en mera effektiv teknik i u-länderna".

Stor-Stockholms Energi AB ser "det inte som självklart att vattenkraftmålet inte bör rubbas och ifrågasätter vidare om CO2-målet är förnuftigt formulerat. Mål måste vara realistiska för att vinna respekt och man kan fråga sig om det är realistiskt att Sverige förbinder sig att begränsa CO2-utsläppen till 1990 års nivå".

Vattenfall anser att "Sveriges framtida energiförsörjning inte kan ses enbart i ett nationellt perspektiv utan att även de globala aspekterna måste beaktas. Avveckling av kärnkraften i ett industriland som Sverige ligger inte i linje med de åtgärder som krävs för en uthållig utveckling globalt".
"Utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt i industriländerna för att ge utrymme för ekonomisk tillväxt i utvecklingsländerna. Energikommissionen visar att utsläppen av klimatgaser i Sverige skulle kunna öka med 50 - 100 procent om kärnkraften avvecklades och elproduktion ersattes med el från fossileldade kraftverk. Detta skulle stå helt i strid med klimatpolitiska riktlinjer och krav."
"Utsläppen av växthusgaser inger oro. Osäkerheten är stor om konsekvenserna och vi bör därför arbeta efter försiktighetsprincipen, dvs globalt hålla tillbaka utsläppen av växthusgaser. För Sverige - som industriland - innebär det att utsläppen måste minska kraftigt från dagens nivå."

åter till innehållsförteckningen

Naturgas

Flera frågor är aktuella; skall naturgasen användas för uppvärmning och/eller för elproduktion; skall användningen av den alls öka; och är det motiverat att bygga ut ytterligare rörledningar, och i så fall varifrån och vart? Svaren är här i görligaste mån ordnade efter skalan positiv/negativ.

TCO anser "att riksdagen snarast bör ta principbeslut om utbyggnad av ny kapacitet för elproduktion baserad på naturgas."

Göteborgs kommunstyrelse : "Naturgasen är betydelsefull och kan spela en stor roll under flera decennier. Trots bidrag till växthuseffekten överväger fördelarna. Naturgasnätet bör byggas ut mot Stockholmsregionen. En sammankoppling bör övervägas med Norge, Finland och Ryssland."

SIF anser att "det bästa alternativ, som står till buds för att öka produktionen av elkraft" är naturgas och förordar "att principbeslut nu fattas om en försiktig och successiv utbyggnad av naturgaseldade kraftvärmeverk vid större industristäder i södra och mellersta Sverige".

Stor-Stockholms Energi AB skriver att "oavsett hur länge kärnkraften kommer attanvändas är naturgas allmänekonomiskt intressant för stockholmsregionen".

SABO anser att omställningen av energisystemet inte får leda till högre kostnader för de boende och att "naturgasen, på sikt, är ett alternativ till el och olja. Naturgasen kan också ha en viktig roll i att konkurrensutsätta fjärrvärmen".

Kristna Socialdemokraterna, Broderskapsrörelsen "har sedan 70-talet förordat en försiktig utbyggnad av naturgas" som "i första hand skall ersätta kol och olja och i storstäderna vara ett bränslealternativ för biltrafiken".

Linköpings kommun anser att "en eventuell utbyggnad av naturgas bör i första hand ersätta användningen av olja och kol".

Svenska Gasföreningen anser att "naturgasen kan spela en viktig roll i det framtida energisystemet" och att "i den mån Sverige behöver tillskott på gasbaserad elkraft, denna bör produceras i Sverige".

Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund anser att "en satsning på naturgasen skulle kunna innebära att vi skjuter på omställningen till förnyelsebara energikällor. Denna omställning behövs omedelbart."

Mellansvenska Naturgaskonsortiet anser att det är "oacceptabelt från såväl hushållnings- synpunkt som klimatsynpunkt att uppföra kondensverk på västkusten eller i Norge i stället för att ta till vara kraftvärmepotentialen i Mellansverige".

Forskningsrådsnämnden : "Om kärnkraften skall avvecklas så syns endast ett alternativ ekonomiskt möjligt i konventionell mening för elproduktion på minst dagens nivå, och det är en utbyggnad av naturgas."

Delegationen för klimatfrågor : "Det är svårt att föreställa sig att Sverige skulle kunna tillåtas öka sina utsläpp nämnvärt. Energikommissionen föreslår att en utökad användning av naturgas för elproduktion bör kompenseras med åtgärder som minskar utsläppen vid värmeproduktion och i transportsektorn. Hur detta skall gå till anges däremot inte och är säkerligen förenat med betydande svårigheter."

