Rolf Englund om HSB

Nya lägenheter står tomma, trots att hundratusentals unga bankar på dörren för att komma in på bostadsmarknaden.
Det ligger tyvärr en del i kritiken att bostadsutvecklarna byggt för mycket i attraktiva lägen,
skriver Anders Lago, förbundsordförande HSB, och Pernilla Bonde, vd HSB Riksförbund.
SvD 15 maj 2018

Göran Persson om HSB-krisen:
Jag hade ingen som helst grund för att säga som jag gjorde.
HSB:s sparkassa omfattades verkligen inte av den statliga insättargarantin.
Min väg, mina val

I mitten av 90-talet har TV4-journalisten Bim Enström kritiskt granskat bostadsjätten HSB under flera års tid.
När HSB börjar gå med förlust och bospararna sviker blir läget allt mer ansträngt.
När VD:n dessutom tvingas avgå med motiveringen att han upplever sig förföljd av kritiskt granskande journalister är måttet rågat.

Plötsligt befinner sig Bim Enström själv under luppen, men det hennes motståndare inte vet är att de är på väg att gå rakt i en listigt gillrad fälla som i slutändan blir 90-talets scoop.

SvD Näringslivs avslöjande om att bospararna i HSB förlorar tusentals kronor i avgifter till Swedbank Robur har väckt reaktioner.
Dessutom riktas nu intern kritik mot HSB:s hantering av bospararnas pengar.
www.svd.se/

In i det sista har bland annat HSB och Riksbyggen fortsatt att sälja bostadsrätter med progressiv avskrivning,
trots att metoden var kraftigt ifrågasatt av både revisorer och den statliga Bokföringsnämnden, innan den i måndags totalförbjöds för byggnader.
SvD Näringsliv 30 april 2014

HSB säljer sitt huvudkontor
HSB säljer sitt huvudkontor på Fleminggatan på Kungsholmen till Afa Fastigheter.
Någon köpeskilling anges däremot inte.
Byggnaden uppfördes ursprungligen 1939-1940 av HSB och har sedan dess varit organisationens huvudkontor.
SvD Näringsliv 19 april 2013

– Försäljningen är ett led i en tydligare fokusering på vår kärnverksamhet, produktion av bostadsrätter till HSB:s medlemmar,
kommenterar Matias Lindberg, vd på HSB Projektpartner.

Kapitalbildningen inom HSB
Ledare i "tidningen bo", medlemstidning för HSB Täby-Roslagen, nr 4/1999:
"Den 10 augusti publicerades en artikel med rubriken "Står HSB åter inför en kris?" i Dagens Industri, skriven av en medlem i HSB Täby-Roslagen. Däremot nämns överhuvud taget inte vår förening i artikeln, förmodligen för att det slags problem som anses finnas hos HSB-föreningarna helt enkelt inte existerar hos oss."

A-ekonomi hade ett inslag om bl a HSBs ekonomi. Vi vill gärna göra några kommentarer på ett par punkter med anledning av det inslaget:
I inslaget diskuterades också HSB Sveriges och HSB-rörelsens ekonomiska läge idag. Att HSBs ekonomi idag pekar uppåt framgick inte av inslaget. Som exempel kan nämnas att totalt redovisar hela HSB-rörelsen under förra året ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt, på drygt 80 miljoner kr i överskott och prognoserna tyder på att resultatet för 1999 kommer att bli avsevärt mycket bättre. För de centrala verksamheterna förväntas också betydande resultatförbättringar.
I HSB Riksförbunds kreditportfölj finns ett antal engagemang som avser fastigheter byggda under finanskrisen i början av 90-talet. De avsåg ursprungligen byggkreditiv till bostadsrättsföreningar byggda under åren 1987-92, de s k krisårgångarna.
Under perioden 1995-96 togs reserveringar för kreditportföljen med 480 Mkr, och merparten av dessa finns fortfarande kvar. Portföljen har sedan haft en mycket god avkastning, och den har inte belastat vare sig HSB-rörelsen, bostadsrättsföreningarna eller ytterst de enskilda medlemmarna, vilket man kunde få uppfattning av i inslaget i A-ekonomi.
Denna portfölj bedöms inte vara någon risk. I inslaget fick man också intrycket av att det finns en koppling mellan resultatutvecklingen i HSBs centrala delar och bostadsrättsföreningarnas ekonomi. Så är inte fallet. Resultatet i centrala HSB och HSB-föreningarna har inget samband med de reserveringar som finns i bostadsrättsföreningarna för t ex underhåll.
Sanningen är att inom HSBs bostadsrättsföreningar finns mer reserverat än normalt inom bostadsrättsföreningar. Slutligen kommenterades det i inslaget att bostadsrättsföreningen brf Pålsundet i Stockholm, där HSBs Riksförbunds ordförande Gun-Britt Mårtensson bor, hade slutat köpa förvaltningstjänster av HSB och i stället anställt en egen förvaltare.
Detta är inget anmärkningsvärt, utan endast ett utslag av kooperativ anda. 1999-06-17, Harriet Stenvall ©1999 HSB, www.hsb.se

