Estland

Despite the region’s small size, the intensifying crisis in the Baltics cannot be treated as a freakish local squall of little concern to outsiders.
Bank failures or plunging currencies in the three Baltic nations – Latvia, Lithuania and Estonia – could threaten the fragile prospect of recovery in the rest of Europe.
These countries also sit on one of the world’s most sensitive political fault-lines.
They are the European Union’s frontier states, bordering Russia.
Gideon Rachman, Financial Times, August 3 2009

Sverige, Estland och Luxemburg
Den ekonomiska krisen har slagit sönder många länders offentliga finanser.
3 av 27 länder som inte är föremål för EU:s underskottsförfarande
Anders Borg DN Debatt 2010-07-13

The Estonia entry decision was made in haste, coinciding as it did with May’s sovereign debt crisis.
The decision was a kind of vote of confidence in the resilience of the Euro Area: “look, we aren’t about to fall apart, we’re even accepting new members”.
Edward Hugh, Fistful of Euros, 11/10 2010

In fact ECB President Jean-Claude Trichet almost said as much on a recent visit to Tallinin. Europe’s economic and monetary union is committed to accepting further members, he stressed. “The euro area is not a closed shop,” M. Trichet said, while attending a festive event to celebrate Estonia’s upcoming accession to the eurozone. Rather, he said, it is open to any country “that fulfills any of the preconditions in a sustainable tainable manner.”
The keyword here is “sustainable”.
As reported on this blog, there were those within the ECB, and most notably ECB executive director Juergen Stark, who opposed the decision, by simply arguing that, in the light of Greece’s inability to endure the discipline of EMU membership, future applicants should be screened more tightly.

Here’s the smoking gun which can help us understand why, despite the legendary “internal devaluation, the underlying Estonian trade deficit continues: the ongoing surge in inflation, itself in large part a by-product of the tax increases and energy subsidy reductions made to keep the fiscal deficit under control .

Today’s decision to admit Estonia, a former Soviet republic that entered the European Union in 2004, shows that the EU won’t let the Greece-fueled debt crisis in western Europe prevent it from widening the currency bloc to the east.

But the cost to Estonia has been almost as high as in Latvia. The economy has shrunk by nearly 20 percent. Unemployment has shot up from about 2 percent to 15.5 percent. And recovery is expected to be painfully slow
May 1st 2010

Amazingly, by 2015 Estonia is projected to still be less welloff than it was in 2007.

This is an enormous cost in terms of lost actual and potential output, as well as the social costs associated with high long-term unemployment that will accompany this slow recovery. And despite the economic collapse and a sharp drop in wages, Estonia’s real effective exchange rate was the same at the end of last year as it was at the beginning of 2008
– in other words, no “internal devaluation” had occurred.

Riksbanken har beslutat att återställa valutareserven genom att låna valuta för motsvarande 100 miljarder kronor via Riksgälden.
Beskedet kan ha stärkt oron för att Riksbanken vet något om utvecklingen i Baltikum som inte är allmänt känt.
Riksbanken vill återställa valutareserven i händelse av att de åtaganden som Riksbanken har ingått med bland annat centralbankerna i Estland och Lettland skulle utnyttjas.
Johan Javéus, chefsstrateg för valutamarknaden på SEB Merchant Banking till nyhetsbyrån Direkt, DI 27/5 2009

Detta behöver göras för att Riksbanken har lånat ut en del av valutareserven till svenska banker.
Under den finansiella krisen har Riksbanken lånat ut amerikanska dollar till svenska banker.
Riksbanken har också ingått swapavtal med centralbankerna i Island, Lettland och Estland och utökat engagemangen till internationella valutafonden, IMF.
Sammantaget motsvarar dessa åtaganden cirka 100 miljarder kronor.
Riksbanken 27/5 2009

Consider what would happen if the UK or US were to attempt Hungarian or Estonian style cuts.
There would be a huge outcry.
So rather than taking the axe to public spending, the British and American governments are borrowing madly,
with no sign of any credible long-term plan to balance the books.
Gideon Rachman, Financial Times, May 25 2009

Het EMU-debatt i krisdrabbat Estland
Nu ifrågasätter det största oppositionspartiet den ensidiga fokuseringen på euron.
Arbetslösheten ligger över 10 procent i dagsläget.
"Regeringen pratar bara om euron och bryr sig inte om dem som bli arbetslösa"
DN ekonomi 25/5 2009

- Det råder ingen tveksamhet kring uthålligheten i vår valutaregim, säger finansministern Ivari Padar

Regeringen försöker nu desperat att skära ned landets utgifter med ytterligare drygt 380 miljoner euro för att få ordning på ekonomin.