Länsstyrelsen i Jämtlands län "anser att Sverige inte skall genomföra en storskalig satsning på naturgas för att ersätta kärnkraftsel".

Centerpartiets Ungdomsförbund : "Det finns ingen anledning varken av tekniska eller ekonomiska själ att släppa fram fossila bränslen."
"Genom att släppa in naturgasen kommer den att konkurrera ut en viss del av alternativen. Då har vi fortfarande inte löst vårt energiproblem, utan låst fast oss i ett nytt storskaligt system som inte håller i framtiden."

Svenska Petroleum Institutet skriver att en storskalig naturgasintroduktion "medför kraftigt höjda elpriser och att koldioxidutsläppen ökar med närmare 30 procent... Skall koldioxidmålet nås, måste antingen all fossilförbränning i industrin och hushållssektorn upphöra, eller all bensindriven biltrafik ersättas med andra alternativ".

LRF anser att "naturgasutbyggnad utöver nuvarande ledningsnät inte kan förenas med målen inom klimatområdet". "Ett naturgasnät kommer för mycket lång tid framöver att låsa upp energisystemet. Det bör i sammanhanget påpekas att naturgasnätet inte kan utnyttjas som infrastruktur för transport av termiskt förgasat biobränsle eller för biogas. Härtill krävs en alltför kostsam rening och komprimering av "biogaserna".

Socialdemokratiska Ungdomsförbundet, SSU : "Nej till naturgassatsning"

Naturskyddsföreningen: "Vi bör ej tillåta att fossilbränslena återintroduceras för elproduktion... Fossilgas (eller naturgas som det också kallas) är ett bränsle som bidrar till växthuseffekten eftersom fossilt kol förbränns. Naturskyddsföreningen är motståndare till utbyggnad av ett nytt fossilgasnät av följande anläggningar: ... ökar nettoutsläppen av koldioxid... riskerar att konkurrera ut biobränsleförgasning i regioner med goda möjligheter till försörjning med biobränslen. När gasledningarna väl finns dragna har gasen en mycket stark konkurrenskraft."

Kungliga Vetenskapsakademien : "Naturgas... innebär att det politiskt satta koldioxidmålet kan vara svårt att uppnå. Det är enligt akademiens mening inte rimligt att betala detta miljöpris."

Naturvårdsverket anser inte att någon ökad naturgasintroduktion i Sverige bör komma till stånd. "Naturgas är ett fossilt bränsle och att binda upp Sverige under lång tid framöver för ett ökat fossilberoende överensstämmer inte med målsättningen att skapa ett ekologiskt hållbart energisystem."

Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK: "Kärnkraften bör inte ersättas med naturgas."

åter till innehållsförteckningen

Kostnader och samhällsekonomi

Greenpeace anser att "kommissionens resultat präglas av en inställning där man ser omställningen till ett hållbart energisystem som ett hot, inte som en möjlighet. Insikten om att denna omställning är något som vi förr eller senare måste genomföra saknas i stor utsträckning.

Industriförbundet : "Merkostnaden för den förtida avvecklingen enligt dessa modeller är beräknade till 140 à 180 miljarder kronor, i värde diskonterat till 1995."

"De samhällsekonomiska konsekvenserna av att avveckla kärnkraftreaktorerna beräknas med hjälp av jämviktsmodeller. I dessa råder ingen arbetslöshet och stora förändringar i industristrukturen med en minskande elintensiv industri kan ske helt utan anpassningsproblem och kostnader."

"I kommissionens betänkande och underlagsbilagor finns trots allt kvalitativa diskussioner om effekter på utslagning och arbetslöshet. Resultaten pekar entydigt på att en förtida avveckling inte är förenlig med en fortsatt utveckling av det ekonomiska välståndet."

Kävlinge kommun skriver att "Sveriges tveklöst största problem är den höga arbetslösheten. Dessvärre verkar den bli bestående på en oacceptabelt hög nivå under överblickbar tid. Inräknat påtvingade förtidspensioneringar och de i arbetsmarknadsåtgärder sysselsatta är i dag cirka en miljon människor i Sverige utan arbete... För att klara sysselsättning, välfärd och sanering av statsfinanserna anser Kävlinge kommun att Sverige inte har råd med en förtida avveckling av kärnkraften."

LO skriver att "Sverige befinner sig i en utomordentligt allvarlig situation. Efter ett par år av högkonjunktur är den totala arbetslösheten 12 procent.... Den viktigaste politiska uppgiften är därför att uthålligt få igång tillväxten så att vi kan minska arbetslösheten.

