Bokförlaget Fischer &
Co
Om Tomas Fischer
I början på januari 2000 fick jag i uppdrag
att skriva en bok.
Det blev bara ett PM, tyvärr
See also: Authentic hero
Jan 25th 2001 From
The Economist print edition
REBEL CODE: LINUX AND THE OPEN-SOURCE
REVOLUTION. By Glyn Moody. The Penguin Press
The virtue of “Rebel Code” is that it largely
eschews hype and is clearly written, if at times in rather technical prose. Its
weakness is that it conveys little of the unfolding drama and not nearly enough
of the personalities and motivations of the extraordinary people who have
helped to shape the open-source movement:
its
spiritual father, the quasi-communist coder Richard
Stallman;
the libertarian polemicist Eric
Raymond whose love affair with free software is matched only by his passion
for guns; or the enigmatic
Linus Torvalds himself, who
has guided Linux for ten years and who has become an authentic hero within a
community that instinctively distrusts such things.
Rolf Englund
2000-09-03
Förord - Ur Nationalencyklopedin - Linus hedersdoktor - En kort historik - Hur det började - Vad är Linux? - Linus Benedict Torvalds - Open Source och Linux-rörelsen - Rörelsens huvudpersoner - Börshystrin kring Linux - GNU - Att välja distribution - Storföretagen - Linux i Sverige - FUD - Linux på Wall Street - The Trillian Project - Kampen mellan Gnome och KDE - Microsoft
Det här är ingen manual som lär Dig att installera eller köra Linux. Sådant finns det redan en hel uppsjö av. Syftet är i stället att beskriva hur ett program, skrivet av en 21-årig student i Finland, har kunnat växa fram som ett allvarligt hot mot Microsoft Windows, det dominerande operativsystem som har gjort Bill Gates till världen rikaste man.
Dessa sidor vänder sig inte bara till den dataintresserade allmänheten utan även till alla andra som funderar över vad den nya internetvärlden har för möjligheter. De aktieintressarade ges en överblick över de Linuxrelaterade företagens utveckling.
Jag har själv nyligen, som tämligen vanlig datoranvändare, tagit det första steget in i den fascinerande Linux-världen genom att installera Linux Mandrake 7.0 De Luxe på min gamla dator, en Pentium 166 som är två gammal och som således redan blivit skamligen omodern. Med Linux kan den nu räkna med många års ytterligare liv som nyttigt och roligt redskap.
Mandrake skriver: Kom ihåg att Linux inte används på samma sätt som vissa andra välkända operativsystem och att du till att börja med kan bli lite förvirrad. Du kommer att börja uppskatta den fenomenala styrkan i Linux från den stund du upptäcker dess sammanhang, dess extraordinära dynamik kopplad till grupper på internet, men även filosofin bakom gratis mjukvara och de nya intellektuella perspektiv som den öppnar upp.
Det är min förhoppning att dessa sidor skall ge läsarna en överblick över vad Linux är och kan bli och att de många www-adresserna som finns med skall ge den läsare som så vill möjlighet att via internet nå snart sagt all kunskap som finns om Linux.
Rolf Englund
www.internetional.se
Ur
Nationalencyklopedin:
www.ne.se
Linux®
Linux®, operativsystem för persondatorer, ursprungligen ett hobbyprojekt för finländaren Linus Torvalds (f. 1970) under dennes tid som student i datavetenskap vid Helsingforsuniversitetet.
L. är en portabel variant av Unix®, det operativsystem för minidatorer från tidigt 1970-tal som genom sin elegans och ekonomi har blivit stilbildande. I sin ursprungliga version, klar 1991, skrevs L. för en Intel 386-processor med 4 MB
RAM-minne. Sedan dess har koden växt genom ideellt arbete av hundratals programmerare världen över och framför allt genom insatser från Free Software Foundation, den ideologiskt motiverade gruppen under ledning av amerikanen Richard Stallman (f. 1953) vid MIT i Boston.
Systemet omfattar numera fullt stöd för gängse Unix®-funktioner såsom TCP/IP för Internetkommunikation, Emacs för editering och X-Windows för fönstersystem. Programmet finns även tillgängligt i kommersiell version från ett antal företag.
Uppmärksamheten kring Linux® beror i första hand på att det kan ses som ett led i försöken att värna den fria tillgängligheten för centrala tekniska och datavetenskapliga programverktyg. Portabiliteten innebär att operativsystemet inte är knutet till någon speciell hårdvaruleverantör och den helt öppna programkoden gör att användaren inte blir beroende av en viss programvaruleverantör. Linux® har därigenom blivit ett hot mot Microsofts utomordentligt starka dominans på programvarumarknaden för persondatorer.
I september 1999 var Linus Torvalds var en av fyra hedersdoktorer som tog emot diplom och lagerkrans. Motiveringen till hedersutmärkelsen löd:
Linus Torvalds, född 1969, är för närvarande verksam vid Transmeta Corp. i Kalifornien. Mest känd är han som den som startade, och som sedan dess varit ledare för utvecklandet av operativsystemet Linux. Linux är det mest kända, och ett av de mest lyckade, exemplen på en utvecklingsmodell av programvara som bygger på fri tillgänglighet och öppen teknisk diskussion.
Linus Torvalds har spelat en avgörande roll i detta projekts succé genom att från början välja denna utvecklingsmodell, genom att presentera välformulerade idéer om projektets mål och avsikter och genom att konsekvent betona vikten av att sätta tekniska avgöranden i första hand.
Från akademisk synvinkel är mjukvaruprojekt av dessa slag speciellt intressanta eftersom de visar att honnörsord som fritt informationsutbyte och öppenhet är användbara även utanför akademisk grundforskning.
Genom att ge tillgång till ett robust, effektivt, fritt tillgängligt och därmed modifierbart operativsystem på billig råvara har Linus Torvalds dessutom kraftigt förbättrat möjligheterna för universitetsforskare att inom givna kostnadsramar producera forskning av så hög kvalitet som möjligt.
Vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVA, akademisammankomst den 18 maj 2000 invaldes Linus Torvalds, M.Sc. i datavetenskap och verksam vid Transmeta Corp i Santa Clara, Kalifornien som utländsk ledamot i IVA.
Linus Torvalds föddes 1969 i Finland och är M.Sc. i datavetenskap vid Helsingfors universitet. Han är välkänd som utvecklare av operativsystemet LINUX och är verksam vid Transmeta Corp i Santa Clara, Kalifornien, med utveckling och programmering av en ny processor och fortsatt utveckling av LINUX. Linus Torvalds fick Nokia Foundation Award 1997 och blev hedersdoktor vid Stockholms universitet 1999.
1968 ARPANET, internets föregångare,
grundas
Nätet konstrueras för att låta forskare dela kod och
information. Grunden för öppen källkod är lagd.
1969 Ken Thompson på Bell Labs skriver den första versionen av Unix Källkoden distribueras fritt och blir populär bland akademiker.
1973 Vinton Cerf och Bob Kahn från DARPA (Defense Advanced Research Projects Agency) utvecklar TCP/IP – Internets nätverksfundament. Namnet Internet dyker upp först tio år senare, när amerikanska försvarsdepartementet använder begreppet och kräver att alla datorer anslutna till det ska använda TCP/IP.
1979 AT&T kommersialiserar Unix, vilket provocerar University of California att skapa en egen version, BSD (Berkeley Software Distributions). BSD Unix antas av bland andra Digital och Sun. AT&T och Sun kommer överens om att slå samman sina versioner, vilket driver konkurrenterna (Digital, Hewlett-Packard och IBM) att bilda Open Software Foundation.
Berkeley-studenten Eric Allman utvecklar ett program för att dirigera meddelanden mellan datorer över ARPANET, vilket senare blir Sendmail som nu används av mer än tre fjärdedelar av Internets e-postservrar.
1983 Richard Stallman bildar GNU-projektet, som ska främja mjukvara med öppen källkod. GNU bildar General Public License, mer känd som ”copyleft” och modellen för öppen källkod.
1987 Andrew Tanenbaum lanserar Minix, en version av Unix för PC, Mac, Amiga och Atari ST. Det levereras med fullständig källkod.
1991 Med utgångspunkt i Minix utvecklar Linus Torvalds Linux.
1994 Marc Ewing grundar Red Hat.
1995 Apache Group bygger webbservern Apache.
1997 Programmeraren och författaren av The New Hacker’s Dictionary, Eric S. Raymond, publicerar ”The Cathedral and the Bazaar”.
1998 Uttrycket ”open source” myntas under ett brainstormingmöte i Palo Alto. Bruce Perens och Eric S Raymond lanserar opensource.org. Debatten inom rörelsen om ”open source” kontra ”free software” tar fart.
1999 Den första LinuxWorld-mässan för Linux och Open Source med högtidliga tillkännagivanden från HP, IBM, SAP m fl markerar början på ett mer betydande företagsstöd.
Nobody ever got fired for buying IBM.
Berättelsen om Linux börjar 1991, när den unge Linus Torvalds är 21 år, ännu bor hemma hos sina föräldrar, pluggar vid Helsingfors universitet och just har fått sin första riktiga PC. Han kunde inte installera klassiska Unix, som inte fungerade i datorer med processorer från företaget Intel.
I april 1991 hade den 21-årige studenten Linus Torvalds köpt en PC, en 386:a, för att använda till sina studier på den datavetenskapliga linjen. Men han blev besviken. De DOS- och Windows-program som han kunde köra på sin nya dator var ingenting i jämförelse med universitetets Unix-datorer. Linus gjorde därför att göra ett slags testprogram, för att se vad hans dator kunde göra och hur den gjorde det. Han utgick från Minix, en variant av Unix.
Efter ett tag insåg han att han behövde ett program för att läsa nyhetsgrupper på Usenet, och gjorde ett sådant. Men han behövde också drivrutiner och ett filsystem, och nu dröjde det inte länge innan det lilla programmet snarast var början till ett nytt operativsystem. Linus, som fortfarande bodde hemma hos sin mamma, stängde in sig på sitt rum i ett halvår och utvecklade programmet.
Från början hade han tänkt att programmet skulle heta Freax, en blandning av free och freak, och med ett x lånat från Unix och Minix, men den 5 oktober 1991 släppte han den första officiella versionen under namnet Linux 0.02.
Då tog Linus sitt livs viktigaste beslut.
I stället för att hemlighålla detaljerna i sitt program i syfte att i framtiden försöka tjäna pengar på det, skickade han ut det på internet till en diskussionsgrupp på Usenet. Linus lade sitt program på Internet, som vid den här tiden ännu var ett reservat för forskare och akademiker.
Gensvaret lät inte vänta på sig. Världens samlade datanördar tände på idén och snart kom det svar med buggfixar, förbättringar och förslag på nya funktioner. Linus tackade och tog emot. Revolutionen hade rullat igång.
Runt millenieskiftet hade Linux blivit accepterat.
Linux har blivit respektabelt även bland storföretagen. IBM hoppade på bandvagnen 1999. Big Blue följde därmed efter Dell, Compaq och Hewlett-Packard. Mjukvaruföretagen hänger med. Både Oracle och Lotus erbjuder nu Linux-versioner av sina standardprodukter för företagen. Om man vill installera Linux på sin bärbara kan man få råd från en vänlig och duktig person på universitetet i Texas (www.cs.utexas.edu/users/kharker/linux-laptop)
NASAs Jet Propulsion Laboratory, JPL, har börjat använda Linux i två rymdprojekt. JPLs rymdfarkoster har besökt varje planet i vårt solsystem utom Pluto. Datorer som sköter navigationssystemen har varit mycket dyra, säger man där. Linux gavs företräde framför Microsoft Windows NT eftersom JPL hade tiotusentals rader datakod för Unix och saknade verktyg för att konvertera det till NT. För Linux behövdes ingen konvertering.
NASA's Johnson Space Center i Houston har tagit med Linux inför en upphandling av för bärbara datorer. Man behöver 800 bärbara datorer till rymdfärjan och den planerade rymdstationen.
Och i Sverige har Telia börjat med support för Linux för internetuppkopplingar.
Sveriges snabbaste superdator skall finnas i Linköping där den bland annat spår väder. Den sägs prestera ett Linpack-värde på 118, vilket låter snabbt, jämfört med Sveriges näst snabbaste superdator, en IBM SP på Volvo, som presterar 65 på Linpack. I regel har en superdator en livstid på fyra-fem år. Sedan har den gjort sitt och hamnar i bästa fall på museum.
En trend som har pågått ett par år är ett växande antal Beowulf-datorer, en mängd persondatorer som kopplas ihop i ett höghastighetsnätverk och som kör Linux. Ibland kallas de fattigmans-superdatorer eftersom de är relativt billiga på grund av att hårdvaran är billig och att man (om man jobbar med superdatorer, alltså) oftast sätter ihop det hela själv. De läsare som vill lära mer om ”The Beowulf Project” hänvisas med varm hand till projektets hemsida (www. beowulf.org).
Det har således inte bara blivit acceperat utan nu även nästan fashionabelt att vara för Linux och därmed också något av en rebell. Det är annat än förr i tiden när man som inköpare på IT-avdelningen ständigt fick ha i åtanke att "Nobody ever got fired for buying IBM." På senare år har Big Blue ersatts av “the Redmondsters” men andemeningen har varit densamma: “Den som installerar annat än Microsoft gör det med risk att förora jobbet.
Det är på marknaden för servrar, routers och kraftfulla arbetsstationer som Linux redan nu spelar i samma serie som de stora data-jättarna. Linux har där en marknadsandel på nästan tjugo procent. Bland de företag som gått över till Linux finns jättar som Boeing, Disney och General Electric.
Inom universitets- och forskarvärlden har Linux länge haft en stark position. Redan 1998 använde sig en forskargrupp på Los Alamos National Laboratory av Linux när de kopplade ihop 68 datorer för att simulera chockvågor från atombomben. De kom upp i 19 miljarder beräkningar per sekund, och systemet kostade bara en tiondel av vad ett kommersiellt system skulle kostat. Dessutom behövde de inte starta om datorerna en enda gång.
På privatsidan har det däremot gått långsammare. Anledningen är att Linux har varit svårt att installera och konfigurera, och att det inte har funnits tillräckligt många bra program för hemmabruk, som exempelvis ordbehandlings- och kalkylprogram. Men här har det hänt ofantligt mycket den senaste tiden. Man kan faktiskt tala om ett genombrott. I dag finns program som Corel Draw, Word Perfect, Netscape Navigator och Acrobat Reader även för Linux. Stora datortillverkare som Hewlett-Packard, Dell och Compaq lanserar Linux-datorer, ja, till och med Microsofts edsvurne Intel har köpt in sig i Redhat.
Microsoft Office, med programmen Word, Excel, Outlook, Access, Powerpoint, Publisher, har varit kontorsstandard under lång tid. Skulle man ha dessa program var det Windows som gällde. Det var ett stort hinder för andra operativsystem att ta sig in på marknaden.
Frågan är emellertid om inte ett avgörande steg togs när Sun Microsystems lade ut sitt StarOffice i Linux-version för gratis nedladdning på internet. Det kan också löpas på CD med manual.
StarOffice är väl i klass med, och i hög grad kompatiblet med, Micosoft Office. Det är nog en viktig förklaring till att Microsoft hösten 2000 sänkte priset på Microsoft Office 2000 Professional för hemanvändare med 75 procent från 6 200 kronor till 1 495 kronor.
Linux is whatever Linus says it is
Linux är ett operativsystem. Ett operativsystem är det mest grundläggande programmet i en dator, det sköter kontakten mellan datorns fysiska delar och de andra programmen. Det finns flera operativsystem som kämpar om att bli dominerande - Windows, Macintosh, OS/2 och Unix. Linux har tills nyligen varit ett program av datafantaster, för datafantaster.
Till skillnad från de andra operativsystemetn finns det inget företag bakom Linux, utan vem som helst kan gratis ladda ner programmet från Internet. Eftersom programkoden, källkoden, är fritt tillgänglig kan användaren ändra i programmet. Utvecklingen sköts av oavlönade entusiaster, som samarbetar i olika nätverk på Internet. Trots att det inte finns något rikt företag som kan ta ansvar för programmet växer Linux snabbt. Förbättringar och nya program tillkommer hela tiden.
