Home - Index - Finanskrisen - 1992 - EMU - Huspriser
Reinfeldt: Vi struntar i EU
EU-kommissionen uppmanar Sverige att fasa ut ränteavdrag för bolån, stimulera amortering av bolån och höja fastighetsskatten.
Dagens Industri 28 juni 2013
Hushållens bolån kan sluta i katastrof
”Det vore en katastrof för Sverige om vi kommer tillbaka till mer normala räntenivåer utan att ha fått ned skuldsättningen."
Göran Persson, Dagens Industri 27 juni 2013
Det allvarligaste problemet i Sverige är enligt kommissionen den höga skuldsättningen i den privata sektorn och de höga bostadspriserna.
Kommissionen efterlyser minskad skevhet i bostadsbeskattningen genom att
fasa ut avdragsrätten för ränteutgifter på bostadslån, en åtgärd som skulle kunna kombineras med höjd fastighetsskatt.
Åtgärder som uppmuntrar till amorteringar på bolån rekommenderas också.
SvD Näringsliv 29 maj 2013
Ränteavdragen
US lawmakers consider fate of mortgage interest tax break
Estimated to cost the government $68bn in 2012
Financial Times, April 25, 2013
Supporters of limiting or scrapping the mortgage tax break argue that this would remove big inefficiencies in the US economy that lead people to own rather than rent homes and to buy more expensive properties than they otherwise would.
Some have pointed to such tax preferences for housing as being as one of the roots of the sector’s boom-and-bust that triggered the 2008 financial crisis.
Kommentar av Rolf Englund
Man behöver inte vara ett politiskt geni för att förstå att
det är nu, när räntorna är låga, som man skall ta bort avdragsrätten.
Att förändra beskattningen så att reavinsterna inte hindrar rörlighet, avveckla ränteavdragen och
återinföra en rimlig fastighetsskatt vore på sin plats.
Anders Borg, SvD 2 november 2017
Stockholmarna betalar för lite för sina hus.
Det behövs en fastighetsskatt 2.0
Expressen 5 november 2016
Ta den lilla orten Vännäs i Västerbotten. Där kommer taxeringsvärdet, enligt Villaägarnas beräkningar, att stiga med 45 procent. Det innebär en höjning med 1680 kronor om året.
De som har villor i Stockholms exklusiva finorter kan däremot fortsätta att leva livets glada dagar.
Sedan den statliga fastighetsskatten avskaffades 2008 och den kommunala fastighetsavgiften infördes har de kunnat bo billigt,
alldeles för billigt. Det finns nämligen ett enhetligt tak som gäller för hela landet.
Genom att slopa fastighetsskatten bidrog regeringen Reinfeldt till att öka klyftan mellan stad och land.
De som sitter på mångmiljonvillor i landets större städer gynnas på bekostnad av husägare på landsbygden.
Ränteavdragen gav tidigare bisarra effekter.
Det berodde på kombinationen av inflation, icke indexreglerad skatteskala, och höga marginalskatter.
Nils-Eric Sandberg, SvD 23 augusti 2017
Räntekostnader får dras av inom kapitalinkomstbeskattningen.
Den bygger på en princip om symmetri mellan inkomst och kostnad. Och den säger att kostnad ska får dras av mot samma skattesats som träffar intäkten.
Om räntekostnaden för ett lån som generar inkomst inte får dras av så ska intäkten inte beskattas. Detta är en grundprincip i kapitalinkomstbeskattningen.
Om ränteavdragen slopas utan att skatten på kapital också slopas, bryter man sönder kapitalinkomstbeskattningen.
Det finns en stark logik som talar för att trappa av ränteavdraget.
Gamla argument, som hade att göra med fastighetsskatten, gäller inte längre.
DN-ledare 2015-10-19
Ränteavdraget sägs dessutom ha ett fördelningspolitiskt problem, med ett slags omvänd Robin Hood-logik.
Regeringen och Alliansen har kommit överens om ett amorteringskrav, vars avkylningseffekt lär bli mild.
Uppgörelsen behöver följas upp av ett gemensamt löfte att långsamt trappa av ränteavdraget.
Innan fastighetsskatten avskaffades och ersattes med en avgift, i stort sett lika för en lyxvilla i Djursholm och ett torp i Norrland, var det en tanke med systemet.
Villaägaren fick ta upp en intäkt, x procent av taxeringsvärdet, hen fick dra av räntekostnaderna och nettot togs upp till beskattning.
Numera hänger ränteavdraget i luften.
Man kan då välja mellan att minska ränteavdraget eller att återinföra en beskattning av fastighetens värde, som väl får stå i något förhållande till hur de man värdesätter boendet i huset ifråga.