TT 99-06-02 VILLKORLIGT STRAFF RÄCKER TYCKER BRANÄSÅKLAGAREN KARLSTAD
Tidens gång fick åklagaren i det så kallade Branäsmålet att nöja sig med krav på villkorlig dom för den åtalade före detta vd-n i HSB Värmland.
Normalt borde kravet ha varit ett längre fängelsestraff, men eftersom det nu gått så lång tid sedan händelserna kunde det räcka med villkorligt, ansåg åklagaren i sin slutplädering enligt Sveriges Radio Värmland. Kravet på villkorlig dom gäller även fyra andra HSB-chefer som också står åtalade.
Åtalen gäller bland annat grovt bedrägeri och grovt svindleri. De tidigare HSB-cheferna anses ha lurat staten och HSB på pengar för att finansiera den kontroversiella Branässatsningen, en semesterby i norra Värmland.
Branäs kraschade ekonomiskt 1991. Förlusterna blev mycket stora.

HÖGSTA DOMSTOLENS

DOM i tvisten om avgäld mellan Bostadsrättsföreningen S:t Erik och HSB Stockholm

Cirka 345 bostadsrättsföreningar i Stockholm är medlemmar i HSB. I princip alla har avtal där de ska betala en avgäld på 2,5 procent av husets produktionskostnad, det vill säga byggnads- och ombyggnadskostnad, utslaget på 20 år.

I dag har omkring 100 bostadsrättsföreningar i Stockholm avgäld kvar att betala till HSB.

För att dels frigöra likviditet, dels skaffa byggbar mark säljer nu HSB ut delar av sitt fastighetsbestånd till Drott AB. Drott förvärvar fastigheter till ett värde av 1,7 miljarder. Huvuddelen av fastigheterna är belägna i Stockholm.

Försäljningen medför en reavinst på 130 miljoner och en likviditet på 400 miljoner som ska användas till att förvärva mark för nyproduktion.

I affären förvärvar HSB byggbar mark från Drott AB med möjlighet till produktion av 200 lägenheter i centrala Stockholm.

HSB Bank - boendets bank 1998 En vinst på 40 Mkr och ett räntenetto på 135 Mkr är resultatet när HSB Bank nu har genomfört sitt bokslut för 1998.

HSB redovisar förlust för 1998

HSB: "Årets resultat /1998/ blev -47, 6 Mkr (28,2) främst beroende på att HSB Sverige övertagit ansvaret för gamla produktionstvister, tagit ansvar för utvecklingsprojekt samt förluster inom GrannskapService AB.

Under hösten fastlog HSB Sveriges styrelse en ny strategisk inriktning för styrning av verksamheter och resurser till tre områden: produktion, finansiering och affärsutveckling.