Redan i början av 1992 fanns det ett hundratal personer som använde sig av det nya operativsystemet, och de var i det närmaste troende och tillkännagav ständiga förbättringar av systemet. Linux växte från tiotusen rader kod till fyrtiotusen, och fick sitt första användargränssnitt. Kommersiella mjukvaruföretag utvecklar sina program under åratal, och först när det är så gott som färdigt släpps en betaversion som kan testas. Linux däremot det betatestas kontinuerligt, alla nyheter granskas kritiskt av andra Linux-hackers.
Den form av naturligt urval som Linux bygger på, där varje programmerare sysslar med det han eller hon kan bäst, och där systemet växer obegränsat åt alla håll, har gjort att det kommit lösningar i rekordfart, lösningar som skulle tagit kommersiella företag flera år att utveckla.
Vad blir då hackrarnas belöning? Det är att få sitt namn i Linux Hall of Fame. Om man tittar i Linux källkod hittar man en fil som heter Credit. I den finns namnen på över hundra utvecklare från hela världen, som bidragit med de största förbättringarna. Sådant ger status í datavärlden. Och det är väl heller inte så dumt att kunna peka på när man söker ett nytt och bättre betalt jobb…
Linux är att gratis. Linux är både snabbt och stabilt och kan köras på vilken dator som helst, till och med på gamla 286:or lär duga, men då får man nog inte ha så många andra program. En tredje orsak till framgången är ideologisk: Linux har anslutit sig till den så kallade open source-rörelsen vilket innebär att programkoden är öppen och fri, och vem som helst får bidra med förbättringar i den.
Det som är det viktigaste för de flesta är Linux flexibilitet: man kan använda Linux precis som man vill, och man kan ändra på nästan vad som helst. Storföretag kan se till att Linux passar in i deras arbetsmiljö och individuella användare har också samma möjlighet - givetvis beroende på hur mycket resurser de har. Vare sig man vill använda sig av Linux i små inbäddade system eller i superdatorer, så kan man det. Det finns det inget annat operativsystem i världen som klarar.
Anhängare av Linux framhäver i dag systemets driftsäkerhet, att det är stabilt och att det sällan kraschar. Man behöver inte "boota om" så ofta som på Windows. I dag används Linux framför allt i olika servrar, till exempel för hantering av webbsidor och e-post, men på senare tid har operativsystemet mer och mer anpassats för slutanvändare och på så sätt blivit en direkt konkurrent till Windowsfamiljen.
Men Linux har också, snart kan man säga har haft, några egenskaper som har förhidrat det från att ta upp kampen med Microsfot om de vanliga dataanvändarnas.
För att ett operativsystem ska kunna nå den breda massan av slutanvändare får gränssnittet, det vill säga det sätt som tecken, bilder och symboler uppenbarar sig på bildskärmen, inte vara för svårt. Medan Windows och framför allt Apple satsat på enkelhet och mindre tekniskt utformad design, har Linux med sin öppenhet och flexibilitet länge i första hand apellerat till proffs och programerare. Men under senaste året har Red Hat och andra Linuxdistributörer satsat hårt på att göra systemet enklare och bredare.
Det andra hindret för för Linux kommersiella expansion har varit bristen på program och spel. Tidigare har flera programidéer och mjukvaruutvecklingar köpts upp av Microsoft och anpassats enbart till Windowsmiljön, men på senare tid har allt fler program för Linux dykt upp.
Linux is what Linus says it is. There's no doubt about it. Linus Torvalds is universally acknowledged as the one who gets to say what is, and is not, Linux. He holds that position in two ways.
First, Linus calls the shots by virtue of owning the copyright to "Linux". Perhaps more importantly, Linus is "the Linux authority" because he heads up the open source development project. Nothing happens to the Linux kernel that isn't sanctioned by Linus. Linus, therefore, holds the keys to Linux. Linux the kernel, that is. Det är han som beslutar om vilka lösningar som ska ingå i systemet, och när nya versioner ska släppas.
Linux is, technically speaking, the kernel only.
As Richard Stallman and others frequently point out, Linux distributions contain much more than simply the Linux kernel. A Linux distribution can contain all kinds of software, from a number of sources and available under a number of licenses. Richard Stallman likes to call this collection of software a 'GNU/Linux' system. Indeed, Stallman makes the GNU/Linux point quite succinctly: "The complete operating system which is commonly used on servers and PCs is basically the GNU system, with Linux added as the kernel. Since it is the combination of GNU and Linux, GNU/Linux is an appropriate name for it."
There is no single "Linux operating system." Rather, there are "Linux distributions" which are each a somewhat unique combination of the Linux kernel, GNU libraries and utilities, and, in some cases non-GNU software packages.
Kanske kan man kalla detta den officiella definitionen av Linux, som återfinns på hårddisken på de flesta Linux-datorer i /usr/src/linux/README:
"Linux is a Unix clone written from scratch by Linus Torvalds with assistance from a loosely-knit team of hackers across the Net. It aims towards POSIX compliance."
Fotnot: För den som i lihet med mig själv inte visste det, “POSIX (Portable Operating System Interface) is a set of standard operating system interfaces based on the UNIX operating system”, enligt den utmärkta informationskällan för tekniska begrepp på www.WhatIs.com.
www.cs.helsinki.fi/u/torvalds/
If you want to travel around the world and
be invited to speak at a lot ofdifferent places,
just write a
Unix operating system.
Linus Torvalds
Född i Helsingfors, Finland, 1969. Bor nu i Kalifornien, USA, med sin familj, hustrun Tove och döttrarna Patricia och Daniela. Utbildning: Filosofie magister i datorvetenskap. Arbetar som programmerare och Guru på Transmeta. Promoverades till hedersdoktor vid Stockholms universitet, bara 29 år gammal.
Linus morfar var professor i statistik och en av de första finländare som ägde en egen dator. Både miljön och, får man anta, generna har varit de rätta. Redan som tolvåring gjorde han egna dataspel på sin Commodore Vic-20, säger man i djunglen.
När han den 5 oktober 1991 släppte ut den första versionen, Linux 0.02 på internet sände han det med ett mail:
"Hallå alla därute som använder Minix. Jag gör ett (fritt) operativsystem (bara en hobby, det kommer inte bli stort och professionellt) som jag vill ha kommentarer på" skrev han. "Jag skulle vilja veta vilka funktioner ni vill ha. Alla förslag är välkomna, men jag kan inte lova att jag kommer att använda dem." Senare tillade han: "Saknar du tiden med Minix 1.1, när män var män och skrev sina egna drivrutiner? Är du utan något trevligt projekt, och skulle kunna dö för att få sätta tänderna i ett operativsystem som du kan ändra i efter behov?"
Det var en god idé att göra det fritt och att bjuda in alla alla som ville att delta i utvecklingen. Tack vare stödet från det växande internet och den växande gruppen programmerare, men även tack vare det redan existerande GNU-projektet som startades några år tidigare av Richard Stallman, blev Linux några år senare ett fullständigt operativsystem.
Hans magisteravhandling - LINUX a portable operating system – som beskrev hans arbete med att utveckla Linux inom Alpha-arkitekturen, var av så hög kvalitet att den med lite finslipning skulle ha kunnat bli en doktorsavhandling. Detta enligt Martti Tienari, Linus Torvalds professor och handledare som också har berättat att i början var Linux-projektet hans egen hobby.
- Ganska snabbt fick vi dock höra att det hade laddats ner från Nätet av ett växande antal andra dataintresserade, och därefter började vi stödja hans arbete. Han fick en assistentur vid institutionen och eget arbetsrum.
För Linus Torvalds, som hämtat så mycket information på Internet, var det självklart att själv bidra till utbytet på Nätet. Och på det sättet kunde han samarbeta med dem som kunde varje specifik fråga bäst – oavsett var i världen de bodde. Att försöka samla alla de experterna i ett traditionellt företag hade varit omöjligt.
När Linus presenterade sitt operativsystem fanns således inte bara internet, som gjorde det hela möjligt, utan också en rörelse som kämpade för öppen källkod och GNU med flera bra program, men som fram till dess saknat ett passande operativsystem. Linus anpassade sitt Linux till GNU, så att alla GNU:s program gick att köra på Linux. Med Linux blev det med ens möjligt att integrera GNU:s alla program i ett komplett system.
Linus lät sitt operativsystem omfattas av GNU:s regler för fri programvara, den så kallade General Public Licens, som innebar att källkoden skulle vara öppen och att vem som helst fick göra ändringar i programmen. Villkoret var att man själv sedan skickade med källkoden till sitt nya program, så att andra kunde fortsätta att utveckla det.
Idén med Linux bygger till stor del på att det går att hämta gratis på Nätet. Men öppen källkod går att förena med ekonomiska vinstintressen, vilket visade sig på hösten 1994, då Redhat såg dagens ljus. Företagets affärsidé kan tyckas märklig; att sälja något som är gratis. I stället för att ladda ner Linux från Nätet skall du köpa Redhats CD med Linux och en mängd applikationer, som ordbehandlings- och kalkylprogram. Dessutom ingår handbok och support.
Det var ett vinnande koncept. Efter börsintroduktionen i augusti 1999 steg Redhats aktiekurs med 866 procent på en månad, och företaget värderades till över 70 miljarder kronor. Sedan har dett gått utför.
En affärsman Linux registrerade som varumärke och krävd provision av alla som ville använda det. När han insåg att han skulle förlora en eventuell rätte gång gav han emellertid upp sina planer, och sedan dess är det Linus som äger varumärket. Det är äganderätten till varumärket Linux som är Linus Torvalds maktbas. Det ger honom vetorätt för vad och vilket som skall få kallas Linux.
1996 hade operativsystemet utvecklats så mycket, att det var dags för en andra version, Linux 2.0. Linus är den som bestämmer när en ny version är färdig för lansering. Trots allt arbete lyckades han till slut också ta sin Magisterexamen. Vad skulle han göra nu? Linux inbringade ju inga pengar. Nej, inte direkt, men Linus fick mängder av erbjudanden om välbetalda jobb. Han valde Transmeta, ett nybildat företag i Silicon Valley som lät honom jobba med Linux på arbetstid. En av företagets delägare är miljardären Paul Allen, som kanske är mer känd för att en gång ha grundat Microsoft tillsammans med Bill Gates.
I januari 1997 flyttade så Linus till USA med sin flickvän Tove som han flyttat ihop med 1995.
Efter att ha utmanat Microsoft med operativssytemet Linux blev Linus anställd på Transmeta (www.transmeta.com), ett företag som med en ny och mycket strömsnål processor med namnet Crusoe tagit upp konkurrensen med jätten Intel.
Det var ett enormt mediauppbåd som samlades utanför Transmetas kontor i Synnyvale, Kalifornien, vid bolagets första presskonferens. Hundratals journalister och fotografer trängdes på parkeringsplatsen utanför kontoret. CNN anlände med tre separata nyhetsteam. Transmetas grundare och VD David Ditzel, 43, hade väntat fem år med att prata öppet om sitt företag och dess nya processorer.
- Att vi hemlighöll vad bolaget sysslade med så länge spelade oss givetvis i händerna ur marknadssynpunkt. Men det var ingen medveten strategi, så smarta var vi inte. Vi ville helt enkelt maximera vårt försprång mot konkurrenterna, försäkrade han.
Den internationella presskåren fick se Linus Torvalds spela en omgång Quake på en Crusoe-baserad dator med Dave Taylor, en av programmerarna bakom det populära dataspelet. Torvalds uppges ha förlorat stort.
Enligt Ditzel är Linus är en av världens bästa programmerare och att det var därför Transmeta anställde honom. Han har utvecklat en mycket viktig del av mjukvaran som gör att processorn kan användas tillsammans med all PC-mjukvara i världen, är förklaringen. Men det det är väl heller ingen nackdel för Transmeta att Linus Torvalds är ett namn som öpnnar snart sagt alla dörrar i datavärlden och åtnjuter en närmast helgonlik ställning bland många dataentusiaster. Transmeta företaller ha vind i seglen. IBM har offentliggjort att företaget ska producera själva chipsen och Transmeta har fått ett brett stöd från många av branschens största aktörer. Några av världens främsta Internet- och hårdvarubolag,
America Online, Compaq, Gateway, Samsung, Sony samt flera stora taiwanesiska hårdvarutillverkare, har investerat sammanlagt 88 miljoner dollar i Transmeta.
Processorn är så strömsnål att enheten inte behöver en fläkt att kyla ner sig med vilket leder till lägre batteriförbrukning. Crusoeprocessorns många fördelar härrör från dess unika mjukvara, något de själva kallar "morphing software". En bärbar dator med en Crusoeprocessor skall kunna användas en hel arbetsdag utan att batterierna tar slut. Detta är det främsta skälet till att några av världens största PC-tillverkare placerat Crusoe i sina senaste prototyper. IBM, Fujitsu, Hitachi och NEC har alla visat upp en mängd olika bärbara datorer baserade på Crusoeprocessorn.
Men Intel, som i dag har över 80 procent av marknaden för PC-kompatibla processorer, står inte med armarna i kors. Intel har redan presenterat en ny serie strömsnåla processorer som knappar in på Transmetas försprång.
Linus har ingen stab omkring sig hos Transmeta och, till ekonomijournalisternas häpnad, han har inte ens en sekreterare. Det sparar administrativt rutinarbete, svarar Linus.
Linus Torvalds har redan dragit nytta Linux-boomen genom att han i egenskap av närstående har kunnat skaffa sig aktier i ett antal Linux-företag. På det har han blivit miljonär, men inte så mycket mer, vilket inte är så värst imponerande i Silicon Valley i dessa dagar. Men han har i alla fall kunnat köpa familjen ett hus och han har bytt in sin gamla Pontiac mot en BMW Z3.
Det stora klippet räknar man med skall komma för Linus när Transmeta börsintoduceras. Det är redan på gång. I augusti 2000 år meddelade Transmeta att de avser att ge ut ny aktier i en s k IPO på 200 miljoner dollar, runt 1.800 miljoner kronor. Det vill till att aktieköparna tror på Transmeta och Linus. För år 1999 redovisade företaget en förlust på 41 miljoner dollar och en omsättning på bara fem miljoner dollar.
Linus chockade nog många av sina mest hängivna supporters när han vid talade vid öppnandet av LinuxWorld-mässan i New York i februari 2000 där han hyllade de bidrag som de kommersiella intressena har gjort för Linux.
- Linux ses ofta som icke-kommersiellt, med mer intellektuella och idealistiska (highbrow) värderingar. Men en del företag och har värderingar och jag ser inte så mycket motsättningar mellan dem. När jag startade Linux var det ingen bra produkt; Linux var teknologiskt bra, men kommersiella intressen har gjort det till ocksåp en bra produkt.
Enligt Linus är storföretag som IBM nu lika mycket medlemmar av Linux-gemeskapen (the Linux community) som urtypen hackern och han ansåg att storföretagen kan göra vilka utspel om Linux som de vill utan att vara överdrivet bekymrade för vad han själv eller andra kan komma att tycka om det.
Linus är fortfarande blygsam om sin roll i Linux-fenomenet och säger sig vara ledare för ett utvecklingsarbete där många deltar men verkar samtidigt acceptera den roll han har fått. Jag har på något vis tvingats att bli affischpojke för Linux, till och med för Open-source fastän jag inte hade något med det att göra, det var väl mera Richard Stallman, sade han med en hänvisning till grundaren av Free Software Foundation.
Enligt Linus kommer det att dröja kanske 5-10 år innan Linux kan appellera till massorna på samma sätt som Windows eller Macintosh. Windows har fortfarande ett mycket stort övertag genom att så många fler program finns för Windows än för Linux. Vare sig han föräldrar eller hans syster använder Linux, tillade han. Men den vanlige företagsanvändaren, som t ex inte spelar så mycket spel på sin dator, kan komma att gå över till Linux tidigare, kanske redan om något år.
