| 98-08-13
Börsras hotar inte tillväxten - Beräkningar visar på små effekter på svensk BNP Ett globalt börsras får liten effekt på tillväxten i Sverige, det visar Riksbankens modellberäkningar där bankens ekonomer simulerat en kraftig börsnedgång liknande den vi hade 1987. "Det finns ingen anledning till oro för att ett börsfall ska få några allvarliga konsekvenser för tillväxten", säger Jonas A. Eriksson, verksam vid Riksbankens ekonomiska avdelning. Som stöd för sitt påstående har han den känslighetsanalys som Riksbanken gjorde för bara någon månad sedan. Med hjälp av en avancerad modell simulerade Riksbankens ekonomer ett börsfall liknande 1987 års nedgång. I modellen (NiGEM- National Institute Global Econometric Model), som man köpt in från brittiska konjunkturinstitutet, antar man att börsen faller 20 procent under ett kvartal bland G7-länderna och Sverige. Effekten blev att tillväxten i Sverige sjönk med knappt 0,5 procentenheter de följande två kvartalen. På årsbasis blir nedgången bara några tiondelars procentenheter. Det är framför allt lägre marknadsräntor samt svagare krona som dämpar börsfallets negativa effekt på tillväxten. Även Paris-baserade OECD har gjort liknade simuleringar. I en nyligen publicerad arbetsrapport framgår det att resultatet av ett börsras på tillväxt och inflation i de undersökta länderna blir ungefär desamma som i Riksbankens simulering. Men hur slår egentligen förändringar i aktiepriserna på den totala ekonomin? Idag utgörs cirka 20 procent av hushållens totala förmögenhetsportfölj av aktier. Den största posten, 40 procent, är småhus och egna hem. Andra tillgångsslag är exempelvis banksparande och kontanter. Ett ras på börsen minskar alltså hushållens förmögenhet och möjlighet till framtida konsumtion. Det kan i sin tur leda till att hushållen drar ned på sin nuvarande konsumtion och avstår från nya investeringar. Lägg därtill att åtskilliga hushåll eventuellt ökar sitt sparande i samband med börsoro för att bygga upp en buffert inför en mer osäker framtid. Sett till företagen betyder stigande aktiekurser att det nu är lönsamt att nyinvestera. Om aktiepriserna faller däremot är det mer förmånligt att köpa upp andra företag på börsen istället för nyinvestera. Sammantaget skulle alltså ett börsfall kunna bidra till att den totala konsumtionen och investeringarna i landet sjunker och därigenom dämpas tillväxten. Men de motverkande effekterna -lägre räntor och svagare valuta - som följer i spåren av ett börsfall gör att nedgången i tillväxten blir relativt liten. Ser man till 1987 års kraftiga börsnedgång där New York-börsen föll med över 20 procent på en dag framgår det att varken privat konsumtion eller investeringar påverkats nämnvärt i exempelvis USA. Orsaken var att räntorna och USA-dollarn sjönk snabbt och gav ekonomin näring. Anpassning via valutan stod inte till buds vid den stora börskraschen 1929 på grund av kopplingen till guldmyntfoten. Det gjorde att effekterna blev mer långvariga. JÖRGEN EKLUND jorgen.eklund@fti.se 08-50624547 |