Det har att göra med principen om skatt efter bärkraft.
Man kan jämföra två fall av beskattning av ett hus värt i dag 7 miljoner.
Det gamla paret köpte huset för länge sedan och har lån på två miljoner.
Det unga paret har skrapat ihop 500.000 kr, en ingalunda föraktlig summa, och har således lån på 6,5 mkr.
Om det nu skall stramas åt på bostadsmarknaden, varför skall då de med en förmögenhet på fem miljoner kronor gå fria, medan de, med en förmögenhet som är en tiondel därav, ensamma bära den nya bördan?
Rolf Englund blog 20 oktober 2015
Det är EU-kommissionens sammanvägda index för flyttskatt, fastighetsskatt och ränteavdrag som visar
att Sverige, tillsammans med Nederländerna, är mest generöst av alla med skattefördelar till dem som äger sina bostäder.
SvT 26 augusti 2015
Listan med EU-ländernas index för ”skatteincitament på ägarbebodda bostäder” har publicerats i samband med EU-kommissionens arbete med Landrapporten för Sverige 2015.
Som SVT kunde visa i våras går 85 procent av ränteavdragen till den rikare halvan av Sveriges befolkning.
I dagsläget handlar det om 20 miljarder i skattelättnader, och det blir mycket mer när räntorna stiger från dagens låga nivåer.
– Ränteavdragen har ingen bra fördelningspolitisk profil, konstaterar Magdalena Andersson.
Subsidies that make borrowing irresistible need to be phased out
Half the rich world’s governments allow their citizens to deduct the interest payments on mortgages from their taxable income
The Economist May 16th 2015 print
Almost all countries allow firms to write off payments on their borrowing against taxable earnings. It sounds prosaic, but the cost—and the harm—is immense.
In 2007, before the financial crisis led to the slashing of interest rates, the annual value of the forgone tax revenues in Europe was around 3% of GDP—or $510 billion—and in America almost 5% of GDP—or $725 billion
Ska fastighetsskatten återinföras?
- Absolut inte.
Bör ränteavdragen sänkas?
-Nej.
Magdalena Andersson SvD print 12 september 2014
Som jag ser har vi ingen fastighetsbubbla, säger finansmarknadsminister Peter Norman.
- Jag tycker man kan se fundamentala förklaringar /avskaffad fastighetsskatt/ till prisuppgången.
SvD Näringsliv 21 maj 2014
Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson:
Hela den svenska bostadspolitiken behöver ses över så snart som möjligt
– inte bara byggandet utan hyresreglering, fastighetsskatt och ränteavdrag.
SvD Näringsliv 16 maj 2014
Det blir höjda kapitalkrav på bankerna. De måste helt enkelt ha mer egna pengar sparade när de lånar ut till bolån med mera.
– Att vi höjer riskvikterna på bolån från 15 till 25 procent handlar om att vi vill se till att bankerna klarar en eventuell stress framöver.
Om vi skulle vilja strama åt för hushållen är bolånetaket och amorteringar viktigare men där planerar vi inga nya åtgärder.
Riksbankschefen Stefan Ingves och Anders Borg har upprepade gånger gett dig tydliga pekpinnar. Du upplever inte att du kommer i kläm mellan de båda?
– Absolut inte. Jag känner mig väldigt komfortabel med den kompetens som finns i det här huset.
Till skillnad från de andra kan vi kapitalregelverket i detalj.
Finanspolitiska rådeta ordförande John Hassler efterlyser en bred bostadskommission
med mandat att se över frågor kring hyresreglering, fastighetsskatt, ränteavdrag och reavinstbeskattning.
- Det är ett stort bekymmer att det har blivit tabu att prata om både hyresregleringen och fastighetsskatten,
ett tabu som förmodligen gäller båda politiska sidorna.
SvD Näringsliv 12 maj 2014
Vore det bra att återinföra fastighetsskatten?
- Det var tokigt att man avskaffade fastighetsskatten. Det skapade stora förmögenhetsomfördelningar och högre bostadspriser. Nu vore det otänkbart att återinföra fastighetsskatten på en hög nivå. Det skulle bli för tufft för dem som har köpt fastigheter till höga priser. Men man kan inte lämna den frågan utanför en bred analys av bostadspolitiken, säger John Hassler.
Nu har alltså både finanspolitiska rådet och riksbankschef Stefan Ingves efterlyst en bostadskommission. Men finansminister Anders Borg säger nej.
- Det centrala är att göra det lättare att bygga utan att det drar iväg med kostnaderna. Det gör vi nu brett med en lång rad olika utredningar.