De beräkningar som gjorts av LO-ekonomerna visar att vi behöver en genomsnittlig årlig tillväxt på 3,5 - 4 procent för att klara att halvera arbetslösheten till början av 2000-talet. Under de senaste 25 åren har endast 5 år haft tillväxttal i den storleksordningen och genomsnittet har varit 1,8 procent."

"Utan en tillräckligt stor industriproduktion kan den offentliga verksamheten och det sociala skyddsnätet inte ha den omfattning som behövs för att människor ska känna tilltro till att vi ska ha en god omsorg, vård och trygghet inför framtiden... En sådan tilltro är nödvändig för att få i gång den privata efterfrågan. Och en ökad privat efterfrågan är i sin tur en förutsättning för en ökad sysselsättning. "
"För att klara sysselsättningen, minska arbetslösheten och slå vakt omvälfärden krävs därför en politik där Sverige framstår som ett bra investeringsland. Vi måste då ta tillvara de konkurrensfördelar vi har. Att el kan produceras till relativt låga kostnader är en av våra viktigaste konkurrensfördelar och har lett till att gruvor, massa- och pappersbruk, järn-, stål- och metallverk, samt tung kemisk industri sysselsätter i storleksordningen hundratusen personer. Den indirekta sysselsättningen är flera gånger större."
"LO anser det uteslutet att montera ner den viktiga konkurrensfördel som en kostnadseffektiv elförsörjning utgör, samtidigt som det är nödvändigt med tillväxt för att klara sysselsättning och välfärd."

Miljövänner för kärnkraft "finner det troligt att en mera korrekt kostnadsberäkning, som dels helt släpper den politiska prestigelåsningen att "kärnkraften skall avvecklas", dels ger en mera fullständig kostnadsbild för de s.k. alternativen, skulle ha visat på ännu högre kostnader för en kärnkraftavveckling".

Riksrevisionsverket, RRV : "vill lyfta fram att det rör sig om stora samhällsekonomiska och statsfinansiella kostnader, som kräver stora uppoffringar och krav på att avstå från andra alternativa utgifter eller skattesänkningar."

Sundsvalls kommun : "En förtida avveckling skulle innebära att Sundsvall riskerar en långvarig tillbakagång, med hög arbetslöshet och fallande antal invånare."
"Kommunen vill peka på det motsägelsefulla i att kommissionen utgår från tillväxtprognoser som innebär fortsatt hög arbetslöshet och att den samtidigt lägger fram förslag som ökar bördorna på näringslivet och hushållen."

Svenska Industritjänstemannaförbundet, SIF , "anser att konsekvenserna på sysselsättningen och välfärden för de svenska hushållen av en förtida avveckling utan goda ersättningsalternativ är oacceptabla."

SACO anser att en förtida avveckling "kommer att innebära kännbara höjningar av elpriset och ett möjligt behov av ökad import av energi, vilket i sin tur får negativa konsekvenser för bland annat den industriella utvecklingen, sysselsättningen samt tillväxten i vårt land och därmed också för välfärden".

åter till innehållsförteckningen

Ekonomiska styrmedel och skadestånd

Eka Nobel: "Styrmedel i form av skatter på kraftproduktion, utöver höjd produktionskostnad, innebär ytterligare försämrad konkurrenskraft. Detta gäller i synnerhet för företag som Eka Nobel dä elenergin utgör en råvara i processen, som företaget omöjligen kan påverka eller eliminera. För landet unika skatter eller avgifter innebär en ytterligar belastning på de långsiktiga förutsättningarna för vår verksamhet i Sverige."

Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen "anser att en lagstiftning om förbud av kärnkraft efter ett visst datum inte torde vålla några större juridiska problem. DDT, freoner, atomvapen, narkotika och andra dokumenterat farliga verksamheter har kunnat förbjudas, och detta gäller även högriskprojekt".

Industriförbundet har skrivit att statens finanser direkt påverkas av en kärnkraftavveckling.
"En förtida avveckling kräver att staten kompenserar ägarna till reaktorerna till deras fulla värde. Överslagsmässigt kan kompensationen ett visst år beräknas till skillnaden mellan produktionskostnaderna och det förväntade elpriset. För ett år, då alla reaktorer stängts och priset nått nivån för lönsamhet i ny produktion, innebär det med kommissionens siffror en kompensation med 20 öre per kWh, vilket för 70 TWh ger 14 miljarder kronor som årlig kostnad."
"Det finns ingen väg runt detta. Det innebär exempelvis ingen lättnad för statens finanser att Vattenfalls reaktorer är statliga. Stängs Vattenfalls reaktorer minskar statens intäkter från företaget, vilket har samma effekt på budgeten som utbetalning av ett skadestånd till ett privatägt kraftföretag." I betänkandet förs ett resonemang om att så länge produktionsskatten på kärnkraftsel "inte ökar snabbare än elpriset har den i huvudsak karaktär av skatt på de "övervinster" som annars skulle uppstå. Resonemanget lider dock av den grundläggande missuppfattningen att en skattehöjning i sig inte påverkar elpriset.
Effekten blir i stället den att först slås elintensiv industri ut, och först därefter kärnkraften. Orsaken är kärnkraftens låga rörliga kostnader."

