Anders Borgs nya inställning till finanspolitiken i euroområdet är en signal om en expansiv svensk valbudget.
En som troligen kliar sig i huvudet är Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson.
Hon har valt att kritisera Anders Borg för att vara slapphänt med statens finanser
Vikton Munkhammar, DI 15 maj 2013
Anders Borgs utspel innebär en omsvängning. Han har tidigare ganska hårt drivit linjen att EMU-länderna måste hålla hårt i pengarna.
Den cyniskt lagde tolkar det ungefär så här: Anders Borg vill fläska på ordentligt i höstens valbudget
Massarbetslösheten kickstartades 1991-92 i Sverige när regering och riksbank med höga räntor försvarade en övervärderad krona i en kraftig internationell konjunkturnedgång.
Uppslutningen kring EU:s konvergensprogram långt in i partierna till vänster om mitten
har lett till att en keynesiansk analys av det ekonomiska läget med tillhörande stimulansåtgärder knappast alls förekommer i debatten.
Sten Johansson, chef för Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning, på DN Debatt 1998-02-28
Den borgerliga /Bildt-/regeringen myste över att hushållssparandet steg med 10 procentenheter
trots att det lamslog hemmamarknaden när den privata konsumtionen sjönk som en sten i vatten.
Det var så massarbetslösheten uppstod.
Sten Johansson på DN Debatt 1997-01-19
Tomas Fischer: Med Bildt mot Poltava
Aftonbladet 22 december 1991
"Det är mycket annat som inverkar på om anställningarna skall öka, däribland konjunkturutvecklingen. En väntad nedgång i USA blir märkbar också i svensk ekonomi."
Att få ut fler som aktivt söker arbete är förhållandevis enkelt.
Svårare är att få arbetsgivare att anställa fler, utöver vad de ändå hade gjort
Johan Schück, DN Ekonomi 23/9 2006
Alliansens doktrin bygger på att arbetslöshet, sjukskrivningar och förtidspensioneringar är höga
därför att arbetslöshetsförsäkrade arbetslösa, sjukskrivna och förtidspensionerade saknar tillräckliga incitament för att vilja arbeta.
Det är själva grundbulten för deras politik utan tanke på om det finns några jobb att söka.
Sten Johansson, DN Debatt 14/9 2006
Lars Calmfors och Anders Borg
Om sysselsättningseffekter av sänkt a-kasseersättning
Ekot 15/9 2006
De mekanismer det är fråga om då kan i någon mån vara så att om det lönar sig att arbeta i förhållande till att inte arbeta så söker man mer effektiv efter arbete när man är arbetslös. Man får helt enkelt en bättre matchning mellan de lediga platserna och de arbetssökande.
– Men den stora effekten kommer säkerligen ifrån att lägre arbetslösersättning innebär att människor blir villiga att ta jobb till lite lägre lön, säger Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholm universitet.
Men moderaternas chefsekonom Anders Borg säger att det är helt fel att tro att det skulle bli frågan om lönedumpning.
– Vi har förhållandevis starka fackliga organisationer och vi har en modell med kollektivavtal där vi reglerar de lägsta lönerna, och den modellen vill vi arbeta vidare med, så att det tror vi inte kommer att hända, säger Anders Borg.
Kommentar av Rolf Englund:
Men om det är som Anders Borg säger, och han är en duktig ekonom, så blir det intelägre löner som resultat av lägre a-kassa,
och om det är som Lars Calmfors säger, och han är en duktig ekonom, så blir deti så fall inte fler jobb, eftersom den stora effekten kommer ifrån att lägre arbetslösersättning innebär att människor blir villiga att ta jobb till lite lägre lön.
Uppslutningen kring EU:s konvergensprogram långt in i partierna till vänster om mitten har lett till att en keynesiansk analys av det ekonomiska läget med tillhörande stimulansåtgärder knappast alls förekommer i debatten.