Riksbanken borde sänka räntan till 0,5 procent och regeringen borde slopa överskottsmålet i de offentliga finanserna,
samt återinföra fastighetsskatten. Det säger Jesper Hansson, prognoschef på statliga Konjunkturinstitutet i en Reutersintervju.
DN 21 mars 2014
Inflationen har legat under Riksbankens mål på två procent i tre år och därför finns ingen anledning att vänta med ytterligare sänkningar av Riksbankens styrande reporänta, menar Hansson.
– Det finns ingen anledning att vänta, säger han till nyhetsbyrån Reuters och
kritiserar samtidigt att Riksbanken väger in hushållens stora skulder när den sätter räntenivån.
"Det är förskräckligt olyckligt att man tog bort fastighetsskatten."
Professorn i nationalekonomi, John Hassler, ordförande i finanspolitiska rådet.
Han och merparten av de svenska nationalekonomerna är överens om att det inte var något bra drag av alliansen
när man 2008 slopade den statliga fastighetsskatten.
I ett slag avskaffades en av de mest pålitliga skattebaserna.
SvD 22 mars 2014
John Hassler, EMU, heder, sanning och rätt
Rolf Englund blog 2012-03-07
Den hemska sanningen om John Hassler, Göran Persson och kronkursförsvaret
Rolf Englund blog 2012-03-07
Högre fastighetsavgift och förändrade ränteavdrag
Göran Persson, konsult på JKL, tidigare bland annat statsminister, Agneta Dreber och Olle Wästberg
DN Debatt 2014-02-20
Nu när räntenivåerna är låga är det även rätt tid att se över ränteavdragen.
Men det räcker inte, vi behöver även genomföra en skatteväxling som syftar till en mer välfungerande bostadsmarknad.
Högre fastighetsavgift och förändrade ränteavdrag bör växlas mot högre bostadsbidrag, sänkt reavinstskatt samt slopad uppskovsränta och höjt tak för uppskov
Bolånetaket bör avskaffas, parallellt med att Sverige återigen får en amorteringskultur, med huvudregeln att bolånen amorteras
Taket för privatpersoners ränteavdrag bör sänkas från dagens 100?000 kronor per person och år till 75?000 kronor, vilket kommer att ha en långsiktig påverkan på prisutvecklingen.
Nuvarande takgräns tillkom för att möjliggöra lån på uppemot 1,5 miljoner kronor när räntenivån låg på cirka sju till åtta procent
Fotnot:
Dagens regler: Om ränteavdrag medför att underskottet av kapital överstiger 100 000 kronor medges skattereduktion med 21 procent för det överskjutande beloppet.
Man behöver inte göra frågan om eurons
införande så stor och komplicerad.
I grunden handlar det om att vi
som bor, lever och arbetar i Sverige, och om att företagen,
av en
mängd praktiska skäl ska använda samma valuta som våra
grannländer, handelspartners och konkurrenter.
Hur kan personer
som hyllar marknadsekonomi, personer som Sven Hagströmer, Per-Olof
Eriksson, Maud Olofsson, Rune Andersson, Birgitta Swedenborg m fl, vara emot
att Sverige inför euron?
Agneta Dreber, SvD
ledarsida 24/7 2003
Olle Wästberg, 1996:
Efteråt har det sagts att Sverige borde ha släppt kronan eller devalverat
långt innan det fruktlösa kronförsvaret 1992. Jag tror inte det
Olle Wästberg: Det tomma rummet, Wahlström och Widstrand, 1996
Olle Wästberg, 2002:
Med facit i hand skulle man ha valt att släppa i september, säger folkpartisten Olle Wästberg.
DN 13/9 2002
Olle Wästberg: "Efter mer än fem år som svensk generalkonsul i New York är jag numera generaldirektör för Svenska institutet"
Klicka här
”Slopandet av fastighetsskatten ter sig i efterhand som ett av de mest korkade ekonomisk-politiska beslut som fattats.”
Klas Eklund, Dagens Industri 2 juli 2013
Enligt Magdalena Andersson syftade uttalandet på att S ville återinföra fastighetsskatt i förra valet 2010,
men att inga sådana planer finns i årets val, och hon lovar att det inte ska bli någon fastighetsskatt under nästa mandatperiod.
- Vi vill inte höja fastighetsskatten, och det har jag sagt i 2,5 år och det kommer att gälla i fyra år till.
Det finns ju många ekonomer som gillar fastighetsskatten, men för mig har det varit väldigt tydligt: Svenska folket gillar inte fastighetsskatten.
Då tar vi ut skatt på något annat, säger Magdalena Andersson till TT, enligt SvD 5 september 2014
Ska fastighetsskatten återinföras?