Jernkontoret, Kemikontoret, Skogsindustrierna och Svenska Gruvföreningen - de elintensiva industrierna - skriver att "basindustrierna fruktar således att snabbt och kraftigt höjda elproduktionsskatter kommer att äventyra den elintensiva industrins konkurrenskraft och vill starkt förorda att andra metoder att sanera den svenska ekonomin än elproduktionsskatter - metoder som mer jämt fördelar bördan."

Kammarrätten i Göteborg behandlar oklarheten om vilken ersättningsnivå som lagen stadgar.
"Man bör dock hålla i minnet att här är fråga om ett grundlagsstadgat rättighetsskydd. Enligt Kammarrättens mening manar redan detta förhållande till stor återhållsamhet vad gäller bruket av motivuttalanden som syftar till att vägra den enskilde ett skydd som framgår av grundlagens ordalydelse."

Kommerskollegium : "Sverige bör inte ensidigt införa skatter på bränslen för elproduktion innan övriga europeiska länder infört motsvarande skatter." "En del av de styrmedel som kan komma att aktualiseras i energipolitiken har karaktären av statligt stöd... Vid utformningen av sådana stödåtgärder måste Sveriges internationella förpliktelser inom ramen för EU och WTO beaktas."

Kraftverksföreningen påpekar att varje kärnkraftblock representerar stora ekonomiska värden. En förtida avveckling av kärnkraften skulle innebära kapitalförstöring och kunna uppfattas som misshushållning. "I händelse av en förtida avveckling av kärnkraften måste staten, enligt föreningens tolkning av gällande rätt, ge full kompensation för avvecklad kärnkraft till kärnkraftsägande företag." "Om en successivt ökande särskild skatt endast riktas mot de företag på en fri och öppen marknad som äger ett visst slag av tillgångar, är detta liktydigt med att staten avsiktligt reducerar värdet av dessa tillgångar." "I händelse av en ... skatt kommer dessa att rikta ersättningskrav mot staten på samma sätt som de skulle göra om kärnkraften reglerades bort lagstiftningsvägen."

Kristna Socialdemokraterna, Broderskapsrörelsen förordar "för att säkerställa en lugn och jämn minskning av beroendet av kärnkraft att politiskt beslutade ekonomiska styrmedel, som avvägs så att kraftbolagen själva beslutar om avställning innan reaktorerna nått ålder och skick som tvingar säkerhetsmyndigheterna att ingripa".

Länsstyrelsen i Kalmar län anser att man bör utgå ifrån att någon form av ersättning måste utgå till reaktorägarna om man ändrar förutsättningarna för fortsatt drift genom avvecklingslagstiftning och/eller ett regeringsbeslut om återkallelse av drifttillstånd som inte grundas på rena säkerhetsskäl.
Länsstyrelsen har uppfattat att detta också är kommissionens bedömning av de rättsliga förutsättningarna men att "kommissionen inte har kunnat klarlägga storleksnivån på en sådan skadeståndsersättning".

Naturvårdsverket skriver att "frågan om vilka styrmedel som i framtiden bör införas för att åstadkomma en omställning av energisystemet är dock bristfälligt behandlad".

Riksrevisionsverket, RRVskriver att "det är positivt att remissinstanserna ges tillfälle att yttra sig över de olika styrmedel som kommissionen tagit upp. Remissinstanserna kommer dock inte att kunna ge svar på vilka styrmedel som fungerar bäst, eftersom styrmedel måste bedömas med hänsyn till vad man vill uppnå."

Svea Hovrättanför: "Utredningen har inte presenterat något lagförslag om kärnkraftsavvecklingen. Därför går hovrätten nu inte närmare in på hur en sådan lagstiftning bör utformas. För bedömningen av utredningens förslag hade det dock varit värdefullt om det funnits i vart fall ett principförslag till en avvecklingslag."

Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund anser att "det är ytterst angeläget att de rättsliga frågorna med en lagstadgad avveckling klarläggs. En lag om avveckling av kärnkraften bör snarast antas. Det är nödvändigt för att komma igång med avvecklingen."
"Vår bedömning är att skadeståndskrav knappast kan komma ifråga om en lagstiftning som begränsar en kärnkraftsreaktors livstid till 25 år vinner laga kraft."
"Skulle ändå frågan om skadestånd uppkomma kommer detta att bli aktuellt först flera år efter det att den första reaktorn tagits ur drift. I det sammanhanget anser vi det vara viktigt att produktionsskatten på kärnkraftsel höjs. Angeläget är att skatterna ökar ju högre ålder reaktorn uppnår."

Sydkraftskriver att "ett beslut om att avveckla av Sydkraft ägda reaktorer i förtid ger rätt till full ersättning. Sydkraft kommer i så fall att kräva detta i form av ny elproduktion till nuvarande kostnad och miljöpåverkan. Stöd för detta ställningstagande har vi enligt svensk grundlag och internationell rätt. Som energikommissionen konstaterar är Europakonventionens regler om egendomsskydd tillämpliga på ett beslut om kärnkraftavveckling och bestämmelser om en avveckling av kärnkraften måste ske i form av ny lagstiftning. En avveckling av kärnkraften genom återkallelse eller begränsningar i meddelade tillstånd till kärnteknisk verksamhet omfattas också av bestämmelserna i 2 kap 18 § i regeringsformen och ersättning ska utgå enligt grunder som anges i lag. Att som styrmedel vid en omställning av energisystemet införa speciell beskattning av elproduktion från vissa typer av kraftverk i avvecklingssyfte, skulle innebära en kränkning av grundläggande regler om egendomsskydd mm och kommer att medföra motsvarande ersättningskrav."

Vattenfall anser att kraftbolag "som åläggs icke säkerhetsbetingade restriktioner i nyttjandet av sina kärnkraftverk skall kompenseras fullt ut" och hävdar att "samtliga kraftbolag bör behandlas lika i ersättningshänseende eftersom bolagen verkar på en konkurrensmarknad. När Vattenfall ombildades till aktiebolag 1992 uttalades av statsmakterna att Vattenfall skall verka under samma villkor som andra kraftproducenter i Sverige".

åter till innehållsförteckningen

Reaktorerna i öst

Gränges Metall anser att "förbättrad säkerhet uppnås bäst genom att avveckla de minst säkra enheterna, dvs före detta Sovjetenheter".

Kungliga Tekniska Högskolan skriver att en princip för att avgöra turordningen vid en förtida avveckling vore "att först ta ur drift den reaktor som bedöms ha störst risk för att en olycka skall inträffa. .. Andra reaktorer än svenska blir då aktuella för nedläggning, nämligen reaktorer i våra östliga grannländer som ligger tillräckligt nära för att vid en olycka kunna åstadkomma allvarlig skada här."

Kävlinge kommun "Det kan inte vara förenligt med Sveriges roll som utvecklad industrination att i förtid stänga väl fungerande och säkra produktionsanläggningar, samtidigt som det finns stora brister i världens energiförsörjning."
"I stället för genomförande av symbolhandlingar borde våra resurser i stället användas för att höja säkerheten i andra länders kärnkraftverk. Några ligger på ett avstånd från Sverige som motsvarar halva avståndet till Tjernobyl."

LO skriver att "sammantaget finns idag sex reaktorer av Tjernobyltyp i Sveriges omedelbara närhet, fyra utanför S:t Petersburg och två i Ignalina. Vid det studiebesök som Energikommissionen gjorde till Ignalina redovisades att Litauen gärna skulle exportera el till Sverige vid en ev svensk avveckling av kärnkraften" och att Finland i dag har fortlöpande omfattande import av el från Ryssland.
"Redan idag är det genom den avreglerade elmarknaden således tänkbart att importerad el från Finland kan ha sitt ursprung från ryska kärnkraftsproducenter."
"Vill man begränsa perspektivet och enbart betrakta säkerheten inom kärnkraftsområdet ingår i ett rationellt beteende att i första hand prioritera insatser för att de farliga kärnkraftverken i öst - i vår absoluta närhet - helst läggs ner. Om detta inte går, bör dessa ges sådana säkerhetsfrämjande investeringar att strålningshotet mot Sverige blir så litet som möjligt."

Länsstyrelsen i Kalmar län "Kalmar län har, liksom flera andra län längs Östersjökusten, särskild anledning att hysa farhågor för de kärnkraftverk som trots betydande säkerhetsbrister alltjämt är i drift i de f.d. öststaterna.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd anser att "man kanske kan ifrågasätta om man inte, i avvaktan på att forskningen på alternativa energikällor ger resultat, borde satsa en del av de medel en förtida avveckling av de svenska kärnkraftverken skulle kosta på en förbättrad driftsäkerhet av kärnkraftsanläggningar i vår omedelbara närhet."