HSB lurade borättsförening

Mars 1999:
HSB i Stockholm måste betala tillbaka fyra miljoner kronor till en bostadsrättsförening. HSB har tagit för mycket betalt av föreningen för bland annat lån och anklagas för underligheter i bokföringen. HSB Stockholms VD Ulrik Fällman medger i Dagens Nyheter att föreningen betalt för mycket:

Först när föreningen Snickaren i Bandhagen övervägde polisanmälan, medgav HSB Stockholm fel. De boende har tillsatt en granskningsgrupp, som funnit att HSB grovt misskött förvaltningen och att bokföringen innehåller rena fel. I över två år stångades gruppen med redovisningen:

- I början hade vi svårt att få fram fakta och underlag från HSB. De gillade inte den här sammanslutningen, säger Sven Persson som lett de boendes granskning.

Granskarna anser också att det förekom jäv i föreningens första styrelse, där först Ullman och sedan vice VD Claes Orsing satt. HSB uppmuntrande också föreningen att lyfta lån för att lura till sig statligt räntebidrag:

Malm går som VD för HSB men stannar som styrelseordförande i flera bolag Christer Malm lämnar VD-posten i HSB Sverige AB men fortsätter som ordförande i HSB Bank och HSB Fastighets AB

Mot bakgrund av nyligen beslutad förändring av arbetsfördelningen mellan HSB Sverige och HSBs Riksförbund tog Christer Malm initiativ tillförhandlingar om sitt avtal.

Christer Malm konstaterar att HSB Sveriges uppdrag idag är annorlunda än när han tillträdde VD-posten.

HSB Sverige och Christer Malm har träffat en överenskommelse som innebär att Malm lämnar posten som VD för HSB Sverige den 30 september, samtidigt som han fortsätter som styrelseordförande i HSB Bank och HSB Fastighets AB.

Styrelsen är mycket nöjd med att Christer Malms kompetens och erfarenheter kan tas tillvara genom att Malm står till förfogande som styrelseordförande i HSB Bank och HSB Fastighets AB.

Landets HSB-föreningar stärker ägandet i HSB Sverige AB. Styrelserna för HSB Riksförbund och HSB Sverige AB har vid ett gemensamt styrelsemöte kommit överens om den framtida ägarstrukturen.

Beskedet innebär att HSB Riksförbund lämnar ägandet i HSB Sverige, som nu till 100 procent ägs av HSB-föreningarna. Därmed äger HSB-föreningarna direkt de båda centrala organisationerna HSB Riksförbund och HSB Sverige AB.

Rent tekniskt omvandlas HSB Riksförbunds aktiekapital i HSB Sverige AB till ett 25-årigt förlagslån.

- Vi får nu en tydligare ägarbild av HSB-rörelsens gemensamma resurser, säger Gun-Britt Mårtensson, ordförande i HSB Riksförbund och K-G Holmqvist, ny ordförande i HSB Sverige AB i en kommentar.

Vad gäller ansvarsfördelningen mellan HSB Riksförbund och HSB Sverige AB blir Riksförbundet federationens företrädare, bl a överförs HSB-rörelsens verksamhetsplanering till HSB Riksförbund.

HSB Sveriges uppgift blir att på ett konkurrenskraftigt sätt tillhandahålla de tjänster som HSB-föreningarna efterfrågar.

Som en följd av ägarförändringarna lämnar Gun-Britt Mårtensson uppdraget som ordförande i HSB Sverige AB. Hon kvarstår som heltidsengagerad ordförande i HSB Riksförbund. Ny vice ordförande i Riksförbundet blir Karl-Axel Pettersson från Jönköping.

Ny ordförande i HSB Sverige AB blir K-G Holmqvist, landstingsråd i Luleå. Ny vice ordförande i bolaget blir Ulrik Fällman, VD i HSB Stockholm.

Dagens Industri har idag på sidan åtta en artikel om HSB med rubriken Akut likviditetskris hotar HSB centralt. Artikeln har under morgonen följts upp med nyhetsinslag i både radio och TV.