- Absolut inte.
Bör ränteavdragen sänkas?
-Nej.
Magdalena Andersson SvD print 12 september 2014
---
”Moderaterna har spridit skrämselpropaganda”
Magdalena Andersson web-TV SvD 11 september 2014
svd.se/naringsliv/s-moderaterna-har-spridit-skramselpropaganda_3905136.svd
En återinförd fastighetsskatt är ett bättre sätt att utjämna inkomster än progressiva inkomstskatter.
Lars Calmfors, Kolumn DN 1 mars 2013
Full text
The post-election deadlock in Italy is an uncomfortable reminder that
the developed world’s sovereign debt problem ultimately boils down
not just to bad economics but to a failure of democracy.
John Plender, Finncial Times 26 February 2013
Would Losing The Mortgage Interest Deduction Kill The Housing Market?
This deduction costs the Treasury around $100 billion/year
Housing Doom, March 1st, 2013
Riksdagen borde ”aktivt fundera” på sänkta ränteavdrag
som ett sätt att begränsa hushållens skuldsättning,
säger Riksbankschefen Stefan Ingves till SvD Näringsliv, 17 april 2013
Samtidigt menar flera ekonomer att en signal från politikerna om minskade ränteavdrag skulle kunna öppna för Riksbanken att sänka räntan.
En av tre tycker att sänkta ränteavdrag är en bra idé. Samtidigt är det lika många som är emot.
Det är framför allt höginkomsttagare som anser att idén är dålig.
De svenska hushållens skuldsättning motsvarar nu 170 procent av BNP och skulderna fortsätter att växa
DI 21 november 2012
Men riksdagens två största partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, står båda bakom det nuvarande ränteavdraget på 30 procent.
Bolånefesten är slut från och med nu.
Stigande huspriser och skulder är Sveriges största bekymmer just nu
lösningen stavas hårdare tyglar för bankerna.
Det signalerar finansminister Anders Borg, DI 21 november 2012
Vi har inte längre den fastighetsskatten, så jag tycker inte att det finns samma argument för att ha ett ränteavdrag i dag,
i alla fall inte så här stort. Min uppfattning är absolut att det bör minska.
Cecilia Hermansson tror att länder som har så pass stora ränteavdrag, som Sverige, ger ”extra stöd till utlåningen.”
– Det gör att vi lånar mer än vi annars skulle göra, slår hon fast.
SvD Näringsliv, Carolina Neurath, 23 augusti 2012
”Det finns ingen anledning att titta på ränteavdraget”, sa finansminister Anders Borg i gårdagens SvD Näringsliv.
Utredningens huvudsyfte har varit att få bort taxeringsvärdena,
eftersom det skulle försvåra framtida regeringars möjligheter att återinföra den fastighetsskatt som gällde till och med 2007
DN huvudledare 22 augusti 2012
Men skrotas taxeringssystemet måste någon annan måttstock användas för att jämföra hus, resonerar utredaren.
Därför ska bostadens och tomtens yta avgöra fastighetsavgiften. Dessutom höjs taket i storstäder och mellanstora kommuner, men sänks i glesbygd.
Ekonomer brukar gilla fastighetsskatt. Det är en säker skattebas som inte kan lämna landet, och den skadar tillväxten mindre än skatter på arbete och kapital.
Men den gamla skatten var landets mest avskydda och led av ett svårt legitimitetsproblem. Den upplevdes som godtycklig och svårförutsägbar, och kunde stiga kraftigt bara för att en granne hade lyckats sälja dyrt.
Kristdemokraterna drev inom alliansen fram den nya fastighetsavgiften inför valet 2006. Moderaten Borg var ingen entusiast, men kravet var utan tvivel populärt. Förre statsministern Göran Persson hävdade att det var avgörande för det socialdemokratiska nederlaget.
Men för att göra skatten – juridiskt är ”avgiften” fortfarande en skatt – intäktsneutral för staten krånglades allting till.
Reavinstskatten vid försäljning höjdes från 20 till 22 procent. Uppskoven belades med ”ränta” (egentligen skatt) och begränsades. Därmed gjorde regeringen det dyrare att byta bostad
En självklar konsekvens av det nya systemet blev kraftiga skattesänkningar för högt taxerade villor.
Att inom storstadsområdena beräkna den enbart efter bostadsyta och tomt, utan hänsyn till läge eller standard, verkar rätt fyrkantigt.
Att helt frikoppla avgiften från marknadsvärde har sina risker.
Sannolikt ser varken regeringen eller oppositionen någon anledning att öppna sig för angrepp från andra sidan när det drar ihop sig till valrörelse 2014.