Linus har en tilltalande låg profil och blygsam attityd. Det är nog inte bara en vald s k framtoning:
"I think Linux is going to be big, but, hey, who am I to say? I never saw Linux coming the way it did."
www.opensource.org
www.fsf.org
http://directory.netscape.com/Computers/Software/Operating_Systems/Unix/Open_Source
No revolution can succeed if it remains a revolution
indefinitely
Linus Torvalds
Linux – IT-ålderns folkrörelse
Politiska partier, fackliga organisationer och folkbildningsorganisationer försöker komma på varför medlemmar och mötesbesökare blir allt färre år för år, varför människorna inte längre kommer för att lyssna på någon ”folkvald” riksdagsledamot. De håller på att blil folkrörelser utan folk. En förklaring är väl att många av dem som tidigare gick på möten nu sitter hemma på kvällen och knyter nya kontakter och samlar ny information via internet. Med internet har överheten förlorat sitt monopol på att insamla och sprida information. Små grupper kan till ringa kostnad få ut sitt budskap. Internetvärlden är motsatsen till Stalins Sovjet. Där fick ingen tala, men alla var tvungna att lyssna till överhetens budskap i högtalare. I internetvärlden får alla tala, men ingen är tvingad att lyssna som inte vill.
Linux är lika mycket en kultur som en produkt. Linuxrörelsen, med uppskattningsvis 15 miljoner användare runt om i världen, har en stark tro på freeware; att alla dataprogram och operativsystem ska vara gratis och tillgängliga för alla.
Ett av den så kallade open source-rörelsen främsta argument är att det alltid är den bästa lösningen som vinner om alla har tillgång till och möjlighet att utveckla produkten.
I stället för att lära sig använda datorn, är folk i dag tvingade att lära sig en produkt, Windows.
Anhängare av Linux framhäver i dag systemets driftsäkerhet, att det är stabilt och att det sällan kraschar. Man behöver inte "boota om" så ofta som på Windows, brukar det heta. I dag används Linux framför allt i olika servrar, till exempel för hantering av webbsidor och e-post, men på senare tid har operativsystemet mer och mer anpassats för slutanvändare och på så sätt blivit en direkt konkurrent till Windowsfamiljen.
Men Linux har ett par akilleshälar. En är gränssnittet, det vill säga det sätt som tecken, bilder och symboler uppenbarar sig på bildskärmen För att ett operativsystem ska kunna nå den breda massan av slutanvändare får layouten inte vara för svår. Medan Windows och framför allt Apple satsat på enkelhet och mindre tekniskt utformad design, har Linux med sin öppenhet och flexibilitet haft ett naturligt fokus mot proffs och programerare.
Men under senaste året har Red Hat och andra Linuxdistributörer satsat hårt på att göra systemet enklare och bredare.
Den andra akilleshälen för Linux, som också hindrat en kommersiell expansion, har varit bristen på program och spel. Tidigare har flera programidéer och mjukvaruutvecklingar köpts upp av Microsoft och anpassats enbart till Windowsmiljön, men på senare tid har allt fler program för Linux dykt upp.
Open Source
Under sin utbildning i Helsingfors, Finland, skapade Linus Torvalds 1991 den första versionen av Linux för sitt egna behov. Den var avsedd att köras på dåtidens PC 80386. Men Linus Torvalds fick den goda idéen att göra det "fritt" och att bjuda in alla alla som ville att delta i utvecklingen.
Tack vare stödet från det växande internet och gruppen programmerare, men även tack vare det redan existerande GNU-projektet (http://www.gnu.org) som startades några år tidigare av Richard Stallman, blev Linux några år senare ett fullständigt operativsystem.
Det är kraftfullt, det är oöverträffligt, dess stabilitet är legendariskt och förbättras varje dag!
Linux distribueras i flera olika "distributioner" av vilka de första kallades SLS and Slackware (http://www.slackware.com).
Vissa distributioner som Caldera Open Linux är helt kommersiella (http://www.caldera.com).
Andra som Debian (http://www.debian.org) är helt "fria" .
Mellan dessa och av speciellt intresse är Red Hat Linux (http://www.redhat.com) vilken är en mycket efterfrågad distribution, delvis beroende på dess relativt enkla installationsförfarande.
Linux är endast toppen på ett isberg kallat "Free Software" (http://www.fsf.org) eller Open Source (http://www.opensource.org/osd.html).
Storyn om Linux är historien om hur den unge finlandssvensken Linus Torvalds skakat om mäktiga multinationella företag, det är berättelsen om dem som slåss för rätten till öppen och fri information och det är ett exempel på hur samarbete kan organiseras i det framväxande internetsamhället.
Linux version 1.0 proklamerades 1994. Då bildades Linux International med syfte att få så många som möjligt att använda det nya operativsystemet och att främja utveckling av fri programvara. Linus hade, med mycket stöd av andra programmerare, utvecklat ett eget operativsystem. När programmet lanserades våren 1994 hade det redan tiotusentals användare, och innan året var slut kunde de räknas i hundratusental.
Men hur kunde ett litet hemmabyggt operativsystem, vars användningsområde var högst begränsat, väcka ett sådant intresse? För att få svar på den frågan måste vi ta oss ännu längre tillbaka i tiden, till 1981.
På det amerikanska MIT Artificial Intelligence Laboratory jobbade en grupp datautvecklare. De kallade sig för hackers, och inom gruppen, liksom i de flesta liknande grupper, var det en självklarhet att samarbeta och byta resultat sinsemellan. Det rådde ett klimat av öppenhet och lagarbete. Men så köpte det nystartade företaget Symbolics över de flesta av labbets forskare. Öppenhet och freeware ersattes snabbt av företagshemligheter. Och en ung man vid namn Bill Gates lät höra talas om sig.
Bill Gates och kollegan Paul Allen hade byggt ett operativsystem som någon kopierade och spred till vänner och bekanta. I ett klimat av öppenhet hade det tidigare inte setts som stöld, men Bill Gates såg annorlunda på saken. I ett öppet brev skrev han att sådana tilltag hindrade att bra program blev skrivna: "Vem har råd att skapa professionella program utan ersättning?"
En ny syn på datorprogram hade gjort entré, men det fanns motståndsfickor. En av MIT:s forskare, Richard Stallman, kopierade sina forna kollegors kommersiella program och spred dem gratis. De anklagade honom för att ha kostat dem miljontals dollar. "Jag hoppas det är sant", svarade han.
Open source-rörelsens filosofi är intimt förknippad med Internets och det nya informationssamhällets framväxt. Antag att jag har en dator som jag ger till dig. Då har du en dator, men inte jag. Ekonomisk teori har sedan länge ägnat sig åt att analysera hur man bäst kan styra tillgång och efterfrågan på en marknad, så att vi får ut så mycket som möjligt av till exempel ett begränsat antal datorer. Men i ett informationssamhälle blir det lite annorlunda, hävdar de mest troende anhängarna av open-source. Om jag har ett dataprogram som jag kopierar till dig har ju både du och jag ett dataprogram. Informationen är inte ändlig, den är oändlig.
1984 började Stallman jobba med GNU, som skulle bli en fri version av Unix. GNU innehöll många delar som sedan kom att utnyttjas i Linux. Året efter startade han Free Software Foundation, vars syfte var att stödja utvecklingen av fri programvara.
Öppen källkod är inte bara en idealistisk dröm. Den har redan spelat en viktig roll under både datorns och internets historia. Internets struktur är ju i sig själv ett exempel på det - Internet ägs av ingen.
Själva tillkomsten av internet och dess föregångare Arpanet skedde i ett öppet klimat, där civila forskare uppmuntrades att delta, och där man delade med sig av sina kunskaper. Det var en förutsättning för att kunna skapa något sådant som Internet. Det program som gör att vi kan skriva in en internetadress som www.altavista.com i stället för en massa siffror har till exempel öppen källkod. Programmet Sendmail som revolutionerade e-postandet likaså. Och Hotmail som gjort Bill Gates åtskilliga miljoner dollar rikare bygger på programmet Apache - med öppen källkod.
Det är viktigt att komma ihåg att Linux bara är toppen på ett isberg kallat Free Software eller Open Source. De speciella egenskaperna för Open Source mjukvara är att det är tillåtet att distribuera dem utan kostnad, och det är tillåtet att ändra i koden. Detta koncept används av GPL-licenserna (General Public License).
Linux är lika mycket en kultur som en produkt. Linuxrörelsen, med uppskattningsvis 15 miljoner användare runt om i världen, har en stark tro på freeware; att alla dataprogram och operativsystem ska vara gratis och tillgängliga för alla. Ett av den så kallade open source-rörelsen främsta argument är att det alltid är den bästa lösningen som vinner om alla har tillgång till och möjlighet att utveckla produkten.
Förutom Linux finns bl a "Apache" (www.apache.org), som är en webbserver till internet som har 50 procent marknaden. En majoritet av den mjukvara som används till att få internet att fungera är Open Source mjukvara.
Förr i tiden gjorde utvecklare med jämna mellanrum sin källkod fritt tillgänglig för andra utvecklare. En gång för länge sedan (före Microsoft) delade mjukvaruutvecklare ofta med sig av sin kod. Detta håller på att hända igen – delvis på grund av Internets enorma tillväxt. Den tradition att dela med sig som frammanat Internets tillväxt har också drivit fram det som nu kallas ”open source software” – det vill säga mjukvara vars källkod är fritt tillgänglig för alla. Den är tillgänglig för alla även om det i praktiken betyder proffs och systemutvecklare.
Den logiska grunden är att en större grupp programmerare kommer att skapa en produkt som alla gynnas av. Källkoden till Netscape Communicator släpptes fri 1998. Netscapes drag var en reaktion på att Microsofts Internet Explorer minskat Navigators marknadsandel genom att den gjordes gratis av Microsoft. Sedan dess har andra Microsoft-fientliga företag (IBM, Sun, Apple och Novell) anslutit sig till den rörelse som kan komma att hota Microsofts dominans.
Open Source är inte shareware, eller ens freeware. Open Source är helt olikt alla former av traditionell, kommersiell mjukvara. Open Source-mjukvara sänder med källkoden, den uppsättning instruktioner programmeraren skriver när han eller hon utvecklar mjukvaran. I de flesta fall finns filer och kod fritt tillgängliga via Internet.
Dessutom får vem som helst ändra i koden och till och med distribuera den, så länge den fortsätter att vara fri. En sådan frihet är helt okänd i den kommersiella världen och konstigt nog kan mjukvaran behålla sin karaktär trots kontinuerliga finjusteringar, ändringar och förbättringar.
Kanske än mer uppseendeväckande för de stora affärsmännen är att mjukvara med öppen källkod kan vara så stabil, ha så stor framgång och användas så vitt och brett. Internet drivs till stor del av sådan mjukvara. Både DNS (Domain Name System), systemet som förbinder en www-address som www.ibm.com med en IP-adress i siffror och Sendmail, Internets ”postverk”, är projekt med öppen källkod.
Yahoo kör ett operativsystem med öppen källkod (FreeBSD), en webbserver med öppen källkod (Apache) och använder ett scriptspråk med öppen kod (Perl).
Enligt en undersökning gjord av Netcraft tjänar Apache som server till mer än hälften av webbens domännamn. Den näst populäraste webbservern – Microsoft Internet Information Server (IIS) – hanterar bara ungefär hälften så många.
Flexibilitet är vad öppen källkod handlar om. Det kan verka konstigt att låta vem som helst göra vad de vill med källkoden till ett operativsystem som Linux inte resulterar i kaos. Sajter som Mozilla.org, the Apache Project och Linux Kernel Archives, vilka samlar in och behandlar de ändringar som görs – förhindrar detta från att hända.
Som en kuriositet kan man notera att alla Open Source-rörelsens logotyper är alla något slags djur: Linux har en pingvin, Perl har en kamel, GNU har passande nog en gnu och Mozilla har uppgraderat från krokodil till T-Rex.
Linux pingvin är ett resultat av Linus resa till Australien. Han blev där så hett uppvaktad av en pingvin som ville bli matad att den till slut högg Linus i benet.
När du tänker ”pingvin” ska du föreställa dig en lätt överviktig pingvin, som tar igen sig efter ett skrovmål och nyss har rapat. Den sitter där med ett belåtet leende, världen är ett bra ställe att vara på när du just har ätit några kilo rå fisk, och du känner att en ny rap är på väg.
I en artikel i Business Week februari 1999 under rubriken ”Linux Might Not Break Windows, But...” gjorde man sig lustig över att Microsoft i en federal distriksdomstol hade hävdat att Linux ”a computer operating system created by a Finnish graduate student and polished by programmers in their spare time” skulle utgöra ett potentiellt hot mot Microsofts Windows. Linux är ett bevis, hävdade Microsoft, på att konkurrenter kan ta sig in på Microsofts marknader – och att mjukvarujätten inte alls har något monopol. - Linux? En gratispryl som nördar världen över använder men som få vanliga konsumenter eller riktiga företag kommer att installera i sina PCs?
Microsofts första vittne, Richard L. Schmalensee, rektor för MIT's Sloan School of Management hade sagt att Linux inte är klart ännu men att det kunde bli det inom ett år eller två. Kanske, hette det i Business Week, men inte många personer utöver Schmalensee, några direktörer vid Microsoft och ett litet gäng av Linux-entusiaster verkar tycka det.
''It's small potatoes,'' fnös Chris Le Toq, mjukvaruutvecklingschef hos utveclingsföretaget Dataquest Inc. Charles Feld, informationschef hos Delta Air Lines intygade att Linux inte ens fanns på hans radar och han var osäker på om skulle kunna sätta inop mer än en mening om det. Linux är ''a cult thing,'' sade John Parkinson, teknolgichef hos Ernst & Young.
Business Week skrev att Linux hade utvecklats som ”a kind of hobby” av Linus Torvalds och gav också hjälp med uttalet ”Linux (pronounced LINN-ux)”.
Så skrev man inte bara i Business Week i februari 1991. Sedan dess har det hänt mycket.
I Japan har det år 2000 bildats en grupp med deltagande av Toshiba, Sony och NEC för att utveckla Linux-baserade system för electroniska apparater, mobiltelefoner and navigationssystem för bilar. The Japan Embedded Linux Consortium, Emblix (www.emblix.org/english/etop.html), omfattar 23 bolag och två universitet. Bland de övriga deltagarna märks Fujitsu, Hitachi, Mitsubishi, Canon, Red Hat, Waseda University och Toyohashi University of Technology.
Open-Source-rörelsen har av naturliga skäl inte någon ledare. Men vid sidan av Linus Torvalds har rörelsen tre välkända förgrundsfigurer. Det är Tim O’Reilly, Eric Steven Raymond och Richard Stallman. De talar för en rörelse som gärna kallar sig revolutionär. Tidskriften Linux Magazine kallar sig t ex för THE CHRONICLE OF THE REVOLUTION.
Tim O’Reilly
www.oreilly.com
www.oreillynet.com
Bokförläggaren Tim O’Reilly, med O’Reilly Associates, som specialiserat sig på böcker om Open Source och nyheter och länkar till andra projekt. Det är hans förlag som ger ut alla flotta datanördböcker med kamel och gnuer på omslaget.Men Tim O’Reilly är mer än bokförläggare. Han är också en talför medlem av the Net Community och en av de mest brinnande anhängarna av open-source-rörelsen.
Open-source är så mycket mer än Linux, säger han. Den elaka journalisten frågar bokförläggare O’Reilly vad han anser om e-books
Marknaden för elektroniska böcker är omogen, hävdar O’Reilly. Många föreslagna system kommer att misslyckas därför att de inte bygger på en insikt om att det är flera parter inblandade. Bokförläggare finns till för att samla författare för bokhandlarna och bokhandlarna finns till för att samla kunder för förläggarena.
Tim O’Reilly skrev ett uppmärksammat öppet brev till Microsoft i november 1998 med anledning av "Halloween Documents" (http://press.oreilly.com/tim_msletter.html).
Han skrev där att Open-Source-rörelsen i botten bygger på västerländsk akademisk tradition, innovation and upptäckter genom ett fritt meningsutbyte. Man ändrar på det systemet på egen risk. Man behöver bara titta på stagnationen hos den Sovjetiska vetenskapen och industrin under ett centraliserat system, i motsats till den innovation som ägde rum genom våra fria marknader. I stället för att försöka krossa Open Source borde Microsoft följa företag som O’Reilly, IBM och Silicon Graphics som stödjer olika Open-Source-sammanslutningar samtidigt som de söker vägar att skapa kommersiella produkter på de öppna plattformar som Open Source skapar.
Eric Steven Raymond
www.tuxedo.org/~esr
Eric S. Raymond är en av de moderna arkitekterna bakom Open Source. Han har skrivit en av rörelsens biblar ”The Cathedral and The Bazaar - Musings on Linux and Open Source by an Accidental Revolutionary” (www.tuxedo.org/~esr/writings/cathedral-bazaar/cathedral-bazaar.html) och ”Homesteading the Noosphere” (www.tuxedo.org/~esr/writings/homesteading).
