DI, 1999-10-16: Amerikansk stjärnekonom hyllar den svenska modellen
Gunnar Örn

Vem hade trott det? Den svenska modellen fungerar. Så skriver den amerikanske ekonomiprofessorn Paul Krugman i senaste numret av affärsmagasinet Fortune.

"Vid ett besök i Stockholm nyligen, blev jag som vanligt bländad av stadens skönhet men också överraskad av de omisskännliga tecknen på växande välstånd", skriver han. Professorn hävdar att hans första intryck bekräftas av statistiken. Ekonomin har vuxit kraftigt sedan 1993 och i år väntas tillväxten bli nästan 4 procent. Arbetslösheten har sjunkit stadigt, och många räknar med att den faller under 5 procent nästa år:

"...ännu mer imponerande givet den höga förvärvsfrekvensen (i Sverige liksom i USA arbetar omkring tre fjärdedelar av den vuxna befolkningen, mot två tredjedelar i kontinental-Europa). Och budgeten visar överskott."

Paul Krugman är professor vid MIT (Massachussets Institute of Technology) i Boston och en av världens ledande forskare i ämnet internationell ekonomi. Han nämns också ofta i förhandsspekulationerna om vem som ska få ekonomipriset till Alfred Nobels minne. Men Paul Krugman är också liberal på den amerikanska vänsterkanten och hans artikel är i mycket ett angrepp på den amerikanska högern, som ofta dödförklarat "den svenska modellen".

Han påpekar att Sverige ingalunda genomfört några stora skattesänkningar à la Ronald Reagan för att åstadkomma hög tillväxt, bara trimmat välfärdsstaten något och avskaffat några av de värsta avarterna ("truly crazy disincentives") i skattesystemet.

Krugman tror också att "nordbor och digital teknologi passar ihop som sill och kokt potatis". Finland, Linux och Nokias hemland, är världens mest uppkopplade nation i nästan alla kategorier, men Sverige och Norge ligger inte långt efter.

Men det räcker inte med hög produktivitet, det krävs efterfrågan också. Och här har Sverige haft tur, tycker MIT-professorn. Han skriver att i det "mörka" året 1992 så trodde svenska beslutsfattare att de måste hålla en fast växelkurs mot D-marken för att åstadkomma välstånd.

"Sedan, i efterdyningarna av den brittiska devalveringen i september 1992, gick spekulanterna till attack och tvingade så småningom Sverige att acceptera en egen devalvering - precis det ekonomin behövde."

Paul Krugman nämner också en del bekymmer, som att svenska företag flyttar sina huvudkontor utomlands, men över lag är han mycket positiv. Han avslutar med att "...berättelsen om Sverige visar att trevliga samhällen kan vinna ibland".

I dagarna är Paul Krugman åter i Stockholm för att delta i jubileumskonferensen till minne av Bertil Ohlin.

DI: Vad tycker du Sverige ska göra för att vårda framgången?

"Jag tycker ni ska akta er för att gå med i EMU och oroa er över skadliga marginaleffekter i skatte- och välfärdssystemen", svarar professorn.

Top of Page
Början på sidan