Ränteavdragen för bostadslån är alltjämt tabu för politikerna, trots att de tekniskt har hängt nära ihop med fastighetsskatten. Den som vågar ta i frågan skulle dock samtidigt kunna få chansen att sänka reavinstskatten ordentligt.
"Att de fyra borgerliga partierna lyckades enas om att ta bort fastighetsskatten
var förmodligen ett av de viktigaste skälen till att alliansen vann regeringsmakten 2006"
SvD, nyhetsplats, 22 augusti 2012
Det är osunt att belåning ska subventioneras, medan sparande ska beskattas högt.
Det anser Catharina Hagen, tidigare moderat riksdagsledamot och ledamot i skatteutskottet.
Hon drev frågan om ränteavdrag redan för tio år sedan – utan gehör i partiet.
SvD Näringsliv 16 augusti 2012
• LÄS MER: ”Det är för billigt att låna”
• LÄS MER: ”Svårt för politiker att försvara ränteavdraget”
"Baby boomers with 80pc of UK wealth shouldn’t feel guilty about younger generations' problems"
80 pc of the Britain's net personal wealth is owned by people aged over 50
while younger folk often have no savings, substantial debts and little hope of becoming homeowners any time soon.
Daily Telegraph, December 24th, 2011
Sverige, Irland och deras Tiger-ekonomier och bostadsbubblor
Rolf Englund blog 11 juli 2011
Statskassan väntas bidra med 33 miljarder kronor 2011 till räntesubventioner för att de svenska hushållen ska kunna fortsätta jaga sitt drömboende.
Hushållens ränteavdrag väntas explodera mellan 2010 och 2011 till 124 miljarder kronor,
enligt Ekonomistyrningsverket ESV:s prognos
DI 25 maj 2011
Utredarens kommande förslag att ersätta nuvarande taxering och fastighetsavgift med en helt ny fastighetsskatt
Med utredarens förslag skapas inte mindre än åtta parametrar
som en framtida finansminister och riksdagsmajoritet kan laborera med när utgiftshål ska fyllas.
Villaägarnas Riksförbund, DN Debatt 2012-05-04
Regeringens utredning om bostadstaxering kan komma att föreslå höjt tak för fastighetsavgiften.
KD-ledaren Göran Hägglund tänker försöka stoppa förslaget om det läggs fram.
SvD Näringsliv 4 maj 2012
Finanspolitiska Rådet om Fastighetsskatten, maj 2011
För att uppnå neutralitet mellan investeringar i privatbostäder och andra investeringar bestämdes fastighetsskatten till 1,4 procent av taxeringsvärdet (motsvarande 75 procent av marknadsvärdet).
Det betyder att oavsett om man valde att placera kapital i en bostad eller någon annan tillgång (inom t ex bolagssektorn) beskattades avkastningen ungefär lika mycket.
Omsättnings- och transaktionsskatter leder till snedvridningar, eftersom de låser in kapitalet. Det vore bättre att ersätta kapitalvinstskatten vid försäljning av bostad och stämpelskatterna med en proportionell skatt på marknadsvärdet.
En annan fördel med en skatt på boende är att den är svår att planera bort.
Förändringarna av beskattningen av boende motiverades emellertid inte av vare sig effektivitets- eller fördelningsskäl utan av att fastighetsskatten inte uppfattades som legitim.
Dessutom kan man – liksom tidigare – använda olika dämpnings- och begränsningsregler som minskar skatten för individer med lägre inkomster.
Legitimitetsproblemet borde kunna lösas inom ramen för grundprinciperna att investeringar i och konsumtion av bostäder inte ska subventioneras i skattesystemet och att rörligheten på bostadsmarknaden inte ska hämmas.
Läs rapporten via Finanspolitiska Rådet
Många unga, högutbildade medelinkomsttagare i Stockholm är lånemiljonärer.
Fortsätter prisrallyt uppåt kan de fortsätta att använda sina villor och innerstadsbostadsrätter som bankomater för att plocka ut ännu mer pengar och åka till Bahamas på semester eller köpa en teppanyakihäll.
Sofia Nerbrand, Kolumn SvD 17/1 2011
Skulle förslaget bli verklighet blir det bli svårare för en ny politisk majoritet att återinföra fastighetsskatten.
Fastighetstaxeringen har upplevts som orättvis, inte minst för dem som bor i storstäder och i fritidshusområden.
Så motiverar regeringen nu att den väljer att tillsätta en utredning för att se om inte hela taxeringssystemet ska slopas
eller "avsevärt förenklas".