En ansträngd likviditet får inte förväxlas med riksförbundets ekonomisk styrka. I balansräkningen i årsredovisningen för 1997 framgår tydligt att HSBs Riksförbund har en stark balansräkning med mycket god soliditet på hela 31% av riksförbundets koncernbalans (per 971231).

Artikeln i Dagens Industri tar endast sin utgångspunkt i riksförbundets likviditetssituation, som är en välkänd men hanterbar fråga, och som även den finns redovisad i årsredovisningen för 1997. Dagens Industri bygger sin artikel på en intern PM som distribuerades ut i organisationen den 2 juni, och som nedbantat och komprimerat, och utan bakomliggande sammanhang, redogör för vad som har behandlats vid HSBs Riksförbund och HSB Sveriges gemensamma styrelseöverläggning den 28 maj 1998.

HSBs riksförbund har en ansträngd ekonomi. Så ansträngd att likviditetskrisen riskerar att bli akut inom kort, enligt ett internt arbetsmaterial.

Enligt vad DI erfar handlar det bland annat om omfattande borgens-åtaganden för bostads-rättsföreningar i kris. För att få loss pengar finns det förslag på att HSBs riksförbund ska lösa in sina aktier i HSB Sverige till ett förlagslån som ska löpa på 25 år. På så sätt får HSBs riksförbund en stadig avkastning på sina investerade pengar.

Uppskattningsvis har riksförbundet plöjt ned cirka 400 Mkr i HSB Sverige. Pengar som främst gick till bildandet av HSB Bank. Därmed blir det en rejäl boskillnad mellan riksförbundet och HSB Sverige.

Riksförbundets ekonomi är körd i botten och budgeten så ansträngd att det inte finns några pengar till att bedriva någon reell verksamhet för. "Gun-Britt Mårtenssons (ordförande i riksförbundet) budget har varit otrolig snäv. Hon har i praktiken inte haft några pengar till verksamheten", säger en person med insyn i HSB till DI.

Enligt uppgifter till DI beror den ansträngda ekonomin på att bildandet av HSB Bank tagit alltför mycket av såväl riksförbundets som HSB Sveriges resurser i anspråk: "Mycket blev ett hastverk vid bankbildningen. Det är det som nu ska redas ut", säger en person.

Förutom bankbildandet har fadäsen med semesteranläggningen i Branäs i Värmland kostat HSB och dess medlemmar stora pengar.

För att lösa den akuta situationen har en intern arbetsgrupp föreslagit att HSB Sverige ska ta över en kredit om cirka 500 Mkr som riksförbundet har. Det är amorteringar av bland annat den skulden som anstränger likviditeten. Dessutom har det föreslagits att riksförbundet ska försöka överföra sina borgensåtaganden till bostadsrättsföreningar i kris till HSBs krisfond. Den har i dag tillgångar på mellan 250 och 300 Mkr, som används för att rekonstruera föreningar på fallrepet.

Uppskattningsvis är det 40-50 bostadsrättsföreningar som i dag har allvarliga problem och som HSBs riksförbund gått i borgen för.

Flera av förslagen kräver beslut som måste fattas av en extra inkallad förbundsstämma i HSB och en extra bolagsstämma i HSB Sverige. Om inte Christer Malm, VD i HSB Sverige, och Gun-Britt Mårtensson, ordförande i riksförbundet, håller sams efter de föreslagna förändringarna krävs det radikala grepp: "I ett sådant läge får av allt att döma båda två lämna sina poster. Nu börjar folk internt tröttna på att de inte kan samsas", säger en person till DI.

1998-04-23: HSB Bank dras in i förbundets maktkamp,
enligt DI:s duktige bostadsreporter Boo Ehlin.