Klicka här
Förslaget om försämrade villkor i a-kassa och andra offentliga trygghetssystem är alliansens akilleshäl.
Sydsvenskan, huvudledare 9/9 2006
– Hur ska man kunna piska fram sysselsättning när det går tio arbetslösa på varje ledigt jobb, undrar Sten Johansson, före detta SCB-chef och professor i välfärdsforskning.
Transportarbetaren
Alliansens doktrin bygger på att arbetslöshet, sjukskrivningar och förtidspensioneringar är höga därför att arbetslöshetsförsäkrade arbetslösa, sjukskrivna och förtidspensionerade saknar tillräckliga incitament för att vilja arbeta.
Det är själva grundbulten för deras politik utan tanke på om det finns några jobb att söka.
Sten Johansson, DN Debatt 14/9 2006
Den socialdemokratiska regeringen har gjort sig själv maktlös genom att blint tro att marknadsmekanismerna kommer att ordna inte bara ekonomisk tillväxt utan också hög sysselsättning och låg arbetslöshet bara den ordnar de rätta förutsättningarna.
I valet den 17 september skall medborgarna bestämma vilka som skall styra samhällsutvecklingen under de kommande fyra åren. Valet denna gång liknar bra nära ett val mellan pest och kolera.
Pest, därför att man på något sätt borde utkräva ansvar från Göran Perssons regering därför att den på ett upprörande sätt misskött sysselsättningen under hela den gångna mandatperioden. Kolera, för att den borgerliga alliansen vill föra en politik som gör allting värre.
Den borgerliga /Bildt-/regeringen myste över att hushållssparandet steg med 10 procentenheter trots att det lamslog hemmamarknaden när den privata konsumtionen sjönk som en sten i vatten.
Det var så massarbetslösheten uppstod.
Sten Johansson på DN Debatt 1997-01-19
Att Sverige nu har massarbetslöshet och snabbt ökande klyftor ärbara delvis en följd av EU-medlemskapet. Massarbetslösheten drabbadeSverige under den borgerliga regeringen som kom till makten 1991 med ettpolitiskt program härlett ur en ekonomisk ideologi som var helt inadekvat förden ekonomiska situation som den mötte.
Krisens rötter gick tillbaka till den tidigare socialdemokratiskaregeringen som avreglerat de finansiella marknaderna, knutit kronan till ecu ochgenomfört en skattereform som mycket drastiskt och ganska oväntat ändradehushållens ekonomiska beteende.
Den borgerliga regeringen befäste avregleringarna trots att 90miljarder årligen strömmat ut ur landet. Den drev i den situationenriksbanken att försvara en övervärderad krona trots att kostnadslägetoch höga räntor slog ut mer än 100000 industrijobb. Den myste överatt hushållssparandet steg med 10 procentenheter trots att det lamsloghemmamarknaden när den privata konsumtionen sjönk som en sten ivatten. Det var så massarbetslösheten uppstod.
Den politik som Göran Persson fört först som finansministeroch sedan som statsminister har bara befäst massarbetslösheten och deakuta försörjningssvårigheterna för låginkomsthushållen.
Det är alltså inte EU-medlemskapet som skapat massarbetslösheten.Det jag hävdade i gårdagens artikel var att Göran Persson ochhans regering valt att genomföra EU:s konvergenspolitik enligt de förpliktelserSverige åtagit sig som medlem i stället för att bekämpamassarbetslösheten, vilket hans väljare väntade sig att hanskulle göra.
Statsministern har säkert rätt när han nukan säga att Sverige kommer att klara konvergenskraven. Inflationen blirbland de lägsta i EU. Den nominella långräntan blir låg(men inte realräntan). Budgetunderskottet blir klart under tre procent.Statsskulden är på väg nedåt mot 60 procent av BNP. Ochkronans värde skall inte variera mer än EU tillåter, det vill säga2,5 procent uppåt eller nedåt, tror han.