åter till innehållsförteckningen

Kärnsäkerhet och kompetens

Statens Kärnkraftsinspektion, SKI "Alla de svenska kärnkraftverken håller enligt SKIs uppfattning, bl.a. redovisad i den årliga rapporten till regeringen, en säkerhetsnivå som står sig väl i jämförelse med motsvarande reaktorkonstruktioner i andra länder."

Statens Strålskyddsinstitut, SSI erinrar om att både SSI och SKI på regeringens uppdrag bedriver omfattande verksamhet för att bidra till bättre säkerhet och strålskydd i forna Sovjetunionen och östra Europa.
"Att i andra länder verka för höjd säkerhetskultur och adekvata resurser för strålskydd och säkerhet kan bli svårt, om den svenska nationella policyn uppfattas som att genom beskattning avsiktligt försämra säkerheten till dess att den blir så låg att en avställning blir oundgängligen nödvändig."

ABBskriver att "den enda möjliga tolkning industrin och kraftindustrin med sina anställda kan göra är, att avvecklingen kommer att fullföljas i ett raskt tempo. Anställda - framför allt nyckelpersoner - kommer att söka sig till andra verksamhetsområden och det kommer att bli allt svårare att uppehålla den för säkerheten nödvändiga kompetensen".

Kärnkraftskommunernas samarbetsorgan "delar de synpunkter, som förre SKI-chefen Olof Hörmander framfört - att upprättandet av full säkerhet och utvecklingen av kompetensen fordrar en vision om fortsatt drift. Hörmander menar att dessa förutsättningar i sin tur strider mot det politiska målet att avveckla kärnkraften före ett visst datum. Därför uppstår en för industrins funktionssätt besvärande konflikt."

SIF skriver att "en analys av konsekvenserna av en avveckling av kärnkraften borde rimligen även omfatta konsekvenserna för anställd personal liksom effekterna för driften av kärnkraftverken på grund av svårigheterna att bibehålla kompetent personal. All erfarenhet visar att personal med nyckelbefattningar lämnar företag inom en kort tid efter det att beslut om nedläggning definitivt fattats." "Det är därför minst sagt anmärkningsvärt att Energikommissionen inte berör frågan hur kvalificerad och motiverad personal ska kunna behållas vid kärnkraftverken under hela den tid dessa är i drift. Vad kommer det att betyda för säkerheten vid dessa om de mest kvalificerade slutar i förtid? Vilka konsekvenser får ett avvecklingsbeslut på möjligheterna att behålla och rekrytera kvalificerad personal till de kärnkraftsreaktorer, som står längre ner på avvecklingslistan?"

Statens Kärnkraftsinspektion, SKI: "Det är SKIs bestämda åsikt att för att kunna upprätthålla en tillfredsställande säkerhetsnivå under reaktorernas hela livslängd krävs betydande personella och ekonomiska resurser hos kraftföretagen. SKI understryker därför vikten av att kompetensfrågorna och effekterna av ekonomiska styrmedel på säkerheten blir föremål för ytterligare analys."

Statens Strålskyddsinstitut, SSI anser att "kompetensfrågorna vid avveckling borde ha haft en mer framskjuten plats i Energikommissionens rapport".
"Kommissionen belyser inte klart de konsekvenser och risker som kan uppstå genom kompetensförlust under ett forcerat avvecklingsförlopp. Det är enligt SSIs bedömning av stor vikt att kompetensen vid anläggningarna, vid universitet och högskolor och vid myndigheterna SKI och SSI inte utarmas under avvecklingen av kärnkraften."

åter till innehållsförteckningen

Bristande underlag

Byggforskningsrådet anser att kommissionen "ej i sina avslutande överväganden i tillräcklig grad preciserat en handlingsplan för omställningen av energisystemet".

Fjärrvärmeföreningen erinrar om att enligt betänkandet det svenska energisystemet skall ställas om så att det utnyttjar varaktiga, förnybara och helst inhemska energikällor. "Någon ytterligare precisering av hur det framtida, omställda energisystemet skall se ut återfinns inte i betänkandet. Följaktligen finns inte heller preciserat vilka styrmedel, som komissionen förordar komma till användning för att en sådan omställning skall erhållas."

Forskningsrådsnämnden "vill sammanfattningsvis peka på de betydande osäkerheter i underlaget som gör att enskilda utsagor av metodskäl är mindre säkra än vad som motsvarar utredningens explicita eller implicita anspråk".