Tre västsvenska HSB-föreningar vill sälja HSB Bank. Bakom utspelet ligger viljan att få tillbaka sina investerade pengar för att kunna börja en egen bostadsproduktion ute i landet.
Föreningssparbanken som äger 9 procent av HSB Bank och är dess viktigaste samarbetspartner påverkas direkt av säljplanerna. Föreningssparbanken har investerat cirka 52 Mkr i HSB Bank.
Bakom åsikten att sälja banken ligger HSB-föreningarna i Bohuslän, Göteborg, samt Nordvästra Götaland, erfar DI.
Åsikten att sälja ut är intimt förknippad med den maktkamp som utspelar sig i HSB som DI berättade om i går. De tre föreningarna som driver utförsäljningen gör det för att det skulle försvaga ställningen för HSB Sverige AB, som de anser fått för mycket makt i HSB.
När HSB-rörelsen efter ett misslycka försök att ta över JP Bank öppnade egen bank behövdes stora summor pengar. Cirka 800 Mkr skramlades ihop från de 47 HSB-föreningarna landet runt.
Nu anser dock tre föreningar att HSB kan fortsätta med sitt bosparande utan att driva egen bank. Deras ställningstagande grundar sig på det faktum att det gjorts ett undantag i banklagstiftningen, som säger att det inte är ett krav att driva bank för att erbjuda ett bosparande. Så var dock fallet när HSB ansökte om bankoktroj.

ur Finansutskottets betänkande 1997/98:FiU8 - Ändrad övergångsbestämmelse i bankrörelselagen (prop. 1997/98:24)

"Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag till ändrad övergångsbestämmelse i bankrörelselagen (1987:617). Regeringens förslag medför en förlängd övergångstid för de företag som bedriver inlåningsverksamhet med stöd av enövergångsbestämmelse i bankrörelselagen som infördes den 1 januari 1996 i samband med att bankrörelsebegreppet fick ett nytt innehåll.

Övergångstiden, som enligt gällande lag löper ut den 31 december 1997, blir förlängd till och med utgången av 1999. Propositionen I proposition 1997/98:24 föreslår regeringen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617). ...

Föredrogs Finansutskottets betänkande 1997/98:FiU8 Ändrad övergångsbestämmelse i bankrörelselagen (prop. 1997/98:24)

Tredje vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld. (Beslut fattades den 2 december.) - "FiU8 Ändrad övergångsbestämmelse i bankrörelselagen - Kammaren biföll utskottets hemställan.

HSB Fastighets AB avyttrar kommersiella fastigheter till ett värde av 1 miljard kronor. Vid slutet av året träffades ett avtal om försäljning av fastigheter motsvarande 1 012 mkr till Morgan Stanley Real Estate Fund III.
Affären omfattade främst kommersiella fastigheter. Avsikten är att bolaget i framtiden ska ha en inriktning på bostäder. Omstruktureringen av fastighetskoncernen kommer att fortsätta under 1998.
Då slutlikvid (på grund av återstående teknisk besiktning och finansiering) ej skedde förrän mars 1998 har denna försäljning ej påverkat koncernens redovisade balansomslutning vid årsskiftet.
HSB Sverigekoncernens soliditet förbättras från 21 % till 28 % efter betalning.

I propositionen, undertecknad av Göran Persson och Erik Åsbrink, föreslås en förlängd övergångstid för de företag som bedriver inlåningsverksamhet med stöd av en övergångsbestämmelse i bankrörelselagen som infördes den 1 januari 1996 i samband med att bankrörelsebegreppet fick ett nytt innehåll. Övergångstiden, som enligt gällande lag löper ut den 31 december 1997, föreslås bli förlängd till och med utgången av år 1999.

HSBs Fastighetsbolag vill sälja kommersiella fastigheter för 1 miljard kronor och renodla verksamheten till bostäder. Nästan en fjärdedel av bolagetsäljs ut. "Kostymen är för stor. Balansräkningen är för stor i förhållande till det egna kapitalet", säger Christer Malm, VD i HSB.

Fastighetsbolaget inom HSB heläger fastigheter med kommersiella lokaler för cirka 3 miljarder kronor och deläger samma typer av lokaler för 1,5 miljarder kronor.