Han driver tesen att utvecklingen av Linux av en lös sammanslutning av tusentals programmerare utan central styrning vänder upp och ned på allt vad vi trodde oss veta om hur man styr utveckling av mjukvara. Han menar därför att samarbete via internet och ett fritt informationsutbyte, inte monopolistisk kontroll, är nyckeln till innovation och kvalitet.
Privat är han också science-fiction-fan, musiker, aktivist för the First and Second Amendments, och innehavare av det svarta bältet i Tae Kwon Do.
Man kan reflektera en del över att det finns många som anser att Linux och open source är ett slags socialistiskt påfund. Men en rörelse som har frihet som ledstjärna ligger väl snarare åt det libertarianska hållet med anknytning till nobelpristagaren Friedrich Hayeks tankar om fördelarna med den spontana ordningen i motsats till central planering. Vad är internet annat än det mest lysande exempel på en spontan ordning. Ingen har tänkt ut internet. Det har vuxit fram. Liksom Linux har gjort, efter det att Linus gjort grundarbetet och sedan, så vist har det visat sig, lade ut sina rön på nätet.
Many computer users run a modified version of the GNU system every day, without realizing it. Through a peculiar turn of events, the version of GNU which is widely used today is more often known as "Linux", and many users are not aware of the extent of its connection with the GNU Project.
There really is a Linux; it is a kernel, and these people are using it.
But you can't use a kernel by itself; a kernel is useful only as part of a whole operating system. Linux is normally used in a combination with the GNU operating system: the system is basically GNU, with Linux functioning as the kernel. Many users are not fully aware of the distinction between the kernel, which is Linux, and the whole system, which they also call "Linux".
The ambiguous use of the name doesn't promote understanding. Programmers generally know that Linux is a kernel. But since they have generally heard the whole system called "Linux" as well, they often envisage a history which fits that name. For example, many believe that once Linus Torvalds finished writing the kernel, his friends looked around for other free software, and for no particular reason most everything necessary to make a Unix-like system was already available. What they found was no accident -- it was the GNU system.
The available free software added up to a complete system because the GNU Project had been working since 1984 to make one. The GNU Manifesto had set forth the goal of developing a free Unix-like system, called GNU. The Initial Announcementof the GNU Project also outlines some of the original plans for the GNU system. By the time Linux was written, the system was almost finished.
Most free software projects have the goal of developing a particular program for a particular job. For example, Linus Torvalds set out to write a Unix-like kernel (Linux); Donald Knuth set out to write a text formatter (TeX); Bob Scheifler set out to develop a window system (X Windows). If we tried to measure the GNU Project's contribution in this way, what would we conclude? One CD-ROM vendor found that in their "Linux distribution", GNU software was the largest single contingent, around 28% of the total source code, and this included some of the essential major components without which there could be no system. Linux itself was about 3%. So if you were going to pick a name for the system based on who wrote the programs in the system, the most appropriate single choice would be "GNU".
But we don't think that is the right way to consider the question. The GNU Project was not, is not, a project to develop specific software packages. It was not a project to develop a C compiler, although we did. It was not a project to develop a text editor, although we developed one. The GNU Project's aim was to develop a complete free Unix-like system. Many people have made major contributions to the free software in the system, and they all deserve credit. But the reason it is a system -- and not just a collection of useful programs -- is because the GNU Project set out to make it one.
We made a list of the programs needed to make a complete free system, and we systematically found, wrote, or found people to write everything on the list. We wrote essential but unexciting major components, such as the assembler and linker, because you can't have a system without them. A complete system needs more than just programming tools; the Bourne Again SHell, the PostScript interpreter Ghostscript, and the GNU C library are just as important. By the early 90s we had put together the whole system aside from the kernel (and we were also working on a kernel, the GNU Hurd, which runs on top of Mach). Developing this kernel has been a lot harder than we expected, and we are still working on finishing it. Fortunately, you don't have to wait for it, because Linux is working now.
When Linus Torvalds wrote Linux, he filled the last major gap. People could then put Linux together with the GNU system to make a complete free system: a Linux-based GNU system (or GNU/Linux system, for short). Putting them together sounds simple, but it was not a trivial job. The GNU C library (called glibc for short) needed substantial changes. Integrating a complete system as a distribution that would work "out of the box" was a big job, too. It required addressing the issue of how to install and boot the system -- a problem we had not tackled, because we hadn't yet reached that point. The people who developed the various system distributions made a substantial contribution.
Aside from GNU, one other project has independently produced a free Unix-like operating system. This system is known as BSD, and it was developed at UC Berkeley. The BSD developers were inspired to make their work free software by the example of the GNU Project, and occasionally encouraged by GNU activists, but their actual work had little overlap with GNU. BSD systems today use some GNU software, just as the GNU system and its variants use some BSD software; but taken as wholes, they are two different syst ems which evolved separately. A free operating system that exists today is almost certainly either a variant of the GNU system, or a kind of BSD system.
The GNU Project supports GNU/Linux systems as well as the GNU system--even with funds. We funded the rewriting of the Linux-related extensions to the GNU C library, so that now they are well integrated, and the newest GNU/Linux systems use the current library release with no changes. We also funded an early stage of the development of Debian GNU/Linux. We use Linux-based GNU systems today for most of our work, and we hope you use them too. But please don't confuse the public by using the name "Linux" ambiguously.
Linux is the kernel, one of the essential major components of the system. The system as a whole is more or less the GNU system.
Apache-projektet
www.apache.org
Den officiella siten
för webbserver-projektet Apache
Free Software Foundation
www.fsf.org
Organisationen bakom
GNU-projektet.
The Linux Documentation Project
http://metalab.unc.edu/LDP
En
databas för dokumentation, inklusive installations- och
användarguider.
Linux Kernel Archives
www.kernel.org
Den officiella
källkoden för Linux kernel och ett bibliotek med Linux-relaterad
mjukvara.
Mozilla.org
www.mozilla.org
Hemsidan för
Netscapes öppna källkod-projekt. Mozilla var kodnamnet för
Netscape Navigator och Netscapes alligatorliknande maskot. Uttrycket stod
för ”Mosaic Killer”. Mosaic var en av de första
webbläsarna.
Linux Online
www.linux.org
Allting gällande Linux.
Open Source Inititiative
www.opensource.org
Organisation
för att bredda Open Source-rörelsen.
Perl Institute
www.perl.org
Resurser för Perl-användare.
The Halloween Documents
http://www.opensource.org/halloween.html
Ett omdebatterat internt Microsoft-dokumenten som läcktes.
Jamie Zawinskis avskedsbrev
http://www.jwz.org/gruntle/nomo.html
Varför Jamie Zawinski avgick från Mozilla.org, desillusionerad
över vad han såg som en ökande företagskultur efter
sammangåendet med AOL.
Licenstyperna – en kortfattad beskrivning
Kommersiell mjukvara - den klassiska lösningen för oberoende program- företag. Den måste köpas, får inte distribueras vidare och finns i normala fall bara tillgänglig som binärkod för konsumenterna.
Limited trial software - funktionellt begränsade versioner av kommersiell mjukvara.Testversioner som vanligen får distribueras fritt och är avsedda att få kunderna att köpa den fullständiga produkten.
Shareware - fullt funktionell och får distribueras fritt, men har en licens som kräver att både privatpersoner och företag slutligen måste köpa den.
Non-commercial use (icke-kommersiell användning) - fritt tillgänglig och får distribueras fritt av enheter som inte är vinstinriktade. Företag etc. måste dock köpa produkten.
Open Source (Copyleft, Linux-typen) - Medan mjukvara av BSD- och Apache-typ tillåter användare att ”rota runt” i koden och tillämpa sina egna licensvillkor till sin ändrade kod (det vill säga, göra den kommersiell), så kräver GPL-licensen att alla resulterande produkter i sin tur måste distribueras enligt GPL.
”Du får hacka i koden hur mycket du vill, så länge det går att hacka i din version också.”
Gratissystemet Linux har skapat hysteri på den amerikanska börsen. Rena Linuxfebern rådde ett tag bland investerare och mäklare. Ordet Linux fick samma inverkan på Wall Street som Wap fick bland aktiehandlare på Stockholmsbörsen. Förväntningarna på bolag med någon Linux-anknutning skruvades upp till en extremt hög nivå. De nyintroducerade börsbolagen rakade i höjden. Dagsuppgångar på flera hundra procent var vanliga. Allt fler bolag med IT- och Internetambitioner hakade på Linux-tåget.
I april 2000 hade de ledande Linux-relaterade börsföretagen Red Hat och VA Linux rasat och förlorat flera miljarder dollars i börsvärde. VA Linux, som hade varit uppe i 320 dollar per aktier hade varit i fritt fall ner till 26.88, vilket var under introduktionspriset på 30 dollar. Larry Augustin, chef för VA Linux, som tillverkar Linux-baserade datorer, hade fått se sin personliga förmögenhet falla från toppen två miljarder dollar till ”bara” lite över 200 miljoner dollar, runt 1.800 miljoner kronor. Stackars honom, frestas man tillägga.
Red Hat har gått ett liknande öde tillmötes. Företagets aktier steg till 151.50 dollar i december, fyra månader efter börsintroduktionen, för att sedan falla till 23 dollar.
Caldera Systems (nasdaq: CALD) handlades våren 2000 under sitt introduktionspris på 14 dollar och ett annat företag, Linuxcare, drog tillbaka sin planerade börsintroduktion.
Eftersom de flesta Linux-företag är tjänsteföretag (själva Linux är ju gratis) menar många initerade bedömare att de inte kan ha så stora möjligheter att öka sina vinster. De saknar därför, på mäklarspråk, ”enormous upside revenue potential”. Blir vinsterna i tjänsteföretagen för stora så kommer de anställda att säga upp sig och bilda egna bolag och göra samma saker som de nu gör när vinsten av deras arbete tillfaller arbetsgivaren. Många bonussystem i branschen är till för att förhindra just detta.
Red Hat börsintroducerades i augusti 1999 och gick raka vägen från 14 till 60 dollar på en månad vilket gjorde investerarna Linux-galna. När sedan IBM, Dell och Hewlitt-Packard uttalade stöd för Linux blev marknaden än mer vild och VA Linux hade tur med sin timing och steg med 700% sin första börsdag. 700 procent! Det är till och med mer än Dennis-Bildt-och-Wibble-räntan på 500 procent under några hektiska dagar och nätter hösten 1992. Sedan kom eftertankens kranka blekhet. Hur kunde, egentligen, ett företag med en försäljning på 47 miljoner dollar, och en förlust på 34 miljoner dollar, vara värt 9.5 miljard dollar (mer än det sammanlagda börsvärdet för American Airlines och United Airlines)?
En liknande utveckling har det varit för Corel (Corel Linux och WordPerfect). Efter att ha stigit från fem dollar, lanserat sig som Linux-företag, och ha stigit till 45 dollar har aktier fallit tillbaka till nivån sex dollar igen.
Det påminner om en historia som är tillskriven JP Morgan, den store amerikanske bankiren, som fick frågan hur han hade blivit så rik. Jag sålde för tidigt, blev svaret.
Några månader senare, i augusti ställs frågan om inte Linux-aktierna har blivit köpvärda igen. More than a third of all Web servers use Linux. Every major computing company, with the exception of Microsoft (MSFT), has embraced Linux and launched initiatives to provide Linux-related products. At the vanguard of the movement is IBM (IBM), which now produces servers, laptops, and mainframes that run on Linux. One of the last holdouts, Hewlett-Packard, announced on Aug. 14 that it had adopted Linux as a strategic operating system. "Linux has arrived," says Jim Bell, director of HP's Open Source and Linux Operations. "Customers have been asking us to offer our products in the Linux environment, and we've complied." Red Hat, long-derided for trying to make a business out of a free software, has had a good six months. The company recently announced that it has teamed with cell-phone maker Ericsson (ERICY) to design and produce a new generation of wireless Internet devices that will run on Linux.
At the same time, a consortium of heavy hitters, including Sun, IBM, and Compaq has joined with the GNOME Foundation - the main cheerleader for a new desktop interface that has won rave reviews. The consortium's plan is to complete a new desktop interface for Linux, including an open-sourced suite of office-productivity software, by the end of the year.
The most exciting news, though, comes from VA Linux. Although the company's stock price has struggled the past six months, its revenue growth hasn't slowed at all. In the company's fiscal fourth quarter, which ended in July, sales increased 470% over 1999's fourth quarter. Based on 2001 estimates, the company sells at a price-to-revenue ratio of 4.9 p/r-tal alltså inte p/e-tal.
There are plenty of roadblocks in the path of that vision becoming reality. Lots of corporate buyers who don't like to try anything new still have to be convinced of Linux' durability. And Microsoft is still in the early stages of its launch of Windows 2000, which will only become a better competitor as time goes by. But if Augustin is right, then his stock, along with other Linux stocks, looks pretty cheap right now.
Linuxbolagen förväntas tjäna pengar främst genom support men många av dem säljer också gratissytemet i färdiga paket med installations- och användarhandbok för några hundralappar.
Men en av de viktigaste anledningarna till varför placerarna i USA fått upp ögonen för Linux är att själva operativsystemet anses vara väl anpassat för Internet. Många i branschen tror att persondatorernas hårddiskar blir överflödiga med ett mer kraftfullt Internet. Flera datortillverkare satsar nu i stället på små bärbara nätdatorer och många är beredda att plocka in Linux som programplattform. Dell, Siemens och Oracle och Compaq har till exempel alla avtal med den amerikanska Linux-distributören Red Hat.
Men om de nya datorerna mister sina hårddiskar krävs i stället stora servrar där program och annan information kan lagras. Och det är här som många ser den stora potentialen för Linux. Redan i dag stödjer Linux en stor andel av företagens servrar och många spår att andelen kan växa, inte minst när näthandeln sätter fart på Internettrafiken.
”Free software” is a matter of liberty, not
price.
To understand the concept, you should think of
”free speech”', not ”free beer”.
GNU GENERAL PUBLIC LICENSE
http://www.cs.helsinki.fi/linux/gpl.html
Debian ställer frågorna ”What Does Free Mean? or What do you mean by Open Software?” och ger sitt svar (www.debian.org/intro/free).
In February 1998 a group moved to replace the term "Free Software" by "Open Software". Many people new to free software find themselves confused because the word "free" in the term "free software" is not used the way they expect. To them free means "at no cost".
My dictionary lists seventeen different meanings for "free". Only one of them is "at no cost". The rest refer to liberty and lack of constraint. When we speak of Free Software, we mean freedom not price.
Software that is free only in the sense that you don't need to pay to use it is hardly free at all. You may be forbidden to pass it on, and you are almost certainly prevented from improving it. Software licensed at no cost is usually a weapon in a marketing campaign to promote a related product or to drive a smaller competitor out of business. There is no guarantee that it will stay free.
Truly free software is always free. Software that is placed in the public domain can be snapped up and put into non-free programs. Any improvements then made are lost to society. To stay free, software must be copyrighted and licensed.
To the uninitiated, either a piece of software is free or it isn't. Real life is much more complicated than that. To understand what kinds of things people are implying when they call software free we must take a little detour into the world of software licenses.
Debian GNU/Linux is a strong supporter of free software. Since many different licenses are used on software, a set of guidelines, the Debian Free Software Guidelines (DFSG) (www.debian.org/social_contract#guidelines) were developed to come up with a reasonable definition of what constitutes free software. Only software that complies with the DFSG is allowed in the main distribution of Debian.
The Free Software movement and the Open Source movement are like two political parties within our community. Radical groups are known for factionalism: organizations split because of disagreements on details of strategy, and then hate each other. They agree on the basic principles, and disagree only on practical recommendations; but they consider each other enemies, and fight each other tooth and nail.
For the Free Software movement and the Open Source movement, it is just the opposite on every point. We disagree on the basic principles, but agree on most practical recommendations. We work together on many specific projects.
In the Free Software movement, we don't think of the Open Source movement as an enemy. The enemy is proprietary software. But we do want people in our community to know that we are not the same as them.
So please mention the Free Software movement when you talk about the work we have done, and the software we have developed - such as the GNU/Linux operating system.
