Rolf Englund i Nyhetsbrevet Credit nr 14 (augusti) 1989
Det är vanligt att ekonomer jämför olika länders läge på Philipskurvan. Om ett land A (t ex England) har en inflation på 4 procent och en arbetslöshet på 6 procent och annat land, land B (t ex Västtyskland) har detsamma, så ligger det nära till hands att anta att ländernas ekonomier står inför samma framtidsutsikter.
Men, vilket kanske redan är utvecklat i någon lärobok okänd för Credit, det förefaller för en betraktare av spiraldiagrammen välkända för Credits läsare, som om så inte alls är fallet.
Den situation som punkten på Philipskurvan indikerar kan bara förstås om man tittar på hur man har kommit dit.
Om spiralen är större är det mera "kraft" inneboende i punkten (penningmängdsvariationerna som leder dit och därifrån är större). Den kraften skulle man kanske kunna kalla lägesenergikoefficienten.
Om man ser på var England befann sig år 1988
i diagrammet här
intill,
och jämför
med Västtyskland 1989 så ser det snarlikt ut. Men som vi
kommer att få se framtiden hade dessa punkter helt olika lägesenergikoefficienter.
För tidigare artiklar om Spiralen, se Credit nr 8, 11 och 12/1989.
