"Svenska företag fällde kronan"
Dagens Nyheter,
nyhetsplats, 7 september 2002
Reporter Anders Olsson
Det var svenska företag som startade den sista våg av kronförsäljningar som slutligen fällde kronan för tio år sedan. Det menar Riksbanken i en rapport som varit hemlig i över nio år, och som DN tagit del av.
Redan några veckor efter kronans dramatiska fall i november 1992 drog Riksbanken i gång en intern utredning för att kasta ljus över vad som hänt. Några delar av Riksbankens rapport har varit med som underlag i en internationell sammanställning, men då i komprimerad form. Rapporten i sin helhet har varit konfidentiell - men nu är sekretessen släppt på DN:s begäran.
De utländska spekulanterna hängde på när de såg vad svenskarna gjorde. Till slut blev trycket ohållbart på kronan. Riksbanken talar om marknadens "flockbeteende".
"Återigen, utvecklingen i Sverige i november stämmer överens med detta grundläggande mönster, till exempel, genom det att de första rundorna av utflöden kom från inhemska investerare. När processen väl hade startat hoppade utländska investerare på tåget, förmodligen på grund av antagandet att de inhemska aktörerna hade gjort en korrekt bedömning av situationen", skriver Riksbanken i rapporten. Kronans fall är ett av Sveriges mer avgörande kapitel i modern tid.
En föreställning bland vissa är att det var utländska placerare som fick blodvittring på kronan och sänkte den svenska valutan mer eller mindre på egen hand. Finansmannen George Soros har pekats ut som en av spekulanterna, vid sidan av amerikanska pensionsfonder. Men det är alltså en sanning med modifikation, enligt Riksbankens resonemang.
Svenskarna startade den sista försäljningsvågen av kronor i november. De trodde helt enkelt inte att Riksbanken skulle klara att hålla en fast växelkurs gentemot ecun, i korthet eurons föregångare.
Genom att växla till sig andra valutor blev företagen av med risken i det fall kronans värde skulle falla - vilket den också gjorde den 19 november. Svenska företag har fått kritik för att de sålde kronor under hösten 1992. En nyckelroll hade dåvarande S-E-Banken, störst på valutahandel och en mellanhand i skeendet. Storföretag som Electrolux och Volvo tjänade pengar på kronans fall.
Men Riksbanken anklagar inte något bolag för att ha gjort fel. Hela Europa skakades av valutaturbulens under 1992. Både Finland och Storbritannien hade redan tvingats släppa sina valutor fria när Sverige gav upp. Riksbanken skulle inte kunna försvara kronans kurs genom att höja räntan eller göra stödköp i all evighet.
Riksbanken konstaterar att deras vapen inte räckte till. "Givet de potentiella mängderna av valutaflöden, är detta ett svagt instrument som, om inte spekulationerna bryts av goda nyheter, bara kan fördröja kollapsen av växelkursregimen", står det i rapporten.
Det har tidigare höjts röster om att svenska företag hade en viktig roll i det som ledde till kronans kollaps, bland annat i DN. Det bekräftas alltså i den rapport som Riksbanken gjorde omedelbart efter den avgörande hösten. I rapporten skriver Riksbanken också att svenskarna sålde mycket kronor i september, den månad då Riksbanken slog till med 500 procents ränta. Men vid den tidpunkten sålde utlänningarna ännu mer. Det visar att många svenska företag då fortfarande hade lite tro kvar på kronan, jämfört med i november.
Fråga 2001/02:1629
av Bengt-Ola Ryttar (s) till finansminister Bosse Ringholm om Riksbanken
och EMU
Tomas Fischer:
- Jag frågade Göran Persson, som
jag en enda gång ätit en privat lunch med, hur kunde ni sossar ge
riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet som har brännt iväg 200
miljarder kronor?
- Ja, sade Göran, det där ett trauma som det
kommer att ta decennier att komma till rätta med........... mer
Hans Tson Söderström och Nils Lundgren
I den
läsvärda boken Ekonomisk Politik. En vänbok till Assar Lindbeck
(SNS Förlag 1995) bidrar de båda ekonomerna med ett intressant
kapitel kallat Kronförsvaret hösten 1992- var det värt sitt
pris?
I sin slutsats skriver de:
Den absoluta lejonparten av de totala
kostnaderna för Riksbanken åsamkades under den sista veckan
före kronans fall, när Riksbanken frångick sin tidigare
strategi att försvara kronan genom räntehöjningar för att i
stället övergå till direkta interventioner på
valutamarknaden.
Sedan kommer en anmärkningsvärd mening:
"Detta
strategibyte gav privata aktörer som litat på Riksbankens
utfästelser om fast kronkurs möjlighet att gå ur sina
valutalån, men öppnade samtidigt möjlighet för
utländska och inhemska spekulanter att ta position mot kronan.
En kanske önskvärd omfördelning av oundvikliga växelkursförluster inom Sverige kunde genomföras endast till priset av ytterligare förluster för Riksbanken vilka motsvarades av privata spekulationsvinster i Sverige och omvärlden."
Meningen är sensationell, för den implicerar ju att Riksbankens strategibyte kunde tolkas som en signal till de invigda att Riksbanken nu såg slaget förlorat men att man ville ge de stora företagen och bankerna en chans att rädda sig från att få sina lån fördyrade med 10-20 procent över en natt, och att de också fick chansen att tjäna ytterligare pengar på att spekulera mot kronan............ mer