Agenda
www.agendacomputing.com
Vad skall man göra när den unge datakonsulten eller den i många äldre gubbars ögon alltför unga programlederskan i TV halar upp sin Palm Pilot för att imponera? Ta då lugnt upp Din vita Linux-baserade handdator från Agenda Computing. Den har stora möjlighter att bli Årets Julklapp i flera år framåt. Vad är det där, frågar de förhoppningsvis avundsjukt. Än mer avundsjuka blir de när Du förklarar att den – en Agenda VR3 – har en 66-MHz MIPS processor med 8MB RAM och en QuickSync-vagga. Den skall komma att kosta 149 dollar, runt 1.500 kr.
It’s a real computer, in a really tiny package. you could even run a (small) website on it! The device provides an onscreen keyboard, so you can use the stylus to ”type” whatever Linux commands you please.
Agendas moderbolag i Hongkong (Kessel International Holdings) evaluated WindowsCE and concluded that something more open—and easier to develop with—would be much more likely to catapult the company’s new handheld PC into mainstream popularity. Accordingly, they decided to use Linux and to make the system an open platform, rather than proprietary, and to embark on a strategy of encouraging an active open source developer community to support the VR3. The company has dedicated a section of its website to providing information, documentation, tools, and source code for developers.
När man beslutat sig för att det har blivit dags att prova Linux ställs man inför frågan vilken Linux man skall skaffa sig. Det finns ju flera leverantörer som buntar ihop själva Linux-kärnan med ett antal program, manualer och supporterbjudanden. De flesta påstår sig vara enkla att installera och ha de extra program som man behöver.
Det brukar sägas att de flesta distributionerna går att ladda ner gratis. Men om man inte är en duktig nörd med gott om tid så är det paketerade versioner som gäller. Dessa är inte gratis, men näst intill, några hundralappar över eller under 500 kr är ett riktmärke.
Linux bygger på fri programvara och de olika distributionerna har ungefär samma program. Det grafiska gränssnitten är oftast den senaste x-servern och Gnome eller KDE. Tendensen är att de olika distributörerna lägger till så mycket som möjligt och deras kompletta paket består av mellan sex och tio CD-skivor. Som nybörjare är det dock klokt att börja med de mindre omfattande versionerna av de olika distributörernas paket. Det är ändå oftast mer än vad man både behöver och kan ta till sig innan man har vant sig vid den nya miljön.
Vilka distributioner kommer att överleva? Konkurrensen kommer antagligen att ske mycket på supportsidan, och den distributör som kan leverera ett komplett system inklusive support har en god chans att klara sig i konkurrensen.
Förändringens vid blåser starkt på distributionssidan. Det är därför ingen större idé att i en bokx beskriva vad de olika paketen i detalj innehåller. Här nedan ges en översiktlig beskrivning och www-adresser där den intresserade kan ta del av det allra senaste.
Caldera OpenLinux eDesktop 2.4
www.calderasystems.com/edesktop/
"Designed specifically for the Internet."
Holding the official boxed release of Caldera's OpenLinux eDesktop 2.4 is an powerful experience. For less than $30, you get a full Linux installation, the K Desktop Environment, a limited version of Partition Magic, and a ton of add-on office/internet/content creation tools. All of this is crammed on onto a few CDROMs three to be exact). The box also included a very detailed manual, a boot disk, and even a bumper sticker for the fully converted!
Caldera gives the official system requirements as follows: 386, 486 and Pentium compatibles with 32MB RAM minimum and at least 300MB for hard drive space (1GB if you want to load the included commercial packages).
Pris: 35 dollar, inklusive T-shirt.
Caldera OpenLinux påstås vara lättast att installera och använda och enligt Caldera går mer än hälften av försäljningen till användare utan tidigare erfarenhet av Linux eller Unix, och Caldera har tagit till en hel del nya grepp för att göra Linux till ett operativsystem för företags- och hemanvändare.
Calderas och andras distribution kan faktiskt vara ett reellt alternativ till Windows för de som använder sin dator framför allt för Internet och kontorsapplikationer. För dessa användare ger Linux 2.2 bättre stabilitet och förmodligen all funktionalitet som behövs, till en bråkdel av priset för Windows 98 och Office-paketet.
Hemanvändaren har å andra sidan inte sällan önskemål om spel och multimedia, och här kan Linux inte mäta sig med Windows. Linux saknar också fortfarande stöd för mycket av den senaste hårdvaran. Men det händer saker även på spelsidan. Lokigames (www.lokigames.com) har i skrivande stund spel som Civilization; Call to Power, Railroad Tycoon II, Quake III, Descent 3 och inom kort väntas även Alpha Centauri och SimCity 3000 finnas i Linuxversion.
Ur Finanstidningen 2000-03-15: Stora förväntningar på ny Linuxaktie
På fredag sätts Linuxleverantören Caldera Systems på Nasdaqbörsen i USA. Förväntningarna är stora - samtliga Linuxaktier har blivit smällfeta börskometer vid introduktionen.
Mest uppmärksammat av alla är kanske VA Linux, som förra året tog tätpositionen bland samtliga nyintroduktioner - så kallade IPO:s (initial public offerings). Första dagen steg aktien med 698 procent - från 30 dollar per aktie till nära 240. Därefter har tveksamheter om bolagets lönsamhet fått aktien att backa med över 50 procent till idag runt 110 dollar.
VA Linux utvecklar programvara för Linux och erbjuder också kompletta system, vilket liknar nyintroduktionen Caldera Systems. Caldera har tidigare fokuserat på det egna operativsystemet DR-DOS, som genom patentintrång från Microsoft helt slogs ut under 1997. Den efterföljande stämningen utmynnade i februari i en hemlig uppgörelse med Microsoft, vilken analytiker tror tillförde mellan 150 och 400 miljoner dollar i nytt kapital till bolaget.
På senare år har Caldera styrt om verksamheten helt mot att leverera Linuxsystem. Förra året såldes system för 3,1 miljoner dollar, men bolaget drogs ändå med en förlust på 9,4 miljoner dollar.
Priset på Caldera sätts på torsdag och väntas hamna mellan 7 och 9 dollar per aktie, motsvarande omkring 40 miljoner dollar vid introduktionen. Det kan jämföras med värderingen på de två andra välkända Linuxbolagen på Nasdaq. VA Linux värderas till 4,5 miljarder dollar (40 miljarder kronor) och Red Hat till ofantliga 11,5 miljarder dollar (100 miljarder kronor).
Fakta/Linux mer än 20 miljoner användare. Enligt analysföretaget IDC har Linux idag cirka 25 procent av servermarknaden.
Corel LINUX OS Second Edition
http://linux.corel.com/products/linux_os/index.htm
Det finns en hel del distributionen som i grunden bygger på andra - till exempel Mandrake som i grunden är Red Hat, eller Corel Linux som i grunden är Debian.
Corel WordPerfect 8 (light version) och Corel PHOTO-PAINT 9 medföljer i Deluxe-versionen.
System Requirements: Pentium processor, 24 MB RAM (64 MB recommended), 800 MB of hard disk space
Pris: Standard 25 dollar, Deluxe 80 dollar
Corel Linux OS Second Edition är lättinstallerat. I en test gick det på 20 minuter vilket var kortare tid än det tog att installera Microsoft Windows Millennium Edition.
Corel har själv utvecklat installationsprogrammet Install Express. Programmet sägs hitta de flesta hårdvaror och installerar de rätta drivrutinerna för dem.
I tried out the Corel OS on the same computer that I used to test the Be OS, a ClientPro Cf from Micron PC Inc. of Meridian, Idaho. The 550-MHz Pentium III system has relatively up-to-date components, and Corel Linux had no problem with any of them.
The software's K Desktop Environment also is open-source. KDE creates a graphical interface on top of Linux. Competitor Red Hat uses a different graphical interface, the GNU Network Object Model Environment, or Gnome for short. I liked KDE better than Gnome. By using KDE, Corel delivers something that most Linux vendors have ignored: It has given the OS a look and feel that will be familiar to most PC users. For Linux to become a viable alternative to Windows, that user-interface harmony is crucial.
Thanks to this KDE front end, Corel Linux has better-organized multi-layer menus than Red Hat's Gnome. For example, Red Hat included the same item more than once in different locations under repeated headings. Corel arranged items logically and with less repetition -although a couple of items do appear more than once.
Corel also has created its own Control Center, comparable to the Windows Control Panel, that is the central location for configuring most features of the OS. Control Center seems a bit more comprehensive than its Windows equivalent: Everything appears in a single window in a directory-tree format, which can be expanded and altered. There are no multiple tables or layers. From the one window, users can access everything from network settings and passwords to screen savers and printers.
Corel's update service, much like Windows Update, downloads any needed OS patches from the Web.
On the deluxe CD-ROM version, Corel throws in its Photo Paint image editor and WordPerfect word processor, Netscape Communicator 4.73 och Adobe Acrobat Reader 4.0.
Price: Free downloadable version, $30 for standard CD-ROM and $90 for deluxe CD-ROM
Real-life requirements: Pentium II or faster processor, 64 MB of RAM, 2 GB of disk space
Debian
www.debian.org
För den idealistiska användaren är det Debian som gäller. Denna distribution håller fanan högt för den fria programvaran. Omkring 300 privatpersoner sköter utvecklingen på sin fritid. Debian drivs med stöd av organisationen Software in the Public Interest (www.spi-inc.org).
För att något ska få komma med i Debian-distributionen måste det uppfylla kraven på fri programvara. Men även här tränger sig kommersialismen på. Kundernas krav har tvingat Debian att lägga en del ideologiskt förkastlig programvara i ”non-free"-avdelningar. Programmen är gjorda för att fungera med Debian-distributionen men ingår officiellt inte i den.
Debian Gnu/Linux (Learning Debian Book + CDs) kan köpas för 335:- inkl. moms från Nohup AB, Odengatan 24, Stockholm (www.nohup.se)
Linux for Windows 7.1
www.macmillansoftware.com
Now its easy to try Linux without changing your PC. If you would like to try using Linux, but don want to make changes to your computer or lose the functionality you currently enjoy, Linux for Windows allows you to easily and safely run Linux on your Windows computer in 3 easy steps.
Pris: 316 kr, inklusive moms, hos Linuxbutiken.
Linux Mandrake
www.mandrakesoft.com/
www.linux-mandrake.com/se/
Det finns en hel del distributionen som i grunden bygger på andra - till exempel Mandrake som i grunden är Red Hat, eller Corel Linux som i grunden är Debian.
Linux Mandrake är baserad på väldig enkla idéer. Tänk dig en berömd Linuxdistribution som Red Hat Linux. Den är verkligen en av de bästa distributionerna. De flesta användarna vill ha en RH till sin linuxdator. Den är enkel att installera och stabil. Ta nu en titt på desktop-managern KDE. Den är allmänt ansedd som den bästa grafiska desktop-managern för Linux. ``KDE'' är mycket stabil, mycket vacker, mycket praktisk. När du har provat den kommer du att ta den till ditt hjärta...
I Linux Mandrake, är KDE fullt integrerad med en förbättrad RedHat grund. KDE är den förvalda desktop-managern. Du behöver inte längre konfigurera KDE: när väl Mandrake är installerad fungerar det! I vår nya version 6 kan du även ändra till andra grafiska användargränsnitt (GnuStep, Gnome...) !
Nu behöver du inte jaga den senast utgåvan av KDE eller Gnome för att installera och fixa alla installationsproblem. Skaffa Linux Mandrake, installera den. Det fungerar, du kan börja arbeta. Ser du fördelarna?
Du har nu ett full fungerande Linuxsystem, 99% kompatibelt med RedHat, med en effektiv grafisk användarmiljö och många förbättringar...
Vilka använder Linux Mandrake? Nybörjare från Windowsvärlden. De behöver en enkel och användarvänlig Linuxdistribution. Mandrake är den enklaste. Aandra människor som inte vill slösa tid med installationer och konfigurationer av Linux.
KDE är den grafiska användarmiljö som är förvald i Linux-Mandrake distributionen.
Red Hat Linux 6.2
www.redhat.com/products
Red Hat har blivit en av de stora distributionerna, kanske till och med den mest installerade distributionen, mycket tack vare sitt rpm-system. De flesta andra större distributionen stöder dock rpm-paket numera.
More support options, including installation support
Systemkrav: 486, 600 megabyte hårddiskutrymme, 32 megabyte internminne
Ericsson och Red Hat ska samarbeta om att ta fram en Linuxversion med tillhörande tjänster till surfbrädan Screen Phone. Tanken är att surfbrädorna ska säljas via internetoperatörer som också enkelt ska kunna utveckla tjänster för sina kunder.
Slackware Linux
www.slackware.com
Slackware Linux som står under ledning av Patrick Volkerding, ett känt namn i Linuxvärlden, kom redan i april 1992 och köras från 386or till de senaste datorerna.
Slackware Linux doesn't require an extremely powerful system to run (though having one is quite nice :). It will run on systems as far back as the 386 med 16MB RAM och 50 megabyte på hårddisken.
En annan intressant distribution är Slackware. Den skiljer sig från de andra genom att en enda person sitter och håller i utvecklingen - Patrik Volkerding. Hur han hinner med detta är ett mysterium, och hur länge han kommer att orka är en annan fråga. Slackware är för övrigt de hårda killarnas favoritdistribution - här har man full koll på allt, men till priset av ganska ogästvänliga konfigurationsförfaranden.
SuSE Linux 7.0
www.suse.com
SUSE försöker profilera sig genom att vara den mest kompletta distributionen. SuSE erbjuder sitt programpaket i två versioner, den enklare Personal Edition och en mer hackerorienterad Professional Edition.
StarOffice, Netscape Communicator och Gimp (GNU Image Manipulation Program), ett Photoshop-liknande program följer med. Därutöver innehåller Personal Edition mer än 700 program, en manual på över 300 sidor och 60 dagars support.
SuSE har KDE som standard och SuSE är med och bidrar till KDE-projektet på samma sätt som RedHat bidrar till GNOME och har detta som standard.
Pris 489 kr inkl. moms hos Linuxbutiken.
Storföretagen som stöder Linux
IBM
www-4.ibm.com/software/is/mp/linux/
NYSE: IBM
- IBM störst i världen på Linux, utropade IBM i ett pressmedelande i augusti år 2000 och tillade att det nu är möjligt bygga hemsidor i Linux med hjälp av WebSphere Homepage Builder, en programvara för Linux operativsystem, med vars hjälp man skapar och publicerar sajter och hemsidor på Internet.
Det sades vara en del i IBMs ambition att stödja Linux över hela sitt sortiment av
programvara, maskinvara och tjänster och att IBM nu har fler produkter för Linux än någon annan leverantör.
IBM påminde också om att TurboLinux DataServer med IBM DB2 Universal Database integrerar Linux höga prestanda och säkerhet med DB2s kraft och hastighet. Därmed skapas en lösning som enligt IBM klarar storföretagens höga krav men som också är flexibel nog att anpassas även till små och medelstora företag.
IBMs Thinkpad A20m och T20 kommer att kunna fås förkonfigurerade med Caldera OpenLinux eDesktop 2.4, ett klientsystem optimerat för Internet-program.
I detta paket kommer också Merlins PerfectBACKUP att förinstalleras på datorerna. PerfectBACKUP är ett ekonomiskt och kraftfullt backupsystem och finns förutom för Caldera också för TurboLinux, RedHat, SuSE, Debian och Mandrake.
IBM, Hewlett-Packard, NEC och Intel har tillsammans bildat The Open Source Development Lab för att Linux-utvecklare skall ha tillgång till det senaste och tyngsta i hårdvaruväg. Detta gör de inte bara av ädelmod utan de vill att Linux skall kunna ta upp kampen med Sun Microsystems operativsystem Solaris som nu har en stor marknadsandel för Web-baserad handel.
Sun är dock med på Linu-tågt, dels via StarOffice, dels som delägare i Linuxcare (www.linuxcare.com) tillsammans med Dell, Motorola och Itochu Corporation som är en av de ledande företagen i Japan på telekommunikation och Internet.
Dell
www.dell.com/us/en/dhs/topics/linux_linuxhome.htm
Det viskas i gathörnen runt Dells huvudkontor i Austin, Texas, att det finns en ny Linux-predikant som arbetar på företaget och att hans namn är Michael Dell, enligt Linux Magazine.