Visst, statsministern kan vara stolt över resultatet när hanredovisar det inför kollegerna i Bryssel men han måste då ocksåförstå varför så få av hans väljare uppskattarprestationen. Hans väljare ser att han handlat enligt Sveriges förpliktelsersom EU-medlem - inte enligt arbetarrörelsens traditionella förpliktelseratt bekämpa arbetslösheten.
Budgetunderskottet behövde bringas under kontroll men behöverinte tas ned till under tre procent redan 1997 annat än enligt EU-förpliktelserna.De sista marginella procenten förbättring av budgetsaldot har åstadkommitsbland annat genom indragna statsbidrag till kommuner och landsting.
Varje indragen miljard kan indelas i ca 65000 poster om 15000 kronor,vilket är nettobesparingen för den offentliga sektorn för varjeavskedad. Steget från 3,7 till 2,7 procents budgetunderskott motsvarar 17miljarder på statsbudgeten...
Riksbanken har numera i enlighet med EU-reglerna en självständigställning och inflationsbekämpning som enda instruktion. Att den dånedkämpat inflationen från 3 procent till under noll är baralogiskt. Att det gått så långt kan bero på feltolkadeller felaktig ekonomisk statistik som fått riksbanken att hållauppe ränteläget i det längsta och att bara sänka räntani ytterst små steg så att realräntan nästan inte alls påverkats.
Feltolkad statistik ligger nära till hands eftersom varjeriksbanksledning med inflationsbekämpning som enda instruktion blirprofessionellt deformerad att se inflationsbrasan tänd vid minsta lilla rökpuff.Felaktig statistik kan också ha bidragit genom nedskärningar ochandra problem för SCB.
Skall man då skylla allt påriksbanken? Visst förtjänar den att hängas ut men det ytterstaansvaret vilar alltid på regeringen. Socialdemokraterna röstade förriksbankens nuvarande instruktion och ändrade varken den eller riksbankensledning när de bildade regering. Skulle en socialdemokratisk regering hahandlat så av egen övertygelse om inte EU krävt självständigriksbank och inflationsbekämpning som enda instruktion?
Men är det inte bra att ha fått ned inflationen till noll? Jodå,för det lilla fåtal personer som enbart lever på räntor påbanktillgodohavanden eller gamla obligationer är det bra men av allt att dömainte för samhällsekonomin.
När respektabla amerikanskaforskare nu börjat pröva effekterna på samhällsekonomin avatt gå från måttliga 3 procents inflation till noll finner detill sin förvåning att detta steg är mycket kostsamt förekonomin. Det höjer arbetslösheten med 1-3 procentenheter och sänkerBNP-tillväxten motsvarande.
Det beror på att penninglönerna till skillnad frånreallönerna svårligen kan sänkas. Fler företag slåsut vid nollinflation därför att de inte kan mjuklanda för högalönekostnader genom att låta dem urgröpas av en måttliginflation.
Om dessa forskningsresultat står sig också undersvenska förhållanden får vi ändra Gösta Rehns "hatainflationen" till "om du hatar arbetslöshet, älska måttliginflation". Vi bör då också se oss om efter andra modellerför penningpolitiken än den som Maastrichtfördraget anvisar.
Den amerikanska centralbanken (Federal ReserveBoard) skall enligt sin instruktion "vidmakthålla en långsiktigtillväxt i penning- och kreditmängderna som överensstämmermed ekonomins långsiktiga potential att öka produktionen i syfte atteffektivt främja målsättningarna högsta möjligasysselsättning, stabila priser och måttliga långräntor"(maximum employment, stable prices and moderate long-term interest rates).
Lägg märke till att detta betyder att penningpolitik ochfinanspolitik skall samverka i kampen mot arbetslösheten och attcentralbanken inte kan jaga inflationen utan hänsyn till andra mål.