Gotlands kommun skriver att kommissionen "slår fast att långsiktiga mål och riktlinjer är en grundförutsättning men lämnar inget förslag på tidsplan för avveckling av kärnkraften".

Greenpeace: "Så är vi här igen. Ytterligare en utredning som inte kommer fram till något konkret."

"Vad som är positivt är att vi i många fall fick fram uppdaterat material. Tyvärr gällde inte detta de viktigaste områdena, t.ex. hur vi konkret skall kunna introducera vindkraft, solenergi, vattenkraft och bioenergi i vårt nuvarande energisystem."

Göteborgs kommunstyrelse skriver att "Energikommissionen har undvikt att klart ange den kurs som omställningen av energisystemet kräver... Kommissionen har vidare överlämnat en rad väsentliga frågor till fortsatt utredande ."

Industriförbundet anser att "de planer, som finns angivna i regeringsförklaringen, att avvecklingen "bör" starta under mandatperioden ej konkret diskuterats av Energikommissionen. Ej heller diskuteras konsekvenserna av dessa planer. "

"Det finns således inget underlag, som visar vilket kärnkraftverk, som först skall läggas ner, det finns inga kriterier för i vilken ordning kärnkraftverken därefter skall läggas ner, det finns inga konkreta planer på hur inlösen av kärnkraftverken skall finansieras, och det finns inga planer på hur ersättningskraften skall produceras. Det innebär alltså att det saknas väsentligt underlag för en inriktning enligt regeringsförklaringen av de partiledaröverläggningar, som nu skall inledas."

Jernkontoret, Kemikontoret, Skogsindustrierna och Svenska Gruvföreningen - de elintensiva industrierna - "anser att frågan om konsekvenser av ekonomiska styrmedel inte tillräckligt studerats".

Kungliga Tekniska Högskolan anser att kommissionen tolkat sitt uppdrag "alltför kortsiktigt, genom att ge år 2010 en avgörande betydelse.. och alltför snävt, genom att man "behandlar olika energikällor på ett ofullständigt och olikartat sätt i ett i huvudsak nationellt perspektiv".

Kungliga Vetenskapsakademien "anser att kommissionen anlagt ett i tid och rum alldeles för snävt perspektiv på sitt uppdrag... Omvärlden ägnas knappt 10 av nästan 600 sidor text. Av de 33 underbilagorna är endast 4 omvärldsorienterade och då med klar koppling till specifikt svenska förhållanden och frågeställningar...
Sverige är alltjämt starkt beroende av importerad råolja och oljeprodukter, som fortfarande svarar för 44 % av den svenska energitillförseln."
"Utredningsarbetet har fått slagsida mot kärnkraftens elproduktion, till nackdel för behandlingen av hela energisystemet... Utredningens förslag tycks mera vara ett resultat av vad som är (energi)politiskt gångbart idag än vad som är önskvärt och nödvändigt i ett längre tidsperspektiv och med en planeringshorisont som inte bara omfattar Sverige."

Länsstyrelsen i Malmöhus län "anser att många frågor och samband behöver få en fortsatt bearbetning innan de långsiktiga riktlinjerna för energiomställningen kan läggas fast. Bland annat behöver sambanden mellan de nu aktuella åtgärderna och de verkligt långsiktiga alternativen baserade på framförallt solenergi och bioenergi utvecklas ytterligare."

Miljöpartiet de Gröna, Borlänge"Energikommissionens uppdrag var att "se över de energipolitiska åtgärderna under de senaste 15 åren mot bakgrund av energipolitiska mål, som lagts fast genom 1980 års folkomröstning med efterföljande riksdagsbeslut och genom 1991 års energipolitiska uppgörelse".

"Energikommissionen skulle också lämna förslag till hur omställningen av energisystemet skall fullföljas. Energikommissionen har ej lyckats komma med ett enda förslag till hur dessa målsättningar skall fullföljas."

Miljövänner för kärnkraft"finner det mycket anmärkningsvärt att ett uppdrag som skall försöka hitta riktlinjer för att nå fram till ett energisystem med ovannämnda krav skall tolkas som att studera tre alternativ för en kärnkraftsavveckling".

Naturvårdsverket skriver att "det omfattande underlag som har tagits fram av Energikommissionen utgör ett i stora stycken utmärkt faktaunderlag inom energiområdet. De viktigaste avsnitten, som beskriver omställningen av energisystemet och de styrmedel som erfordras för en omställning, är dock mindre väl utvecklade."
"Betänkandet innehåller få konkreta förslag och Kommissionen har endast i mindre grad lyckats lägga fram förslag med tidsangivelser för omställning av energisystemet."