Michael Dell säger sig inte komma ihåg första gången han hörde talas om Linux, men han vet bestämt när han första gången tog Linux på allvar. Det var när han frågade vilka ord som kunderna oftast frågade efter som de inte fick svar på genom företagets program för support on–line. För några år sedan var det vanligaste sökordet utan svar ”Linux.” Michael Dell började gå ut på nätet och fråga efter ”Dell and Linux,” ”Dimension and Linux,” ”Inspiron and Linux,” ”Precision and Linux,” och kom på att hundratusentals användare hade kommit på hur de skulle använda Dells produkter med Linux.
Det blev väckarklockan för Dell.
Michael Dell pekar i intervjun på att möjligherna med och effekterna av open source måste ses mot bakgrund av, marknadernas globalisering och de resurser och de talanger ”that are out there anywhere in the world”. Den som bäst i världen på någon bit av ett operativsystem behöver inte nödvändigtvis vara anställd på något dataföretags utvecklingsavdelning. Han, eller hon, kan sitta någonstans i Kina eller någon annanstans ”out there anywhere in the world”.
We’ve got an alliance that we’re cooking up with Red Hat that I think is going to be very powerful. In the Asia pacific market, we’re working with TurboLinux.
We’re doing factory installation, and I think in general we’re helping to create the market and - contrasting where we were a few years ago - we’re making it easy for customers to buy Linux from Dell and buy products that are Linux-friendly from Dell and to use them and get them supported as opposed to doing nothing about it.
We don’t really know how far or how fast this is going to go, but we’re perfectly willing to let it go as far and as fast as it wants to go. That’s essentially the essence of Dell: We provide what our customers want to buy and that’s our business model.
LM: In five years, what do you think people will think of when they hear ”Linux?”
Dell: Actually there’s a lot of potential in the desktop. And while today that’s a fairly unpopular idea, I think that the Internet architecture presents some compelling reasons why a Linux desktop could potentially emerge asmore viable alternative.
We sell to a lot of higher education institutions, and when you go to places like UNC [theUniversity of North Carolina], you can see that close to 15 percent of their users are using Linux on the desktop. And as you have a more IP-centric computing model and applications are distributed, there’s more and more a possibility that that can occur.
Where we’re seeing Linux for the most part is in the dedicated appliance server and in the N+1 kind of server architectures with service providers. And service providers are incredibly important to Dell because they aggregate demand on behalf of thousands or tens of thousands or millions of users. So if somebody is providing an application over the Internet, instead of that application sitting on the individual client devices for 100,000 users, it’s sitting on a big massive array of servers, and we want those to be our servers and our storage.
Already 10 percent of Dell servers go out the door with Linux.
Dell och Red Hat har inlett ett samarbete för att öka användningen av Linux och hjäla företag med infrastrukturen för internet. Dell kommer att lägga med Red Hats mjukvara med alla sina server-datorer. Red Hat å sin sida kommer att använda Dells PowerEdge-server and Precision-workstation som sin primära utvecklings- och certifieringsplatform. Dell har tidigare gjort Linux till en av de operativsystem som företaget installerar och ger support för, vid sidan av Microsofts Windows and Novells Netware.
Hewlett-Packard www.hp.com
www.internetsolutions.enterprise.hp.com/linux/index.html
I augusti 2000 meddelande HP, Hewlett-Packard, att de tagit med Linux som ett av sina "strategic operating system". Det innebär att företagets kunder kommer att få support oberoende om de använder HP-UX, 64-bit Windows 2000 eller Linux.
Psion och Symbian
www.symbian.com
Bill Gates sägs ha hävdat att det största hotet mot Microsoft kom från det engelska företaget Psion. Om han har sagt det var det nog innan den amerikanska regeringen stämde hans företag för att ha missbrukat sin monopolställning. Men det är i alla fall ett påstående som man inte har något emot hos Psion som är mest känt för sin handdator.
Psion har gått ihop med Nokia, Ericsson, Motorola och Matsushita i ett projekt med namnet Symbian för att utveckla mjukvara för mobil datakommunikation. Epoc-programmet är gjort för små produkter medan Microsofts program är utvecklade för vanliga persondatorer.
Fröken Ur går sedan en tid tillbaka på Linux. Detta efter insatser av Cendio Systems (www.cendio.com). Företaget, grundat 1992, finns i Mjärdevi Science Park i Linköping och har sina rötter i Linköpings Universitet och har sedan starten arbetat med free software.
Telia (www.telia.se) har sent omsider lagt upp sidor med support för de kunder som använder sig av Linux att ansluta sig till Internet. Där finns en sida med Uppkopplingssupport, Frågor & Svar (FAQ på internetspråk) och en sida om olika fönsterhanterare och verktyg. Även Algonet/Telenordia har support, ”Hur använder jag pppd i Linux?”
http://start.telenordia.se/internethjalp/faq/algofaq/kapitel9.asp
Linuxbutiken
(www.linuxbutiken.se) är vad det
låter som.
Nohup AB
(www.nohup.se)
är ett företag som säger sig vilja andraföretag att
på bästa sätt utnyttja Open Source programvara och öppna
standarder för att effektivisera arbetet och sänka kostnaderna. Nohup
var en av sponsorerna för konferensen "The Open Source Revolution" som
hölls den 5 oktober i Kista.
Linuxworld
(http://linuxworld.idg.se) är en
tidningen som än så länge medföljer som bilaga i
Nätverk & Kommunikation.
PC+
(www.pcplus.nu)
är den datatidning i Sverige som satsar hårt på Linux.
Skollinux är en ideell sammanslutning som verkar för ökad användning av operativsystemet Linux och andra program med öppen källkod i skolan. De säger sig vilja samla skolpersonal, föräldrar, elever, datafolk och andra med intresse av att utveckla skolan i detta hänseende. Skolan har behov av stabil, lättillgänglig, billig, mångsidig och säker programvara av hög kvalitet. Linux är i dag ett moget och robust operativsystem, väl ägnat att fungera i skolmiljön, anser de.
www.linux.nu och www.abc.se/club/linux/ är sajter med mycket och entusiastisk information om Linux.
FUD - Fear, Uncertainty, and Doubt
First, let's dispel some of the Fear, Uncertainty, and Doubt, or FUD about Linux:
Linux är ingen leksak.
Ett stort mjukvaruföretag på USAs västkust önskar att det vore så. Men ddeThere's a big software company on the West coast of the United States that would love for this to be true, but it's not. Linux is being put to work more and more everyday by Fortune 500 companies, governments, and consumers as a cost-effective computing solution. Just ask IBM, Compaq, Dell, Apple Computer, Burlington Coat Factory, Amtrak, Virginia Power, NASA, and millions of users around the world.
It doesn't perform.
Despite the recent spate of "sponsored" testing results (some positive, some negative), Linux and associated server software, such as Apache, continues to draw fans by its performance, flexibility, and scalability. Recent Linux kernels support multiple processors, RAID, multiple filesystems, and a plethora of protocols.
There's no support.
Although touted by unbelievers as an "unsupported" operating system, every Linux distribution comes with more than 12,000 pages of documentation. Commercial Linux distributions such as SuSE, Caldera OpenLinux, and Red Hat Linux offer initial support for registered users, and small business and corporate accounts can get 24/7 support through a number of commercial support companies, such as Linuxcare. As an Open Source operating system, Linux also comes with full source code. If you have a problem and have the savvy, fix it yourself! There's no six-month wait for a service release, and many serious bugs (such as security flaws) are fixed within hours by the online Linux community.
Det finns många anledningar till att använda Linux.
Linux runs on nearly any CPU.
Although most popular on Intel-based computers, Linux runs on more CPUs and different platforms than any other computer operating system. One of the reasons for this, beside the programming talents of its rabid followers, is that Linux comes with source code to the kernel and is quite portable.
Linux gör att Din dator räcker länge.
Är Du trött på att behöva köpa nya dator eller uppgradera den gamla? Både mjukaru- och hårdvaruföretagen mer eller mindre tvingar konsumenterna att ständigt skaffa större hårddiskar och mer och mer arbetsminne. Linux fungerar ofta utmärkt även på gamla 486-or med begränsade mänger RAM.
Linux styr mjukvaran och Du styr Linux.
Om, vilket är sällsynt, ett program skulle krascha kommer inte hela Linux att falla ihop som ett korthus. Du kan avsluta – kill – programmet och lugnt arbeta vidare och behöver inte utstå nesan att behöva starta om datorn.
Linux works very well as a personal computer Unix for the desktop. You'll find many of your favorite applications available for Linux, such as Corel's WordPerfect, games like Quake II and Civilization, and Internet software, such as Netscape Communicator and Sun Microsystems' StarOffice.
If you need a support platform for server operations, Linux has real advantages, especially when compared to the cost of other operating systems, such as Windows 2000. With each distribution, you'll get 2,000 or more programs (such as word processors and spreadsheet and graphics applications), and a graphical interface, the X Window System.
An additional benefit is that Linux is, for practical purposes, immune to the horde of computer viruses that plague other operating systems. Because of the GNU GPL and Open Source, nearly your entire system comes with source code.
Vad behöver jag för att köra Linux?
Om datorn klarar DOS kan den köra Linux.
Hur mycket hårddisk och arbetsminne behöver jag för Linux?
Most installations run from 150 megabytes to one gigabyte.
If you want any performance you should have at least 16MB for a responsive system, with 32MB being even better and 64MB being ideal.
Penguin Computing
www.penguincomputing.com
Penguin Computing is dedicated to designing and producing systems that combine the best components with the reliability and price performance of the Linux operating system. We sell them to businesses - from startups to Fortune 500 enterprises - that demand reliability.
We know Linux and the Internet. Penguin Computing was the first hardware company to produce systems exclusively with Linux. And we’re focused on the needs of the Internet infrastructure market. Our commitment to Linux and our focus on the Internet have helped make us the leading provider of reliable enterprise-class Linux systems for the New Economy.
TurboLinux
www.turbolinux.com
TurboLinux startades 1992 och har bland sina delägare mer än 20 större dataföretag, däribland Compaq, Dell, Intel, NEC, Novell, NTT and Oracle.
TurboLinux, TeamLinux (www.team-linux.com), IBM och O’Reilly Publishing erbjuder utbildning i Linux Fundamentals, Linux System Administration och Linux Network Administration. Kurserna skall leda fram till något att ha på väggen och i sina jobbansökningsbilagor, Linux Professional Institute Certification (LPI). IBM står för hårdvaran. O’Reilly Publishing förser deltagarna med kurslitteratur med särskild rabatt.
TurboLinux är i hög multinationellt. Kineser och japaner kan med fördel hämta mer information om TurboLinux via internet på www.turbolinux.co.jp eller www.turbolinux.com.cn.
VA Linux Systems Inc.
www.valinux.com
LNUX
VA Linux' core business of selling servers optimized for the Linux operating system got a big boost when company programmers developed a new build-to-order-software system (called BOSS). The Web-based service allows customers to input their exact needs and then places only the necessary software on each computer.
Amerikanska VA Linux, som ökade aktiekursen med 1 000 procent vid lanseringen i slutet av förra året satsar på att utmana Compaq och IBM på företagslösningar.
Amerikanska linuxleverantören VA Linux Systems skiljer sig från många andra företag genom att de erbjuder kompletta system, samt systemintegration. I takt med att intresset för operativsystemet Linux ökar hårdnar konkurrensen mot företag som IBM och Compaq.
På linuxmarknaden finns företag som Red Hat Software som främst är programdistributörer. Red Hat tjänar mest pengar på att sälja cd-rom till återförsäljare. VA Linux affärsmodell bygger på att sälja hela system och lösningar till kunderna. Företaget arbetar med färre kunder, men djupare och erbjuder både support och tjänster.
Compaq, IBM och Dell som alla också Intel-baserade system som bygger på Linux men VA Linux anser att de kan tillhandahålla specialanpassade tjänster och support. Man har som mål att samma dag som Intel lanserar IA-64, Titanium, ha en Linuxplattform som kan köra hårdvaran. Det blir första gången som en ny processor lanserats och Linux finns där direkt.
The Trillian Project
The IA-64 Linux Project, formerly known as
the Trillian Project
The big news wasn't any of the technology developments or mergers. It was the Trillian Project. It's the fact that major, old-line firms like HP, IBM and Intel are no longer just making some source code open source, they're actually developing open-source programs. Under the GNU Public License! In cooperation with each other!
The big event that everyone in the Linux community is awaiting is the release of the IA-64 chip by Intel, soon to be renamed the Itanium. That chip is the first new-generation chip since the introduction of the Pentium in 1994.
The new chip promises enormously faster speeds and a giant leap in memory over even the most advanced Pentium 4. The difference this time is that Microsoft isn't the only company to get advanced plans of the new chip. Intel also has been sharing its blueprints with most of the main Linux developers and has even taken an equity stake in some of them.
The first application of most Itanium computers will be as servers, which is Linux' main competency. Augustin, VA Linux' CEO, points out that Linux has a big head start in working on the Itanium because it has already been tweaked to perform well on similar types of chips that are already available, such as Sun's Sparc and Compaq's Alpha. Windows was never designed to run on those chips. The leap to Itanium, which is Intel's first 64-bit chip, will be a much more natural one for Linux than it will be for Windows 2000, which was designed for older versions of Intel's chips. "When the IA-64 comes out, the entire slate will be wiped clean," says Augustin. "Linux will really shine in that environment." Företag som idag ingår i Trillian är Intel, VA Linux Systems, SGI, HP, IBM, European Labatory for Particle Physics och Cygnus.
"As Linux becomes mainstream we are seeing major commercial companies working together in the open source environment, " Ron Curry, Intel's director of marketing for the IA-64 chip.
The Trillian Project was formed last spring to ready the Linux operating system to run on Intel-64 chips, which are scheduled to become available in the third quarter of this year. Participants include VA Linux, Red Hat's Cygnus unit, and three other Linux distributors - Caldera, SuSE and TurboLinux.
Other backers include CERN, the European physics research lab, and computer industry heavyweights Hewlett Packard, IBM and SGI.
The effort marks the broadest undertaking by the computer industry to transform Linux into a software system capable of running key business operations. To date, Linux has largely found favor on computers used to manage Internet Web sites.
Trillian Project backers are seeking to woo software developers in the broader industry to embrace Linux, which is seen as an alternative to the upcoming version of Microsoft Windows 2000, a version of which is also being fine-tuned to run on Intel's faster generation of IA-64 processors.
The project is a break with the anarchic tradition of Linux software development in the past, which has relied on a loose-knit fraternity of software programmers to develop features for the system. Instead, Trillian involves Linux developers in the actual development of the new Intel chip, allowing participants some sway in defining final products and thereby allowing new Linux versions to be ready at the same time IA-64 chips ship.
Torvalds said he was excited about the Trillian project, and that while he did not understand the current stock market, he understood investors' interest in Linux:
- Investors see something new, something changing the infrastructure and how it works, and that's exciting.
Holy War
Den som skriver koden har rätt att välja sin
licens
Och ingen annan har rätt att klaga
Linus
Torvalds
KDE - K Desktop Environment
www.kde.org
1996 började en grupp under ledning av Matthias Ettrich att utveckla en grafisk desktopmiljö med avancerade funktioner som "drag-släpp". Den kom att kallas "K Desktop Environment'' eller KDE. KDE seeks to fill the need for an easy to use desktop for Unix workstations, similar to the desktop environments found under the MacOS or Window95/NT.
We believe that the UNIX operating system is the best operating system available today. In fact UNIX has been the undisputed choice of the information technology professional for many years. When it comes to stability, scalability and openness there is no competition to UNIX . However, the lack of an easy to use contemporary desktop environment for UNIX has prevented UNIX from finding its way onto the desktops of the typical computer user in offices and homes. This fact is particularly unfortunate since a number of implementations of UNIX (Linux, FreeBSD, NetBSD etc.) are freely available on the internet.
The KDE Manifesto
www.kde.org/kde-manifesto.html
KDE is an Open Source desktop environment built from components that meet the Open Source guidelines in full. KDE is OpenSource. No Compromises. KDE is open and free in the full sense of the word.
Subject: Re: KDE/GNOME Holy Wars: Can you help?
