Lärdomar av Asienkrisen
DN huvudledare 01-01-22
Den allvarliga finanskris som bröt ut i flera asiatiska länder 1997 - och vars konsekvenser sedan spreds över världen - innebar att miljoner människor kastades tillbaka till fattigdom. Men återhämtningen kom i de flesta länder i gång tämligen snabbt. Asienkrisen har också fått stor påverkan på den internationella ekonomiska debatten.
Många tolkade Asienkrisen som en effekt av råa internationella valutaspekulanter. Men detta är i allt väsentligt en felsyn. De stora valutaflödena var ett symtom på felaktig ekonomisk politik och dåligt utformade finansiella institutioner i de drabbade länderna.
Många stater tvingade fram kortfristiga utlandslån för att finansiera långsiktiga inhemska investeringar samtidigt som de försökte upprätthålla orealistiska valutakurser.
Bankväsendet var ineffektivt, insynen och kontrollen liten. Det hela förvärrades på många håll av bristande demokrati med utbredd nepotism och korruption.
(Miss)uppfattningen att Asienkrisen orsakades av valutaspekulationer ledde bland annat fram till bildandet av Attac i Frankrike 1998. Organisationens huvudkrav är, som bekant, att införa en så kallad Tobinskatt på internationella valutatransaktioner.
Tobinskatten är politiskt omöjlig att genomföra och den skulle - om den trots allt infördes - inte kunna stoppa den typ av stora valutaflöden som utlöste Asienkrisen. Då var vinsterna med valutatransaktionerna - eller förlusten av uteblivna transaktioner - så stora att en Tobinskatt inte förmår minska flödena. Tobinskatten hindrar i första hand de vardagliga transaktionerna som ökar den ekonomiska stabiliteten och effektiviteten.
EMU-projektet är också av intresse i sammanhanget. För det första innebär en valutaunion att flera nationella valutor - och därmed sammanhängande valutarisker - försvinner. För det andra innebär den att ett tiotal centralbanker blir överflödiga. Därmed frigörs en omfattande kompetens som kan användas för rådgivning i länder med dåligt utvecklade finanssystem.
Mats Johansson: Det är aldrig bättre att ha
haft fel än att ha haft rätt.
(SvD 2000-08-17)
För oss från Norden var det dock uppenbart
redan i ett relativt tidigt skede av krisen i Asien att det fanns flera
likheter med den bank- och finanskris vi upplevt i Sverige, liksom i Finland
och Norge.
Låt oss här nämna tre punkter där vi anser
att likheterna är de mest uppenbara.
EVA SREJBER, MARTIN CARLENS
& MARIA GÖTHERSTRÖM
Carl B
Hamilton i DN 98-05-12: Med facit i hand kan han också se vissa
felbedömningar under den ekonomiska krisen. Kraften i den ekonomiska
nedgången och de offentliga finansernas sårbarhet underskattades.
Kronan skulle ha släppts tidigare efter andra krispaketet 1992 och
räntorna sänkts snabbare.
DN: Man kan inte "stryka ett streck över allt man sagt i tio år och ändå betraktas som seriös".
Hans Zetterberg 93-07-28, hörnartikel DN
Rolf
Englund på Nationalekonomiska Föreningen januari 1990:
Jag
vill nu fråga finansministern om denna lånestock, på 300
miljarder i utländsk valuta, som har byggts upp på kort tid,
innebär någon förändring för Sveriges del och i
så fall vilken?
Denna artikel är, tycker jag, en av mina bästa - please, klicka här för fler av mina bästa opus.