DI, Linda Öhrn 25/2 2011
Ett av motiven bakom att tillsätta utredningen är att det ska vara svårare att återinföra fastighetskatten om den politiska majoriteten skiftar. Det framgår mellan raderna i det direktiv som styr utredarens uppdrag.
”Ibland anförs även att fortsatt fastighetstaxering möjliggör en återgång till en ordning där taxeringsvärdet styr storleken på den löpande beskattningen av samtliga bostäder”, som direktivet uttrycker saken.
- Genom tillsättandet tillgodoses också riksdagens önskemål om en utredning av förutsättningarna för att slopa taxeringen,
säger finansminister Anders Borg.
Det är inte konstigt att vi lånar i stället för att spara, och att det blir risk för bubblor,
när man får göra avdrag för låneräntor medan sparräntor beskattas stenhårt.
Carl B Hamilton (FP) pekar i rätt riktning när han vill ha sänkt skatt på sparande och minskad avdragsrätt, men...
SvD ledarsidan 11/1 2011
det gäller att välja en takt och en metod som får rimliga följder och inte försätter dem som har bostadslån i svårigheter.
Arbetet bör starta med en gång.
Under den senaste femårsperioden har inflationen, räknat i KPI, varit i snitt ca 1,5 procent per år.
Men i Riksbankens beräkning av prishöjningarna i landet ingår inte bostadspriserna.
Priserna på bostadsrätter i Storstockholm har under samma femårsperiod stigit med över 13 procent per år.
Detta samtidigt som de nominella lönerna i Stockholm under samma period stigit med endast drygt 3 procent per år.
Björn Jonasson och Gustav Almqvist, SvD Brännpunkt 6 januari 2011
Lika resolut som regeringen hanterat statsfinanserna under den globala lågkonjunkturen, lika undvikande har man emellertid hanterat den ständigt ökande svenska hushållsutlåningen
Det är både matematiskt och ekonomiskt ohållbart, för att inte säga orimligt, att låna pengar till en bostad som man aldrig behöver betala tillbaka. Och detta på en marknad där priset i all oändlighet förväntas gå upp. Detta är vad som skett i USA och delar av Europa de senaste åren och det är exakt vad som är på väg att hända även i Sverige.
Att ränteavdragen är heligare än påven fick Fredrik Reinfeldt lära sig redan 2006.
I Ekots partiledarutfrågning inför valet det året öppnade Reinfeldt för sänkt avdragsrätt som ett sätt att betala för löftet om slopad fastighetsskatt.
”Jag vill inte skapa nervositet på bostadsmarknaden, men
jag tycker att man också ska titta på ränteavdragen”, sade Reinfeldt.
Peter Wolodarski, signerat DN 9/1 2011
Det dröjde inte mer än två dagar innan Moderatledaren hade dragit tillbaka sitt förslag.
En av dem som dömde ut förslaget var – överraskning – Folkpartiets Carl B Hamilton, samme man som i veckan gick i bräschen för just sänkta avdrag (DN Debatt 5/1). I valrörelsen 2006 argumenterade Hamilton pikant nog på ett liknande sätt som hans kritiker gör i dag: bibehållna skattelättnader behövs för att människor ska ha råd att skaffa sig ett boende, särskilt i storstäderna där bostadsmarknaden är ”hetare och kostnaden högre”.
Det är beklagligt att han nu blivit unisont utskälld på samma förenklade sätt som en gång Reinfeldt. Trots nyårsledigheten tog det inte många timmar innan Kristdemokraterna, Centern, LO och Socialdemokraterna hade hunnit ta avstånd från FP-initiativet.
Det finns en berättigad oro för att en prisbubbla på fastigheter nu håller på att utvecklas.
En begränsad minskning av ränteavdraget är en effektiv och träffsäker åtgärd
Carl B Hamilton, ekonomisk-politisk talesperson och riksdagsledamot (fp), DN Debatt 5/1 2011
Bostadspriserna har under en längre tid växt snabbare än hushållens inkomster. Det gör att hushållens skuldsättning successivt ökat.
En fortsättning på den utvecklingen leder till ökad sårbarhet både för individer och för banksystemet.
I dag står de 20 procent högst belånade låntagarna – det vill säga de som har störst skulder i förhållande till tillgångar – för hela 60 procent av hushållens samlade skulder.
För att vara på den säkra sidan bör därför prisutvecklingen på bostadsmarknaden nu mjukt bromsas in
En begränsad minskning av ränteavdraget är en effektiv och träffsäker åtgärd för detta.
*
Reinfeldt: Vi har ingen bostadsbubbla
DI 2010-12-09 15:58
*
Nu, efter valet, ser Carl B Hamilton att vi har en bostadsbubbla och att ränteavdragen bör begränsas
Rolf Englund blog 571 2011
Under 2009 gjorde svenskarna ränteavdrag för 80 miljarder kronor.