Date: Fri, 10 Jul 1998 From: Linus Torvalds To: Steve Hutton
On Fri, 10 Jul 1998, Steve Hutton wrote: At this point it is certain that neither KDE or GNOME is going to go away in the near future. The question is whether they will ever co-exist in peace. It is my personal belief that the backlash against KDE has been a bit too harsh.
Linus svarade: Personally, I like KDE better than gnome right now, on the strength of pretty user interface and it working better. I personally use neither, though. I know there has been a lot of silly license flamage, and I don't particularly like it.
My opinion on licenses is that "he who writes the code gets to chose his
license, and nobody else gets to complain". Anybody complaining about a
copyright license is a whiner The anti-KDE people are free to write their own
code, but they don't have the moral right to complain about other people
writing other code. I despise people who do complain, and I won't be sucked
into the argument. But feel free to forward this as you see fit.
Linus
This year's LinuxWorld Expo in San Jose carried GNU/Linux a little further away from its free software origins and a little more into the commercial mainstream.
Excused from speaking duties were the usual voices of the free software and open source movements. And while Linus said he was relieved not to be writing another keynote the night before the show, RMS and ESR may have felt differently.
The opening keynote came from the CEO of America's largest PC vendor, Michael Dell, whose talk resembled a political speech more than a Linux manifesto, with its careful diplomacy toward regimes old and new.
"I'm worried," RMS said. "No one is talking about the ideas anymore." Stallman started the free software movement sixteen years ago and has remained near its center ever since. His role may now be diminishing, however. Six short months ago, at the press conference announcing GNOME 1.0, Stallman performed co-host duties alongside GNOME Project Leader Miguel de Icaza. This time, de Icaza shared the stage not with RMS but with representatives of 13 major corporations when he announced the GNOME Foundation. RMS did not attend.
"I'm not worried about companies being involved, that's good," remarked Stallman, "But I'm uncomfortable with the tone here and I didn't want to be just a spectator.
Americans think that success is the only thing that matters. If it were only a game, that would be true. We wrote GNU/Linux to solve the problem of UNIX not being free, but I'm afraid that once we reach step one [of everyone using Linux] there'll be no one left to do step two [of telling people why free software is important]."
The GPL, or GNU Public License, is a Stallman-authored software license protecting the Linux kernel and most other pieces of code considered to be "free software" or "open source."
Helix Code
The GNOME Foundation was the talk of the show. Everyone remarked about how quickly it is growing. Much of the growth has been driven by a company called Helix Code that is not yet well-known outside the GNU/Linux world. I had a chance to talk at length with Helix Code CEO Nat Friedman about his company's origins and its role in the growth of GNOME.
Helix Code grew from an IRC relationship between Friedman and Miguel de Icaza that began in 1995. Friedman knew TCP/IP and de Icaza Linux, so mutualism flourished.
"It wasn't easy finding what we wanted, though," continues Friedman. "Which was first, to be paid a lot of money and secondly, to be allowed to do whatever we wanted. Finally I said, 'Let's just start our own company,' and Miguel said, 'I'm in.' I left my last exam at MIT half an hour early to fly to a press conference announcing Helix Code."
Helix Code started in October of 1999, got its first round of financing in January 2000 and hired 45 of the best developers it could find. "Through our work on GNOME," boasts Friedman, "We knew exactly who the best people were and we hired them all. We could have grown faster, but we slowed to avoid growing pains."
What I realized was that the problems actual users were having were all with configuration, installation, upgrades -- the last mile. We had everything -- libraries, applications, all of it -- we just needed to get it onto people's machines and keep it up-to-date."
Friedman's observation led HelixCode to create the Helix GNOME distribution. Helix GNOME installs with a single root shell command -- lynx -source http://go-gnome.com/ | sh -- and includes utilities that make it easier to use than the standard GNOME desktop.
"We did three things with our GNOME distribution," says Friedman.
First, we made it run on nine platforms, including every major distribution except Slackware as well as Solaris and HP-UX [editors note: Solaris support is currently limited to one specific video card].
Secondly, we made it a comprehensive desktop environment for novices by including stuff that's not ordinarily part of GNOME.
"The third thing we did," Friedman continues, "Is integration testing. That turned out to be the hard part. The hard part is making sure you're delivering updates that don't break people's system. When we started, we thought the hard part would be something else, but it turned out to be that."
A cornerstone of Helix Code's GNOME desktop is the Helix Updater, which attempts to automate and standardize basic system administration functions. This is meant to ensure that system performance does not degenerate, as it tends to in the Windows and Mac worlds, after repeated installation and update cycles.
Eazel
http://www.eazel.com/
Eazel Inc. is a Silicon Valley start-up founded by veterans of the Macintosh design team that is developing an easy-to-use "user interface" for Linux to replace the grab-bag of interfaces that now accompany the operating system.
Eazel plans to offer system update and administration services through its Nautilus file manager.
Some Helix Code employees seem to view the developing competition with Eazel as a friendly rivalry. "But we're here today," boasted one. Helix Update has been used millions of times and presently delivers about a thousand daily system updates, according to Friedman. Eazel's Nautilus recently began shipping a 0.4 version.
choosing from a drop-down list of accounts underneath the "From:" line. The same addressbook works with all your GNOME applications and syncs with your Palm Pilot.
Helix Code won a contract to provide TurboLinux with a desktop, and IBM is paying to bundle Helix GNOME on ThinkPad notebooks.
Eazel was the second company to come out of the GNOME project. It began officially a few weeks after Helix Code, in October of 1999. Eazel executives, including a handful of Apple big-wigs emeritus, come mostly from a commercial software background. They got a helping hand from Friedman and de Icaza early on in navigating the potentially emotional waters of the free software and open source cultures. "We held their hand in the beginning," says Friedman. "And to their credit, they did everything exactly as we said to."
During its first ten months, Eazel has focused on the development of its file manager, the Nautilus "graphical shell" (get it?). Meant to provide the power of a Unix shell through a graphical human interface, Nautilus takes obvious design features from the Windows Explorer and Macintosh Finder and attempts to build on them.
The currently shipping 0.4 version of Nautilus lacks many of the most intriguing features. However, by the time GNOME 1.4 ships in November, 2000, Nautilus is expected to be the default file manager, replacing Midnight Commander, a knock-off of the Norton System Commander that was once ubiquitous on Windows in the days of 3.1.
In the last six months, GNOME has grown from 250 to 400 developers. It has gained the official backing of 13 major computer companies which, thanks to the GPL, came to terms without signing a single legal document.
Two solidly backed commercial ventures -- Helix Code and Eazel -- have taken root in soil tilled by the GNOME Project. The GNOME desktop has become installable by mere mortals. It has shipped GNU-Cash, a "quick 'n' intuit-ive" personal finance manager, along with many other new applications.
Gnome
MandrakeSoft calls for a cease fire in the KDE-Gnome war: diversity is the strength of Free-Software by Gaël Duval - Co-Founder of MandrakeSoft, with contribution from Henri Poole, Denis Havlik and Phil Lavigna:
Two years ago, the KDE versus Gnome war was at its apogee : Gnome supporters criticized KDE over the Qt License (Qt is a graphical toolkit made by TrollTech used as a programming basis to KDE) which was not a true free license, and KDE supporters bashed Gnome because of their (seemingly) extreme devotion to Free-Software ”purity” and because, at the time, GNOME had not yet released anything ”significant”.
In march 1999, TrollTech created the QPL (Q Public License) which was recognized to fit the Open-Source criteria (see http://www.opensource.org/osd.html) if not ”pure” Free-Software in the eyes of the Free Software Foundation (see http://www.fsf.org/philosophy/free-sw.html).
Gnome developpers were hard at work and released a desktop environment which is now a very complete and easy to use environment for many users. KDE and Gnome even spoke about cooperating for a time, especially about common communication protocols between the two environments; we were all hopeful that soon we would have the capability to ”drag and drop” a Gnome object into the KDE file-manager.
The debate has heated up again recently specifically due to an announcement at the LinuxWorld Expo that Gnome, Sun, Compaq, Red Hat, Turbo Linux and others would support Gnome as the standard desktop for Linux (see http://www.gnome.org/pr-newcommitments.html). It launched a rain of articles featuring the arguments from pros and cons from within the Linux community and even from the mainstream computer press.
It was indeed quite ”funny” because much energy was expanded but unfortunately nothing was resolved. It was just a good opportunity to relaunch the debate on this theme, which has advantages (the mainstream press talks about Linux) and many disadvantages (unlikely supporters of Gnome and KDE won’t speak to each others for a while).
So what’s the reality behind the flamewars ? The reality is that users and developers are being overlooked. The different actors in this debate tend to see their own interests first, but what do the users think? The truth is that some users prefer KDE, some others prefer Gnome, some others enjoy WindowMaker, some others love IceWM, some others are used to CDE, some others like AfterStep, some others FVWM... some others just launch X and an XTerm, and some others prefer to use the console only. And it’s the same thing for free-software developers. Some of them will prefer to program with the LessTiff toolkit (which is a free-software equivalent to Motif), some others with Gtk, some others with Qt.
With Free Software, we are each provided the opportunity to work in an environment that is as diverse as the world in which we live. This is a unique and special opportunity, especially when something becomes this big. GNU/Linux is growing by leaps and bounds, bigger than ever. But GNU/Linux is not Unix, GNU/Linux is not Windows. GNU/Linux and more generally Free-Software is something that never happened before on this scale.
Free-Software is an enormous project that involves thousands of developers, designers, writers and also hundreds of companies that believe in Free-Software and that don’t necessarily need uniformity. Proprietary software is uniform because it’s easier for companies to manage one tool than several identical tools. However the reality in the Free-Software world is that numerous development and user environments exist because they fit different needs of different people. If the evolution of the human species was stunted and homoginized 50,000 years ago, we wouldn’t have had many of the benefits of evolution. The diversity, over time, in an evolving ecology, creates higher states of order.
So why would we start to imitate the traditional software makers ? People are different, they have special needs, let’s proclaim that the standard is KDE and Gnome and... any other high-level free desktop environment that is good enough to make Linux more attractive to all users.
A few days ago, I proposed to the Free Standards Group/Linux Standard Base that we consider adopting both KDE and Gnome as the GNU/Linux standard for graphical environments. Although the answer I received was that the LSB was not yet covering this area (specifically: no way to have this included in the next version of LSB), I was pleased that several participants considered it possible. I would see this (at least) dual adoption as a real improvement and a chance to stop all those tiring wars. Furthermore, I see this as a more practical solution than the current one which is to put the so-called ”problem” into the hands of the largest software companies, several of which are not born of the open culture that gave birth to GNU/Linux.
Here at MandrakeSoft, there was a time when we wondered about what might be the ”standard” graphical environment for Linux. At the time, KDE seemed to be on its way to becoming a standard, but Gnome was already showing its great potential. After several days of pondering this question, we all concluded that ”Free Software equals Diversity” and it is critical to keep this advantage! That’s the reason why we provide KDE,
Gnome and six other graphical environments with Linux-Mandrake. This is also why we provide the many tools that are needed for programming and developing graphical applications for Linux: both the Gtk devel libs and the Qt libs. We’ve never been told by a user that there are too many choices in Mandrake. In fact, users seem extremely happy with this diversity and how we provide an easy way for these tools to work together. For example:
Users are provided easy access to Gnome applications from within the KDE environment, and all the other graphical interfaces are directly accessible from the desktop-manager login prompt. And maybe this situation has a connection with the fact that Linux-Mandrake is the most sold Linux distribution on retail in the USA and the fastest growing Linux distribution in the world today.
Thanks to Free-Software, for the first time in the software industry, and maybe for the first time in history, people are empowered with the opportunity to get tools that match their specific needs, tools that look like them in particular... This world would be quite boring if we each bore the same face.
We will never want KDE to extinguish Gnome, or the opposite to happen. We want all the advantages of both of those wonderful environments, and to keep alive the potential for even more. And we want this for all free major components. With this spirit, let’s all take Free Software even further and higher without being distracted by yesterday’s money makers who don’t understand what freedom is about.
While Linux is making inroads on servers, what’s really been holding it back on the desktop is the lack of application support. That is the focus of the newly minted Gnome Foundation, an organization backed by big guns such as Compaq, HP, IBM, and Sun among others. In addition to the well-known Gnome desktop environment, the Gnome Foundation plans to steer development of an office suite (based on Sun’s StarOffice), a messaging/groupware application, a Linux version of the Netscape’s open-source Web browser (Mozilla), and other tools.
Gnome eller KDE?
Red Hat har bestämt sig för att använda Gnome istället för KDE. Red Hats initiativ att använda Gnome istället för KDE ser ut som ett försök att skilja sig från andra Linux-säljare. Vi har testat Gnome och KDE (PC Extra 9-99), och KDE är ett bättre val om man vill ha en lättanvänd och logisk skrivbordsmiljö, åtminstone ännu så länge. I och för sig är implementeringen av Gnome ovanligt bra. Nytillkomna användare kommer inte att bli besvikna, men de är å andra sidan ganska ensamma om detta. Utvecklarnas intresse ligger till mycket större del hos KDE än Gnome och KDE mognar snabbare.
De som är involverade i Linux vet att en bra skrivbordsmiljö – minst lika bra som Windows – är nödvändigt för att locka till sig och behålla nya användare.
Thirteen open-source vendors and organizations launch their plan for an alternative to the Windows/Office desktop monopoly. By Mary Jo Foley, ZDNet News SAN JOSE, Calif.
Representatives from 13 companies and organizations took to the podium Tuesday at LinuxWorld here with one unified intention: to combat Microsoft’s dominance on the desktop.
Members of the newly minted Gnome Foundation outlined the various open-source technologies they are hoping to integrate going forward. The participants said they believed the very nature of the GNU public license and open-source development model would prevent them from succumbing to the fragmentation and infighting that has plagued standardization efforts over the years. (GNU, which stands for GNU’s Not Unix, is a collection of Unix-compatible software applications developed and maintained by the Free Software Foundation.)
”This is more than just another desktop or just another initiative,” said Marco Boerries, Sun Microsystems Inc. vice president and general manager. Instead, the Gnome (pronounced Guh-NOME) Foundation’s goal is to establish a user environment where members ”won’t need to be worried about somebody closing them out or eating their lunch.”
Sun and other open-source vendors have been vocal in their charges that Microsoft Corp. has hindered competition by refusing to publicize all of the Windows and Office application programming interfaces.
The folks backing The GNOME Project and its Gnome Foundation group of directors claim they want to change the rules for developers and users of desktop software.
The GNOME Project has championed the GNOME (GNU Network Object Model Environment) user environment that runs on a variety of Linux and Unix variants.
The Gnome Foundation, the formation of which was announced on Tuesday, will administer not only the direction of the open-source GNOME interface but also a variety of other elements that will comprise the evolving GNOME desktop environment.
Among these elements are:
GNOME Office, the open-source components of StarOffice contributed by Sun Microsystems;
Evolution, a competitor to Microsoft Outlook and Lotus Notes on the groupware/messaging front that is being developed by Helix Code;
Nautilus, an open-source graphical file manager developed by Eazel;
Mozilla, the open-source version of the Netscape Navigator Web browser;
Sash, an open-source development tool recently placed into open source by IBM; and
GNOME’s Bonobo component project and GTK toolkit work.
Compaq, Hewlett-Packard, IBM and Sun’s hardware business all lent their backing, by committing to make the GNOME interface an integrated part of the client user interfaces going forward.
Compaq said it is working on integrating the GNOME environment onto its iPaq handhelds. HP, IBM and Sun all said they are planning to offer GNOME as an adjunct to the Common Desktop Environment (CDE) on their Unix platforms.
In addition to hardware makers Compaq, HP, IBM and Sun, other backers of the Gnome Foundation include: Helix Code, CollabNet, Gnumatic Inc., the Object Management Group, Red Hat Inc., VA Linux Systems Inc. and the Free Software Foundation.
How can so many competitors and future competitiors find common ground?
Red Hat CEO Bob Young had an answer: ”There’s been a fundamental problem of getting industry consortium to work together....But we don’t have a single corporate lawyer in the room. We haven’t signed a single license among any of us....With the GPL, we have eliminated the need for trust.”
Microsoft
www.microsoft.com
Slutet är nära för Windowsepoken.
Vi rör oss mot en tid av lågkostnadsdatorisering,
och Linux är en nyckelkomponent i den övergången.