Oskarshamns kommun anser att "det är en mycket stor skillnad mellan att på nationell nivå slå fast att kolkraft eller gas är ett alternativ för elproduktion men en helt annan sak att peka ut en region, kommun och konkret namngiven plats där dessa anläggningar, ledningar, lager och omlastningshamnar ska placeras. Kommunen tror att ett stort arbete återstår för att vidareutveckla energikommissionens arbete till en sådan detaljnivå att det blir praktiskt användbart för vidare regeringsbeslut."

Riksrevisionsverket, RRV"Energikommissionen redovisar ett imponerande faktaunderlag, men detta ger inte någon vägledning i hur de kvarstående målkonflikterna ska lösas. RRV menar därför att det inte går att ta ställning till behov av förändringar och ytterligare åtgärder för omställningen av energisystemet med Energikommissionens betänkande som underlag."
RRV "saknar en genomgång av vilka kriterier som ska gälla för val av vilken reaktor som kan läggas ned under mandatperioden, samt en beskrivning av hur en sådan nedläggning skulle genomföras."

SABO "anser att kommissionen inte kunnat enas om en fast grund för den framtida energipolitiken och därmed inte fullgjort sitt uppdrag - att redovisa ett program med tidsangivelser för omställning av energisystemet. Energipolitiken riskerar därmed att kännetecknas av samma osäkerhet som tidigare.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd skriver att "det resultat som framkommit i form av konkreta förslag till hur en omställning till förnybara energikällor skall kunna gå till är ytterligt mager. Man har emellertid noterat den målkonflikt i form av att man vid en avveckling av kärnkraften byter till sig lägre risker i form av kärnkraftsolyckor mot istället högre miljöbelastning i form av koldioxidutsläpp. En ytterst central observation i sammanhanget, som dock var känd redan före utredningens genomförande."
"Avslutningsvis kan konstateras att Sveriges energipolitiska dilemma till väsentliga delar varit känt i nära 20 år. Det gäller nästan alla de aspekter som belyses av Energikommissionen. Det är därför inte förvånande att den inte hittar några vägar ut och den bör därför kanske inte kritiseras för att den lägger få konkreta förslag. Det är, och har i 16 år varit, politikernas sak att ta nästa steg."

Statens Kärnkraftsinspektion, SKI"SKI understryker vikten av att kompetensfrågorna och effekterna av ekonomiska styrmedel på säkerheten blir föremål för ytterligare analys."

Statens Strålskyddsinstitut, SSI anser att "kompetensfrågorna vid avveckling borde ha haft en mer framskjuten plats i Energikommissionens rapport".

Stor-Stockholms Energi AB konstaterar inledningsvis "att kommissionen egentligen inte lägger fram några förslag och inte heller presenterar några väsentliga nyheter i sitt digra faktamaterial. Det återstår alltså att dra konkreta slutsatser av och forma en sammanhängande energipolitik grundad på de beskrivande sammanställningar som återfinns i huvudbetänkandets kapitel 3 t.o.m. 16 liksom i de utförligare bilagorna".

Sundsvalls kommun "För att den elintensiva industrins konkurrensläge inte skall äventyras vid en omställning av energisystemet finns ett mycket stort behov av strategiska ställningstagande. Några konkreta sådana förslag finns ej i betänkandet."

Svenska Gasföreningenanser att "kommissionens överväganden och förslag saknar de preciseringar, som hade varit angelägna som underlag för de energipolitiska beslut, som nu skall fattas".

Umeå kommunanser att "rapporten "tappar" i slutet, man har inte fullföljt sitt uppdrag att bl a ange tidsaspekter för förändringen av energisystemet. Detta innebär en fortsatt avsaknad av, den så efterfrågade, långsiktiga, stabila energipolitiken".

Uppsala Universitetanser att "det globala perspektivet är behandlat mycket marginellt och därtill är tidskalan alldeles för kort för att meningsfulla slutsatser skall kunna dras. "Kommissionen har huvudsakligen belyst konsekvenserna av en kärnkraftavveckling och därigenom har behandlingen av hela energisystemet blivit bristfällig. Utredningens förslag tycks mer vara ett resultat av vad som är politiskt gångbart i dag än vad som är nödvändigt i längre globalt perspektiv. Det skulle exempelvis ha varit intressant att se en jämförande analys av risker, uthållighet och kostnader för varje del av energisystemet inklusive kärnkraften."

Västerås stad"Betänkandet innehåller värdefull information och kunskap men anger inga direkta riktlinjer för den framtida energipolitiken."

åter till innehållsförteckningen