Det gjorde att staten fick in nära 21 miljarder mindre i skatt.
– Framöver dock, tror vi att ränteavdragen stiger kraftigt i takt med att ränteläget höjs
Ekot 4/1 2011
Folkpartiets förslag skulle slå mot högt belånade bostadsrätts- och villaägare utan några större kapitalinkomster, menar Villaägarnas riksförbund.
”Man straffar fattiga för att gynna rika”, säger vice förbundsdirektör Joacim Olsson.
DI 5/1 2011
På frågan om hur han ser på exempelvis sänkta ränteavdrag och ändrad fastighetsbeskattning sade Anders Borg att
det gäller att titta brett på olika åtgärder.
"Vi ska inte stänga dörren, vi behöver en bred diskussion", sade han.
Dagens Industri 17/1 2011
Här är de dyrste bostadsrätterna som ligger ute till försäljning i internet just nu.
SvD 15/5 2010
Återinför fastighetsskatten.
”Fastigheter är en utmärkt skattebas och de möjligheter till uppskov med reavinstskatten som tidigare fanns gjorde inlåsningseffekterna minimala.
Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms Universitet, DI 6/10 2010
Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms Universitet, har sammanställt en rad förslag till Anders Borg i vad han kallar ”ett litet nationalekonomiskt valmanifest”.
Här är hans nio punkter och motiveringar för en mer vetenskapligt grundad ekonomisk politik:
Återinför fastighetsskatten. ”Fastigheter är en utmärkt skattebas och de möjligheter till uppskov med reavinstskatten som tidigare fanns gjorde inlåsningseffekterna minimala. De som inte har råd att betala skatten då priserna stiger men ändå vill bo kvar kan alltid belåna sin fastighet.”
...
Professor Lars Calmfors, ordförande i regeringens finanspolitiska råd, anser att vissa förslag i listan har mer klockrena effektivitetsargument medan andra glider mot värderingar vilket gör det svårare att se dem som expertråd.
Att vilja höja matmomsen är en ”ganska värderingsfri uppfattning”, menar Calmfors.
”Det fördelningspolitiska mål man har haft med att sänka matmomsen kan man uppnå på andra effektivare sätt”, säger han.
Finanspolitiska rådet har också kritiserat regeringens sänkning av fastighetsskatten och förordat obligatorisk, statlig a-kassa.
Som bekant vill de rödgröna väcka liv i fastighetsskatten.
Här kan man ta del av varför detta, enligt Johnny Munkhammar, vore en mycket dålig idé.
Mer av Johnny Munkhammar
...
Medelpriset för ett hus var drygt 2 miljoner kronor under den senaste tremånadersperioden.
I Stor-Stockholm var det genomsnittliga huspriset nästan 3,8 miljoner kronor
och i Stor-Göteborg och Stor-Malmö var det drygt 2,9 miljoner kronor.
SvD e24 2010-09-16
De dyraste husen finns i Nacka kommun. Där var medelpriset 5 356 000 kronor, en prisuppgång med 19 procent på ett år.
De billigaste husen återfinns i Örnsköldsvik, där var snittpriset 951 000 kronor. Priset har inte förändrats på ett år, enligt SCB.
”villaskattsvalet” 1979
Även om debatten om hur stora avdrag villaägarna skulle få göra på sina lån var viktig fanns det andra frågor.
Men eftersom Olof Palme gjort bort sig i en tevedebatt genom sin okunskap om huspriserna i Stockholm
– ”det hade jag ingen aning om”, sa han förvånat när han fick siffrorna – blev valrörelsen förknippad
med taxeringen av småhus.
DN Signerat Henrik Berggren 2010-09-14
Fastighetsskatten är en av de mest omdiskuterade skatterna.
Men det är naivt att tro att vi kan bli av med den.
Troligen är någon form av fastighetsbeskattning allt viktigare för statskassan.
Det handlar om stora belopp, det är tillgångar som inte kan flyttas utomlands och det är en skatt som inte påverkar tillväxten nämnvärt.
Vad än politiker säger så älskar de i hemlighet skatten på bostäder.
Annika Creutzer SvDe24 19/8 2010
För andra valet i rad förlorar S på hus-skatten
Efter förra valet hävdade Göran Persson att Socialdemokraterna förlorade på grund av fastighetsskatten.
Jag tror han hade rätt. Nu vill de rödgröna ta revansch genom att höja fastighetskatten för småhus i lägen som de ogillar och sänka den för hyres- och bostadsrätter.
Det handlar om närmast kosmetiska förändringar, felräkningspengar i statsbudgeten.
