Mer ur DN Lundgren/ Ström Svegfors Keynes Home |
DN-ledare 98-03- 04: OECD recenserar Sverige utdrag Sveriges ekonomi har de senare åren blivit besynnerligt delad. Sedan realräntechocken i början av 1990-talet har näringslivet förlorat drygt 20 procent av arbetskraften. Ändå har industriproduktionen och exporten ökat kraftigt. Bakom detta ligger en dramatisk ökning av produktiviteten - vilket tyder på att den höga frånvaron under 1980-talet tvingade företagen att ha överanställning. Produktion och export går bra. Det kan inte utan vidare ses som tecken på att Sverige har ett hyggligt företagsklimat. Halva industriproduktionen och långt större andel av exporten faller på ett tjugotal stora företag som är starkt internationaliserade och har huvuddelen av både produktion, sysselsättning och export utomlands. Vi har antytt detta tidigare på ledarsidan. Men det är så viktigt för förståelsen av dagens svenska ekonomi att det bör upprepas. De storföretag som dominerar industrin är knappast svenska i någon annan mening än att huvudkontoren ligger i Sverige. Huvuddelen av sin verksamhet har de utomlands. Därmed är det efterfrågan och konkurrensvillkoren i utlandet (kurs här) som bestämmer vad och hur mycket de kan producera, och till vilket pris... Om produktionen kommit igång har sysselsättningen stagnerat... Eftersom produktionen ökar ligger problemet inte i en svag efterfrågan. Därmed är arbetslösheten inget konjunkturfenomen, och ingen keynesiansk efterfrågestimulans kan hjälpa (frånsett att sådant makroekonomiskt hokus-pokus inte hjälpt tidigare i ett litet land med stor utrikeshandel). Utan problemet ligger i ekonomins strukturer. Vi har fått hinder mot sysselsättning, hinder som fungerar trots stark efterfrågan. En närmare diagnos på svensk ekonomi och utkast till behandling finner vi i OECD:s senaste översikt över Sveriges ekonomi http://www.dn.se/DNet/articles/38200-38299/38262/led980304.html Det tidigare förfärande underskottet / i statsfinanserna/ har alltså nu vänts i ett överskott.... Budgeten har blivit mycket konjunkturkänslig. Både intäkts- och utgiftssidan ligger på bortåt två tredjedelar av BNP. Det innebär att om konjunkturen, konsumtionen och inkomsterna varierar hamnar två tredjedelar av variationerna i budgetsaldot - minst. Höga punktskatter och 25 procents moms innebär att om konsumtionen minskar faller skatteintäkterna drastiskt. DN 98-01-11 Kommentar RE: Dagens Nyheter har skådat ljuset. Bra. Statsfinansernas känslighet för konjunkturen kan väl dock inte vara så väldigt mycket större nu än t ex 1992-93, då Feldt, Bildt & Co. , understödda av bl a DN och SvD, förordade nedskärningar i statsutgifterna i ett läge när den svenska ekonomin var i fritt fall. För att kunna motivera dessa saker var de inblandade tvungna att förklara att Keynes lära var "förlegad" (vad som nu menas med det). |