Balansomslutningen i HSB Fastighets AB är 3,2 miljarder kronor och det egna kapitalet är inte större än 310 Mkr. Viljeinriktningen är att höja soliditeten från 10 till 20 procent (se DI den 30 april).

HSBs nye VD Christer Malm vill orientera HSB mot de gamla idealen - byggandet och ansvaret för goda bostäder. Men han vill inte tillbaka till subventionstiden: "Det är marknaden som styr produktionen av bostäder. Vi vill inte tillbaka till de höga bostadssubventionerna. Nytänkande kan ersätta de statliga bidragen", säger han.

... Vid förbundsstämman för två år sedan, då jag valdes till ordförande, togs beslut om att HSB skulle bli öppnare och tydligare i sin kontakt med omvärlden. Jag tycker vi är på väg att leva upp till vad vi lovat. Och den massmediala bilden av HSB börjar återgå till det normala. TV4 orsakade stor turbulens i början av året genom att anklaga oss för spionage mot en av deras reportrar. En oberoende kommission ledd av /vice ordföranden i Riksbanken mm mm/ Bengt Westerberg kom till en annann slutsats.

Hans Alsen, f. 26, kommualråd i Uppsala 1966-69, statssekreterare i statsrådsberedningen 1969-70, kommunalråd i Uppsala 1971-73, riksdagsledamot (s) 1974-82, därefter landshövding i Uppsala.

Under 1996 har ett 30-tal uppgörelser träffats med kreditinstituten om finansiell rekonstruktion av bostadsrättsföreningar.

Därmed har sammanlagt ca100 uppgörelser som gör det möjligt för bostadsrättsföreningar att fortsätta sin verksamhet.

Samtidigt pågår ett omfattande arbete såväl i HSB-föreningarna som i Riksförbundet med att lösa återstående problem.

En bidragande orsak till det ökade antalet uppgörelser är att statsmakterna underlättat rekonstruktionsarbetet genom ändrade regler för räntebidrag och att kreditgivarna oftast ser det som ekonomiskt fördelaktigt att bostäderna även fortsättningsvis är upplåtna med bostadsrätt.

I några fall har det under året inte varit möjligt att fullfölja rekonstruktionssarbetet. Det gäller bl a i tre fall när kommuner haft borgensansvar och kreditgivarna därmed inte varit intresserade av en uppgörelse. I dessa fall har bostadsrättsföreningar begärts i likvidation och fastigheterna förts över i en kommunal hyresförvaltning.

I fem fall under 1996 har kreditgivarna varit oense om fördelningen av åtagandena sinsemellan. I dessa fall har oenigheten gått ut över de boende och konkurs visat sig vara oundvikligt. HSBs Riksförbund har i uppvaktning hos bl a statliga Venantius AB tagit upp en diskussion om hur en sådan utveckling kan brytas.

FÖRENINGSMARKNADEN

Grunden för affärsområdet utgörs av drygt 3 900 bostadsrättsföreningar vars förvaltning sköts av de regionala HSB-föreningarna.

Inlåning

Riksförbundets inlåning från föreningssektorn uppgick vid årsskiftet till 4 942 Mkr. Detta fördelar sig på 1 896 Mkr i avistainlåning (avser i allmänhet transaktionsmedel) och s k bunden inlåning 3 046 Mkr. Den förskjutning som skett från avistainlåningen till tidsbunden inlåning som vi sett tidigare år har fortsatt även under 1996.

Utlåning

Utlåningen från HSBs Riksförbund bestar i huvudsak av långfristig nn finansiering med pantbrev i bostadsrättsföreningars fastigheter som säkerhet. Under året har nyutlåning till denna sektor uppgått till 430 Mkr. Totalt uppgår utlåningen till bostadsrättsföreningar till ca 3 200 Mkr

Borgen och garantier

Borgensförbindelserna här under året minskat med 135 Mkr till 608 Mkr. Garantiförbindelser som avser förskott för insatser och insatser i samband med upplåtelse av bostadsrättslägenhet uppgår till 572 Mkr en minskning med 231 Mkr.

