Sverige går som tåget
Johan Schück i DN
2000-08-09, utdrag och redigerat
Ännu behöver inte toppen vara nådd! Sommarens statistik visar att den svenska konjunkturen tuffar på utan större störningar. Det mesta tyder också att Riksbanken avstår från att höja sin reporänta vid sitt penningpolitiska möte om en vecka.
De preliminära BNP-sffror för årets andra kvartal som presenterades på måndagen var något lägre än vad prognosmakarna räknat med. Men detta borde inte vara någon större anledning till oro. Den samlade produktionsökningen på 4,0 procent, räknad på årsbasis, är större än något annat kvartal under de senaste åren.
Tendenser till avmattning i konsumtionen är hittills svårt att se. Tvärtom visar hushållen fortsatt stor optimism, samtidigt som den stigande sysselsättningen gör att fler kan våga sig på större köpbeslut. Fortfarande är belåningsgraden inte särskilt hög, vilket betyder att fler kan börja låna för att köpa exempelvis bilar och kapitalvaror.
Senaste månadernas svaga börsutveckling skulle visserligen kunna få en dämpande effekt på konsumtionen. Men sambanden är sällan så enkla och raka. Så länge inte fastighetspriserna börjar falla känner. sig nog de flesta svenskar inte så berörda att deras konsumtionsbeslut påverkas.
Skattesänkningar som kan komma i budgetpropositionen ger ytterligare stimulans. Samtidigt medför den låga inflationen att Riksbanken troligen avvaktar in på hösten med ytterligare räntehöjningar. Den senaste uppjusteringen skedde faktiskt så sent som i februari.
I ett exportberoende land som Sverige räcker det dock inte med en stark hemmamarknad. Hittills i år har utrikeshandeln stigit snabbt, trots att kronan stigit mot euron på ett sätt som försvagat konkurrenskraften och pressar en del företags vinster. För exporten är dock en långsammare ökningstakt att räkna med inför nästa år, bland annat beroende på att USA:s konjunktur - som länge utgjort motorn för världsekonomin troligen är på väg att försvagas.
Mer osäkra exportutsikter kan delvis förklara varför de svenska bruttoinvesteringarna hittills har ökat långsammare i år än de gjorde i fjol.
Dalande börskurser återspeglar, till viss del, att företagsvinsterna kan komma att krympa. Men fortfarande är det gott om fallhöjd i konjunkturen, där en något lugnare utveckling faktiskt kan ses som positiv. Chanserna ökar då för att det inte ska uppstå någon överhettning. Det betyder att Riksbanken får mindre behov att strama åt ekonomin och att konjunkturförloppet blir långdraget i stället för kort och intensivt.
En förebild kan vara USA, där tillväxten har pågått oavbrutet i åtta år och ännu håller hyggligt tempo.