RE o Feldt på Nat Ek för jan 1990

EMU

Monetarism

Home

Credit gif small


EXTRA

Lån i utländsk valuta 110 miljarder hittills i år!


Under perioden januari-oktober har svenska banker lämnat lån i utländsk valuta på sammanlagt, netto, 110.1 miljarder kr.

Totalt uppgår lånen i utländsk valuta, lånestocken, till 292 miljarder. Det är mer än dubbelt så mycket som Sveriges samtliga sparbanker har lyckats låna ut i svenska kronor sedan starten vid mitten av 1800-talet.

Det är också mer än vad Sveriges samtliga affärsbanker har lämnat i lån i svenska kronor.

Under år 1985 lämnades, och togs, lån i utländsk valuta på sammanlagt 4 miljarder kr; under 1986 blev det 3 miljarder; under 1987 21 miljarder och under 1988 lämnades lån i utländsk valuta på 63 miljarder kronor.

Under innevarande år, 1989, har således lån i utländsk valuta lämnats på 110.1 miljarder t o m oktober månad. Under samma period förra året uppgick motsvarande siffra till 75 miljarder kr.

Räntearbitrage

En stor, sannolikt dominerande, del av lånen tas för att låntagaren skall kunna tillgodogöra sig räntearbitragevinster. Nils-Eric Sandberg skrev i Dagens Nyheter häromdagen (20/11) att "företagen lånar då utomlands till, säg, 8 procent och placerar pengarna på den svenska marknaden till, säg, 13 procent".

Statlig garanti mot förlust

I andra, civiliserade, länder (USA eller England) står därvid låntagaren hela risken för kursförluster i samband med valutaförändringar. Men i Sverige är den risken liten, eftersom Riksbanken garanterar att ett korglån bara kan göra en förlust som motsvarar fallet från lånedagen till korgens golv.

Den stora stocken lån i utländsk valuta gör också att Riksbanken har små möjligheter att stå emot spekulation (realistiska bedömningar) om en kommande devalvering. När dagen D närmar sig avser de, som nu har lån i utländsk valuta på 292 miljarder, att ha omplacerat dessa till svenska kronor.

Om den svenska valutareserven uppgår till 75 miljarder kr är det svårt att förstå hur Riksbanken skall kunna undgå att inställa betalningarna och i hast devalvera den svenska kroman hur mycket finansminister Feldt och andra mot förmodan uppriktigt menar att de inte önskar någon ny svensk devalvering.


20 % ränta?

Eller skall räntan i Sverige upp till 20-procentsnivån under så lång tid att Sveriges inflation långsiktigt kommer ner till den i våra konkurrentländer? Det förefaller inte sannolikt.

Tabell 1

Tabell 2