KREDITRISKER

I HSBs Riksförbunds kreditportfölj finns drygt sextio engagemang som avser bostadsfastigheter byggda under finanskrisen i början av 90-talet. Låntagare är bostadsrättsföreningar som i de flesta fall har en väl fungerande ekonomi idag, men som förutses få problem under de närmaste åren som en följd av att räntebidragen minskar och fastighetsskatten ökar. HSBs Riksförbund förutser därför att många av föreningarna behöver bli föremål för rekonstruktion där kreditgivarna minskar föreningens lånebörda. Det är mot denna bakgrund som Riksförbundet redan tidigare gjort avsättningar för befarade kreditförluster med 320 Mkr.

I samband med att HSB ansökt om bankoktroj hår den egna bedömningen av storleken p ä framtida kreditförluster kompletterats med en extern bedömning av värdet på den aktuella kreditportföljen. Denna värdering har gjorts av Catella Sverige AB och utgångspunkten har varit att uppskatta det värde som en försiktig köpare kan tänkas betala för portföljen. Catella ånger nedskrivningsbehovet till 450 Mkr.

Skillnaden i resultat mellan värderingarna beror dels på olika angrepssätt och dels av att den värdering som Catella genomfört inte inkluderar något värde för de borgensåtaganden som genomgående är kopplade till riksförbundets kreditgivning.

Styrelsen för HSBs Riksförbund har trots detta efter noggranna överväganden beslutat at i bokslutet den 31 december 1966 avsätta ytterligare 143 Mkr till kreditförlustreserven så att denna uppgår till 444 Mkr. Utgångspunkten är de värden som Catella redovisat i sin analys under oktober 1996 justerat för de händelser i form av amorteringar och rekonstruktioner som inträffat i portföljen fram till bokslutsdagen.

En läsvärd tidning är "Allt om Bostadsrätt", Tidskrift för bostadsföreningar i Stockholms län och Uppsala. Adress: BoFakta AB, Johan Banérs väg 18, 182 75 Stocksund.

Men det är svårt. Det har bl a Bostadsrättföreningen Molnet i Örebro fått erfara, berättar föreningens ordförande Sven-Olov Gustavsson.

Där var det extrastämma. HSB-föreningen Molnet vill lämna HSB, som det tycker är för dyra. HSB Örebro - VD Lars-Göran Ahlström - har svarat med att stämma föreningen i tingsrätten eftersom HSB anser att utträdet strider mot stadgarna.

Kriget om bankkunderna

Månadens Affärer April 1996 Reportrar: Bo Petterson och Ebba Lindsö
Det pågår ett krig därute. Det kommer att skörda offer. Föreningsbanken och Stadshypotek får svårt att klara sig när storbankerna styckar upp den svenska finansmarknaden. Många nya banker är på väg in på marknaden. "Det gäller att äta eller ätas", säge Stadshypoteks VD, Lars Wohlin. Andra offer blir de bankanställda: Hälften av kontoren stängs och 10 000 jobb försvinner.

Programledare: - HSB är i dag en folkrörelse som måste slåss för sin överlevnad. Organisationen har utvecklats till en gigant med 4 000 bostadsrättsföreningar och mer än 600 000 medlemmar. Nu flyttas stora belopp från medlemmarna för att hyfsa bilden av HSB:s ekonomi. Det talas om att täcka risker och det talas om att starta bank. Inget är sig likt.

Reporter: - Det var en gång en folkrörelse. Den handlade om att fixa varmvatten och sopnedkast och inflytande över boendet åt vanligt folk. Det var för 70 år sedan. Nu handlar HSB om att driva bank.

Stellan Lundström, docent fastighetsekonomi: - Ja deras affärsidé är ju delvis borta, det grundläggande att man ska vara byggherrar. Och vi vet ju också att både HSB och Riksbyggen är ju stora på förvaltning, men att förvalta bostadsrätter det tjänar man inga pengar på i dag. Då återstår egentligen bara finansförvaltningen att tjäna på och då är frågan hur det går med den i framtiden.