Bevare oss för euron
Hopplös är situationen i de baltiska länderna som alla
knutit sina valutor till euron.
Tomas Fischer, Fokus 19/2 2009

Sveriges riksbank har ingått ett avtal som innebär att
Eesti Pank kan låna upp till 10 miljarder svenska kronor mot estniska kroon.
"Avtalet utökar möjligheterna för Eesti Pank att tillhandahålla likviditet under det fasta växelkurssystemet"
Riksbanken 27/2 2009

Trots den höga inflationen skall ska Estlands valuta fortsätta att vara bunden till euron.
- Den fasta växelkursen är en av hörnstenarna i vår ekonomi
Andrus Säälik, 32, chefsanalytiker Estlands finansdepartement, DN Ekonomi 26/6 2008

Sedan EU-inträdet 2004 har hela regionens ekonomi gått på högvarv, delvis på grund av generösa krediter från svenska banker. Utvecklingen har orsakat fastighetsbubblor, särskilt i Lettland och Estland, och oron för dåliga lån är stor. Sedan toppnivåerna för ett år sedan har bopriserna i Estland rasat med 10-20 procent.

- Jag tror bopriserna faller med ytterligare 10-15 procent innan det vänder, säger Andrus Säälik.

Kommentar av Rolf Englund:
Bekymret är den stora utlandsupplåningen, liksom i Sverige 1992.
Om den estniska kronan faller blir lånen större i kronor, liksom i Sverige 1992
Se även Räntearbitrage/Carry trade

Över 90 procent av alla pengar i Estland som lånats ut har skett i euro. I Lettland och Litauen är situationen likartad.
Skulle en devalvering ske blir lånen väldigt mycket dyrare för kunderna, och betydligt svårare att betala tillbaka
SvD Näringsliv, reporter Johanna Petersson, 23 oktober 2008

I Estland har varannan kund sitt bolån hos Swedbank och 85 procent av banksystemet är svenskt. I Lettland och Litauen har Nordea, SEB och Swedbank också en stor dominans.

Ordet devalvering får inte ens sägas på telefon av bankanställda i Lettland - där har säkerhetspolisen lovat att utreda vilka som ligger bakom finanskrisrykten.

De baltiska staterna riskerar att bli finanskrisens nästa offer. Med enorma underskott i bytesbalansen, ett beroende av utländska lån och en skälvande fastighetsmarknad, hotar nu statskonkurs.
Man kan säga att det som hänt i Island i form av finansiell krasch redan har hänt i Estland och Lettland
DN 2008-10-21

I dagarna pekade Internationella valutafondens chef, Dominique Strauss-Kahn, ut länderna i Baltikum som nästa möjliga offer för finanskrisen. Han menade att flera banker i länderna har en ökad exponering mot krisande fastighetsmarknader och att deras beroende av internationella krediter liknar det som de nu nationaliserade isländska bankerna har.

I normala fall skulle de baltiska valutorna tappa i värde.
Men eftersom länderna har ambitioner att gå med i det europeiska valutasamarbetet har man fasta växelkurser
Patricia Hedelius, DN 2008-10-21

ETT ALTERNATIV FÖR Estland och Lettland som har de största problemen är att överge sina fasta växelkurser och devalvera. Men det skulle skapa ett gigantiskt skuldberg eftersom länderna har stora lån i utländska valutor.

Även företag och hushåll har lån i andra valutor än den inhemska.

Kommentar av Rolf Englund:
Fast växelkurs och utlandslån till kraschande fastighetsmarknad känner vi igen från Sverige 1992

De svenska bankerna kör tidigt 90-tal i repris i Baltikum. Lärde dom sig ingenting?

All three Baltics (Estonia, Latvia, and Lithuania) boomed over the last seven years and posted double-digit growth rates at their peak, helped by cheap credit from Scandinavian parent banks and EU membership in 2004. Now these economies are in the midst of a sharp slowdown, with Latvia and Estonia officially in recession.
There is no question that the Baltics are in for hard times. In the context of the global credit crisis, the risk is that foreign capital inflows could dry up and lead to an even sharper slowdown that could infect the financial sector. But there are some factors that suggest the sharp slowdown might not evolve into a full-fledged, Iceland-level crisis.

One, external deficits in the Baltics are funded to a large extent by inflows from Swedish parent banks, and sharply cutting off credit would hurt these banks.

Two, substantial foreign ownership of banking assets limits the governments’ contingent liabilities, as Swedish parent banks would be expected to provide support to their Baltic subsidiaries if they get into trouble.

Three, the Baltics’ sharp slowdowns have led to speculation that devaluations (they have exchange rates pegs to the euro) could be in the offing. While devaluation cannot be completely ruled out, such fears may be overblown as these countries tend to have shallow financial markets, relative little hot capital, and successfully defended against speculative attacks earlier this year.

Traders said talk that several large funds had unwound their exposure to Sweden exacerbated the move, while a greater than expected rise in Swedish unemployment also weighed on the currency.
David Deddouche, at Société Générale, said the likely reason for the krona’s fall from grace was concern over the exposure of Swedish banks to the Baltic states.