Markiarvis, vice VD på Oracle
mars 1999
Det finns många mer eller mindre roliga historier med udden riktade mot Bill Gates, Microsoft och operativsystemet Windows. Här är en ur högen:
- Är Windows ett virus?
- Nej, Windows är inte ett virus. Det här är vad virus gör: De försökar sig snabbt.
- Det gör Windows också.
- Virus använder datorns systemresurser, och sackar därigenom ner datorns kapacitet.
- Det gör Windows också.
- Virus kommer, då och då, att få din hårddisk att krascha.
- Det gör Windows också.
Virus kommer då och då att få Dig att tro att Din dator är för långsam Du och kommer därför att köpa ny hårdvara.
- Det gör Windows också.
Fram till nu så verkar det faktiskt som om Windows är ett virus, men det finns vissa olikheter:
- Virus kan köras på de flesta systemen, är universellt kompatibla och är välskrivna av sina upphovspersoner. Deras programkod är faktiskt snabb, kompakt, effektiv och de har en benägenhet att bli mer och mer sofistikerade vid varje ny version.
- OK. Windows är inte ett virus.
Ha-ha eller vad-löjligt, efter vars och ens tycke och smak.
Ett operativsystem som är snabbt, säkert och gratis och som man själv kan anpassa efter behov, det måste väl vara ett självklart val för kostnadsmedvetna företag, tycker man. Men att bygga sin verksamhet på ett system som har skapats av hackers runt om i världen och som laddas ner gratis från internet? Är det seriöst? Törs man det? Och ingen har ju blivit avskedad, hittills, för att köpa från IBM eller Microsoft…
Men fastän det kan laddas ner gratis från internet eller köpas på CD med manual och support för en spottstyver (runt xoo kr för RedHat eller y00 kr för Mandrake De Luxe,) är Linux ändå säkrare än många andra operativsystem. Det är stabilt och driftsäkert, en Linuxdator som går ett år eller mer utan avbrott är inte ovanligt. Säkerhetsluckor täpps snabbt till. Dyker det upp en bugg dröjer det inte många timmar, sägs det, innan någon stolt hacker, någonstans i världen, lagt ut en buggfix på internet. Vidare har det hittills knappt funnits ett enda virus riktat mot Linux och programmet var heller aldrig i fara för Y2k-problemet, i motsats till andra operativsystem.
Däremot är år 2038 ett kritiskt datum för Linux, men det lär väl ha löst sig till dess.
När jag läste detta och, skam till sägandes, inte hade en aaaning om vad det kunde bero på, gjorde jag ett experiment. Jag kollade klockan, den visade 07:35, arbetstidslagen gäller inte för författare, gick ut på internet och sökte efter ”2038” och ”Linux”.
Jag sökte först på Google och fick 10.200 träffar. Det verkar som folk jobbar på problemet redan. Klockan 07:49 hade jag funnit följande beskrivning (på www.idgnet.com/crd_linux_98269.html) av vad som händer år 2038:
”Many systems today, particularly Unix-based OSs, store date and time as seconds, starting with 00:00:00 GMT, January 1, 1970. On 32-bit versions of such operating systems, this number rolls over in 2038. Due to the way the math works out, affected timings will roll over to what at first appears to be a rather arbitrary time, 20:45:52 GMT, December 13, 1901.
True, 40 years seems like a comfortable timeframe in which to remedy the problem, but remember that some applications (such as the computation of 30-year mortgages) will fall prey to problems long before the actual rollover date. In fact, it was such computations that brought the Y2K problem to light in the '70s. So the 2038 problem might more prudently be considered a 2008 problem.
Most installations of Linux are 32-bit, particularly since the most common platform by far is still x86. However, Linux's 64-bit ability is demonstrated by several distributions for platforms such as 64-bit Alpha and SPARC. This is helped along by the increasing adoption of glibc, which is 64-bit clean.
It's likely that most Linux installations will be 64-bit by 2008, and a 64-bit time_t isn't likely to suffer rollover until well after we've had to abandon the planet due to our sun's swelling into a red giant. But, on the other hand, one shouldn't forget that 16-bit microcontrollers are still selling at a brisk rate, and Linux is becoming a popular choice on these microplatforms.”
För den vanlige användaren är det kanske främst svårigheterna med installation och konfiguration som avskräcker. Även om det finns massvis med hjälp att få på internet och även om det ingår support när man köper Linux av till exempel Redhat, så är det betydligt krångligare att installera än till exempel Windows.
Vi vanliga användare vill inte behöva leta runt på nätet för att få hjälp. Vi vill att det ska fungera smärtfritt från första stund. Men vad är en vanlig användare? En vanlig ungdom kan i dag i mycket om datorer. Ja, det finns till och med en och annan vuxen som har lärt sig ett och annat. I verkligheten är gränsen flytande mellan ”en vanlig användare” och en hackertyp.
Få tillbaka pengar från Microsoft ?
www.linuxmall.com/refund/
This network of pages and web sites offer a place to learn the whys and hows, and to communicate and organize with other consumers who don't like paying the "Microsoft tax" for any OEM software they don't want and have never used on their machine. This is only an issue because so many OEMs flatly refuse to sell a machine without Microsoft's OS on it, some saying that their agreements with Microsoft require them to pay Microsoft for an OS for that machine, and include one as well. Some OEMs even go so far as to say that they may not pre-load any non-MS OS. We feel this is monopolistic, strong-arm, and restrictive of consumer choice.
Microsoft Split Creates Opportunity for Linux
If Microsoft Corp. is split in two, one of those halves - the one that gets the Windows operating system - will have a ready competitor in the hot new operating system called Linux. By breaking Microsoft into two entities, the government is hoping a new company selling Office will have an incentive to bring out a version that will work with Linux, as well as with other kinds of software.
”Halloween Documents”
Microsoft är oroat. Det bevisas bl a av det omskrivna ”Halloween Documents”, ett utläckt internt strategimeddelande gällande Microsofts eventuella svar på fenomenet öppen källkod. Microsoft har erkänt äktheten av dokumentet men avfärdat det hela med att meddelandet var ”från en ingenjör” vars jobb var att skriva rapporter om affärsmodeller ”för att stimulera interna dialoger inom Microsoft” men att det inte var hans jobb att ”fastställa strategier eller upprätta aktionsplaner”.
I hans PM kunde man läsa att OSS (open source software) ”utgör ett direkt kortsiktigt inkomst- och plattformshot mot Microsoft, speciellt i serverutrymmet” och att ”dess fria idéutbyte har fördelar som tilltalar utvecklare men inte går att kopiera med vår nuvarande licensmodell och därför utgör ett långsiktigt hot.”
Uppseendeväckande var också att det erkändes att studier gav ”väldigt dramatiska bevis på att kommersiell kvalitet kan uppnås/överträffas av OSS-projekt.”
Slutsatsen var att ”OSS är trovärdigt på lång sikt” och att ”FUD-taktik kan inte användas för att bekämpa det.”
FUD är en akronym (som NATO, EU och FN) för ”Fear, Uncertainty and Doubt” (rädsla, osäkerhet och tvivel). Användningen av begreppet i Halloween-dokumenten visar, säger många, att FUD-taktiken är ett standarvapen i Microsofts arsenal mot sina konkurrenter och många noterar också med tillfredsställelse att dokumentförfattaren inte ansåg att det skulle räcka med att utså rädsla, osäkerhet och tvivel på marknaden för att stoppa Linux.
Bill Gates egna kommentarer har heller inte gjort de som står bakom öppen källkod mer välvilligt inställda till Microsoft. Han har sagt att marknaden för fri mjukvara i grund och botten bara består av enkla program och att dagarna är räknade för fria webbläsare som är ihopsvängda av några studenter.
Genom Open Source finns det ett verkligt alternativ till Microsofts ökande dominans på skrivbordet och internet. Detta kan bara vara positivt för konsumenterna och industrin som helhet genom att det uppmuntrar innovation och förhindrar ett Microsoft-monopol. Det skulle till och med kunna bli Open Source-pionjärerna, vilka inte sällan drivs av sin fientliga inställning till Microsoft, som räddar Microsoft från Jusititedepartements anklagelser om missbruk av sin monopokställning.
- Vi har ju inte monopol på operativsystem, se på framgångarna för Linux, kan Bill Gates säga.
Microsoft vs. United States
www.microsoft.com/presspass/legalnews.asp
www.microsoft.com/freedomtoinnovate/
www.abcnews.go.com/sections/tech/DailyNews/msdoj_index.html
http://cnnfn.cnn.com/2000/06/07/technology/microsoft_chronology/
Det finns här anledning att erinra om det amerikanska telefonbolaget AT&T, som bildades 1885 och snabbt fick ställningen som det dominerande telefonbolaget i USA (Bell System, ”Ma Bell”). Efter ett domstolsutslag, baserat på antitrustlagstiftningen, avsöndrades 1984 från koncernen dess 22 lokala telefonbolag som sammanfördes till sju fristående regionala bolag (”Baby Bells”). Det var det Linus hänsyftade på när han kommenterade det amerikanska justitiedepartementets krav på att Microsoft skall delas upp i två delar, ett för operativsystemet Windows och ett annat, separat och fristående, företag för programtillverkning. Enligt Linus skulle konkurrensen gynnas mer om Microsoft delades upp i två eller tre ”Baby Bills,” som skulle sälja samma produkter.
Microsoft sänker priset på Officepaket för hemanvändare med 75 procent.
I dag kostar Microsoft Office 2000 Professional cirka 6 200 kronor. Snart kostar det 1 495 kronor. En fjärdedel av priset. Men bara för hemanvändare. Du måste ange ditt personnummer när du köper paketet. Ett företags organisationsnummer godkänns inte.
Microsoft Office, med programmen Word, Excel, Outlook, Access, Powerpoint, Publisher, har varit kontorsstandard under lång tid. Nu vill Microsoft nå ut till hemanvändarna med en helt ny licens, Microsoft hemma. Orsakerna är flera: Det finns enligt Microsofts egna beräkningar cirka 2,3 miljoner hemdatorer i Sverige. Inom kort går oerhört många hempc-avtal ut. I de flesta avtalen är det företaget som licensierat programmen.
Många som piratkopierar det dyra Officepaketet i dag skulle köpa paketet till det nya priset. - Det är vår absoluta förhoppning att folk vill vara lagliga och köpa program som de använder, säger Pierre Svensson på Microsoft.
Hur är det möjligt att sälja ett program för en fjärdedel av priset? Svaret är förmodligen att man annars inte hade sålt något alls på hemmamarknaden.
Det är exakt samma program som i de vanliga paketen, men hemanvändarna får inte med någon tryckt manual. Den vanliga supporten ingår heller inte, men du får i stället tillgång till speciella supportsidor på internet och har även möjlighet att köpa till såväl tryckta manualer som extrasupport.
Microsoft’s Windows 2000
The Wall Street Journal February 17, 2000:
Windows 2000 är en vidareutveckling av Windows NT. Despite the confusing similarity of their names, Windows 2000 and Windows 98 are entirely different products, meant for entirely different groups of computer users.
Windows 2000 is a corporate operating system, aimed mostly at big companies and organizations. Microsoft is actively discouraging home users from even trying it, because it wasn’t designed to be compatible with a lot of consumer-type software and peripheral devices.
Instead, Microsoft is hoping that people using Windows 98 at home and in very small businesses will upgrade to yet another version of Windows now being developed. It’s called Windows Millennium Edition.
First, Windows 2000 seems, in my tests, to be a very stable and reliable operating system. It never crashed on me.
Second, switching to Windows 2000 doesn’t require retraining, because its interface is almost identical to the one in Windows 98.
Finally, and most important, Windows 98 is so unstable and unpredictable, its quality so poor, that many consumers are desperate for an alternative. And the alternatives are scarce. The forthcoming Windows ME may be more stable than Windows 98, but it is still written on the same underlying computer code, which limits how reliable it can be.
The rival Linux operating system, available from multiple sources, is quite stable, but it is difficult to install and use unless you are a techie, and has severe compatibility problems.
And today’s Macintosh operating system, while a little better than Windows 98, is very old and still crashes. Apple is developing a new operating system, which looks awesome, but it won’t be fully rolled out until year end.
All of this matters because operating systems control many of the computer’s underlying functions, including how they run programs and interact with add-on hardware. Windows 98 often gets overwhelmed in juggling these things. But Windows 2000 is built to handle them smoothly and to protect the computer from crashing just because a single program fails.
Windows 2000 is able to do this because it wasn’t designed to work with everything in the computer store. It refuses to run the oldest programs, or any program that hasn’t been certified as compatible. And it won’t run peripheral devices, such as printers, unless the special programs that link them to the PC, called drivers, have been written for Windows 2000 or NT.
So which individual users should consider switching to Windows 2000? Well, if you’re frustrated with Windows 98, and you mainly do routine, mainstream tasks with your PC, such as running Microsoft Office, surfing the Web and doing e-mail, you’re a candidate for Windows 2000, although you won’t be using the numerous corporate-administration features Microsoft built in. You should also be using only standard, popular peripherals. Don’t even consider switching if you’re a heavy game player. the $219 price of buying Windows 2000 separately.
- The next generation of interesting software will be done
on the Macintosh, not the IBM PC
Bill Gates, BusinessWeek, November 26,
1984, sidan 154.
Windows 95/98 är ett försök att förbättra Windows 3.0, som i sin tur är en tredje generationens förbättring för att göra MS-DOS användbart, som i sin tur bygger på ett simpelt operativsystem som Bill Gates kom över 1981.
The Linux movement views itself as a revolution of sorts - with free, open-source software as the cause and Gates and Windows as the hated oppressors. But with the U.S. court-ordered breakup of Microsoft, the software giant could be transformed overnight from Linux's No. 1 enemy to its greatest commercial ally.
So long as the applications side of Microsoft - popular office programs such as Outlook, Word PowerPoint and Excel - and the Windows side are under the same roof, the company will not create software to run on Linux. Microsoft is loath to boost the fortunes of rival operating systems. But if Microsoft is split up, the new applications company would take advantage of its independence to expand sales by pushing Office and other products into such untapped markets. Like any independent software solution provider they would like their solution to run across all platforms.
Bob Young, the chairman of leading Linux distributor Red Hat is fond of recalling a story about mentor Bob "Mad Dog" Hall, who years ago told him not to worry about the 400 million PCs already in existence and to focus instead on the other six billion people on earth. With Microsoft Office in hand, Linux would have a better shot at competing for that market.
Financial Times skrev i en ledare (Microsoft's wars August 7 2000) att ”Like the Bourbon kings of France, Microsoft appears to have forgotten nothing and learnt nothing in its long wars with the antitrust authorities. After a humiliating defeat in the district court of Columbia earlier this year, the software giant was last week under heavy fire from the European Commission.
Microsoft has become trapped in the struggles of its past: it is still fighting for dominance in computer software without seeming to understand the wider obligations that come with market power. The US case began as a complaint that Microsoft had abused its monopoly over the Windows operating system for personal computers to try to dominate the market for internet browsers. But the judge suggested that its deeper strategy was to protect its flank against potential competition for Windows. He also questioned whether Microsoft would try to evade the court's conditions, and agreed with the authorities that it should be broken up.
The case before the European Commission has many similarities. It is based on allegations that Microsoft used its dominance of Windows to secure an unfair advantage in the market for server software - the programs for computers that control networks of other computers.
As in the browser market, it gained the advantage by integrating server software with Windows - notably in Windows 2000.
Since Microsoft has been niggardly in providing technical information about its system, makers of rival software such as Unix are at a disadvantage, since they cannot easily hook into Windows. The Commission now suggests that Microsoft has only provided information to rivals on a discriminatory and partial basis.
This is a heavy charge. There may perhaps be a natural monopoly in the provision of operating software for PCs, but this is certainly not the case for servers or browsers, where the authorities must insist on transparency and competition.
Microsoft is, of course, entitled to compete in both markets; but with 40 per cent of the server market and a dominant position in browsers, the company needs to show far greater sensitivity to the demands of competition policy than it has done so far.
The Commission cannot break the company up, but it could impose strong remedies and a big fine. An adverse judgment in Europe would also strengthen the case for a break-up during the US appeals process.
Microsoft might yet convince the Commission that it will mend its ways. But if it remains imprisoned in its own history, an enforced break-up - preferably into several clone companies - must be vigorously pursued.