Reporter: - Fast en bank måste vara solid, annars inget statligt godkännande, inget insättningsskydd och ingen trygghet. På extrastämma i december fattades beslut om 800 friska miljoner. Fast pengarna fördelas på ett märkligt sätt. 795 av de 800 miljonerna går till reservfonden, inte till aktiekapitalet. På det viset kan man förlora dubbelt så mycket innan man måste varna aktieägarna och medlemmarna.

- Det här är det typiska sättet att göra om man ska finansiera ett högriskprojekt i ett aktiebolag. Då kan man... Jag ska inte säga att man kan kringgå, men man skjuter på reglerna angående skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning. Det är nämligen så att om man misstänker att halva aktiekapitalet är förbrukat så måste man upprätta en kontrollbalansräkning.

- Den här bestämmelsen om kontrollbalansräkningen fyller den funktionen att man inte ska fortsätta bolag med dålig lönsamhet, att förhindra att det går så långt som till konkurs.

Hans Alsén, styrelseordförande HSB: - Den öppenhet som ska prägla HSB-rörelsen den ska finnas i alla led.

Reporter: - Men varför har man då en sådan fördelning av det bundna egna kapitalet?

Hans Alsén: - Nej, men det är ju en affärsmässig bedömning och den måste vi ju har rätt att göra, tycker jag.

Stellan Lundström: - Jag tror att om man inte kan kombinera denna bank med att man också tillhandahåller någonting annat, ungefär som att Konsum tillhandahåller mjölk så ska HSB tillhandahålla en lägenhet, kan man inte göra det, då har man ingen framtid som bank.

Stellan Lundström: - Nej, inte nya lägenheter, utan det är begagnade lägenheter och då behöver man ju inte stå i HSB:s eller Riksbyggens kö för att få en sådan lägenhet.

Programledare: - Hur vanligt är det att man fördelar pengarna på det här viset?

Bim Enström, bostadsreporter: ... Man kan alltså använda alla pengarna i reservfonden innan man enligt aktiebolagslagen måste varna aktieägarna. I det här fallet så kan man alltså göra av med nästan alla de här 800 miljonerna som nyemissionen gav innan man måste informera medlemsföreningarna och medlemmarna.

Programledare: - Men hur väl stämmer det här överens med HSB:s roll som folkrörelse?

Bim Enström: - HSB startade en gång för att man skulle se till att vanligt folk skulle kunna bo vettigt och bra. Där har man gjort enormt bra insatser under de gångna 70 åren. Där har man kompetens och där har man traditioner. Och jag personligen tycker nog att man borde hålla fast vid det. Det här med banker det är så väldigt många som vill vara inne och leka med just nu. Det är mycket konkurrens. Låt Wallenberg och grabbarna hålla på med det och satsa på bostäder i stället, tycker jag.

Enligt HSBs "prospekt" om aktieteckning i HSB Sverige AB (sid. 31) beräknas Jan Anderssons, t.f. VD, ersättning under år 1995 uppgå till 996.000 kr. Han har rätt till pension från 60 års ålder med 80 % av lönen och får vid uppsägning från arbetsgivarens sida, tre årslöner.

HSB i Västra Östergötland satsar 21 mkr och Linköpings kommun satsar 5 mkr i en fond som skall undvika konkurs inom ett eller två år för 13 av HSB:s brf . Linköping tecknade under åren 1987-1991 borgen på drygt en miljarrd kr för HSB i Linköping, skriver Östgöta Correspondenten, enligt TT, enligt SvD 95-11-09.

Om HSB:s nyemission i Affärsvärldens citatspalt nr 44/95: "Om man värderar bolaget till fem gånger intjäningsförmågan ... blir värdet en miljard kr. Föreningarna får 51 % i bolaget för 510 mkr. Det är en rabatt på 50 %. Det är klart att vi inte nobbar det", säger Ulrik Fällman, VD för HSB Stockholm.

Krisen inom HSB och Riksbyggen