Ja-sidan fick majoritet under en kort period på hösten 1994 och därmedi den ödesdigra folkomröstningen genom att energiskt hävda attmedlemskap i EU endast innebar ett mellanstatligt samarbete som inte skulleinskränka Sveriges suveränitet utan förstärka den.
Den tekniskt statsvetenskapliga formuleringen av detta budskap var attnationerna sammanförde ("poolade") sin suveränitet i vissafrågor för att bättre kunna utnyttja den gemensamma styrkan tillallas fördel (den så kallade suveränitetskalkylen).
Den specifikt socialdemokratiska konkretiseringen av denna suveränitetskalkylvar att den gemensamma styrkan skulle användas till att styra kapitalet,bekämpa arbetslösheten och genom politisk och facklig kamp sprida detsvenska välfärdssamhället till hela Europa.
Två årserfarenhet av svenskt medlemskap kan te sig som en alltför kort period fören saklig utvärdering av denna så kallade suveränitetskalkyl.Att den i varje fall på kort sikt utfallit synnerligen illa tycks varasvenska folkets ganska bestämda uppfattning.
Den "poolade suveräniteten" används ju till ensynnerligen destruktiv ekonomisk politik som drabbar alla. När det nu ocksåär tydligt att det inte räcker med att sitta med vid bordet föratt få "inflytande" utan att Sveriges representanter ocksåmåste vara inställsamma gentemot EU-byråkratin och storeuropéernasutopi blir ju det hela till ett förnedrande skådespel.
Ja, menvi kan säga nej till medlemskap i EMU. Ja, det kan vi göra men dåstår vi inte längre väl i EU-kretsen. Och vad värre är,vi är ändå förpliktigade att fullföljakonvergenspolitiken.
På Europeiska rådets möte i Dublin imitten av december beslutade stats- och regeringscheferna att upphävaMaastrichtfördragets bestämmelser om automatisk och obligatorisk övergångför länder med uppfyllda konvergensvillkor. För de ländersom avser att delta i övergången förstärkteskonvergenspolitiken genom den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten.
Reglerna i Maastrichtfördraget om kraftiga ekonomiska sanktioner motländer som bryter mot villkoren konkretiserades nu nämligen.Sanktionerna (böter upp till 0,5 procent av BNP, för Sveriges delcirka åtta miljarder per år) skall dock inte drabba länder sombeslutar att inte delta i den fortsatta EMU-processen. Sådana länderbefrias dock inte från förpliktelserna att också fortsättningsvisuppfylla konvergenspolitiken.
Så vad bör Sveriges regering göra inom ramen förmedlemskapet?
1. Klargör att konsekvenserna av att den svenska regeringenlojalt uppfyller konvergenskraven blivit socialt och politiskt oacceptablaenligt en betydande majoritet i befolkningen och i riksdagen och attkonvergenspolitiken måste läggas om till arbetslöshetsbekämpninggenom samordnade stimulansåtgärder. Ingen svensk politiker kan hindraatt svenska folket i en folkomröstning beslutar om utträde ur unionenom politiken inte läggs om.
2. Klargör att Sverige under inga omständigheter kan vara med i engemensam centralbank enligt Maastrichtfördragets bestämmelser men kankomma att acceptera en centralbank enligt den amerikanska modellen.
3. Ändraden svenska riksbankens instruktion och lätta både finans- ochpenningpolitiken på ett tydligt motiverat och trovärdigt sätt.
4. Tillämpa Gösta Rehns idéer om anti-inflatoriskexpansionspolitik genom att låta alla som varit arbetslösa minst tremånader ta jobb med bibehållen arbetslöshetsersättning hosoffentlig eller privat arbetsgivare som lägger till vad som behövs föravtalsenlig lön och inte friställer redan anställda.
5.Genomför en ordnad reträtt från EU-medlemskapet om punkterna 1-4visar sig oförenliga med fördragsenliga förpliktelser.