INGA-LISA SANGREGORIO, Newsmill 2010-09-07
Skatten på ett radhus i Botkyrka är alltså fem gånger högre än på en tjugomiljoners bostadsrätt på Östermalm. Man kunde tycka att detta är orättvist, men faktiskt har inte ens Villaägarna protesterat.
Just detta, att det handlar om relativt få bostäder och relativt få väljare, upprepas till leda av vänsterdebattörer. Tycker ni verkligen att det är ett bra argument? Blir en avsiktligt införd orättvisa mindre allvarlig för att den bara drabbar en procent av befolkningen?
...
Happy Days are here again, så länge det varar
Den sakligt och moraliskt felaktiga, men valtaktiskt framgångsrika sänkningen av fastighetsskatten
Rolf Englund blog 2010-09-08
Knäckte fastighetsskatten Socialdemokraterna i valrörelsen 2006?
Det hävdade förre statsministern Göran Persson i sina memoarer.
Redan under Almedalsveckan för fyra år sedan ville Persson ställa ut ett löfte om frysta taxeringsvärden, i syfte att få bort fastighetsskatten från debatten. Men statsministern påstår att han inte orkade köra över sin finansminister Pär Nuder, som motsatte sig idén. Och sen gick det som det gick i valet.
DN-ledare 19/8 2010
Som så ofta skyller Persson sina egna tillkortakommanden på andra, men det hindrar inte att det ligger något i hans analys. Att fastighetsskatten orsakade väljarförluster för S visar mätningar som gjorts av statsvetarna i Göteborg. I valet 2006 blev frågan en symbol för Socialdemokraternas bristande förståelse för livet i Sveriges tillväxtområden.
Hur den nya förmögenhetsskatten ska se ut är oklart. Vänsterpartiet har sagt att bostäder ska räknas in i underlaget, Miljöpartiet är emot och Socialdemokraterna håller alla dörrar öppna. Risken är därför uppenbar att villaägarna i framför allt Storstockholm kommer att få en rejält höjd skattenota vid en rödgrön valseger.
Inte konstigt att opinionsmätningar visar att svenska folket tror att oppositionen vill skärpa bostadsskatterna för fler än 1 procent.
Fastighetsskatt är bra att ha
Sanningen är att inget parti med regeringsambitioner kan tänka bort fastighetsskatten då
den är en alldeles utmärkt skattebas. Den är förhållandevis stabil, flyttar inte och har i förhållande till andra skatter betydligt mindre oönskade samhällsekonomiska effekter.
Det betyder inte att Göran Perssons gamla fastighetsskatt var något att föredra. Konstruktionen saknade legitimitet...
Expressen-ledare 19/8 2010
På några sidor i sina memoarer beskriver Göran Persson hur fastighetsskatten bidrog till den socialdemokratiska valförlusten 2006. Persson skyller på att Pär Nuder avrått honom från att lova en frysning av fastighetsskatten i talet i Almedalen. Persson skriver: "Detta var troligen en av mina stora felbedömningar i valrörelsen".
När man lägger en fastighetsskatt på hus taxerade över
4,5 miljoner kronor så är det vanliga stockholmare som drabbas.
SvD signerat Per Gudmundson 12 maj 2010
Skatten skulle slå mot 55 procent av villorna i Danderyd. Mot 50 procent av villorna på Lidingö
Enligt de rödgrönas förslag ska skatten vara en procent av den summa som överstiger 4,5 miljoner,
utöver dagens fasta maxbelopp för fastighetsskatt på drygt 6.362 kronor (inkomståret 2009)
Nästan 8 procent av villor och fritidshus i Stockholms län omfattas av den nya fastighetsskatten.
I Danderyd och Lidingö berörs mer än vartannat hus.
”Det är inte klokt”, säger Göran Hasselskog som bott i samma hus i Bromma i 31 år.
DN 11 maj 2010
Comment by Rolf Englund:
For the combination of greed by by the homeowners and irresponsibilty of the
politicians see Public Choice
The Homeownership Obsession
As a society, we overinvest in real estate. We build (and buy) too many extra-big homes and strive to make almost everyone into a buyer.
Robert J. Samuelson, July 26 2008
Med grönt ljus från socialdemokraterna för alliansens missriktade nedmontering av den statliga fastighetsskatten finns inga utsikter till att Sverige ska få en vettig beskattning av fastigheter
DN-ledare 12/7 2008
Det är tydligt att Mona Sahlin inte vill stöta sig med de viktiga mittenväljarna. Genom att i princip acceptera alliansens kommunala fastighetsavgift lugnar hon villaägare med hus i vanliga prislägen. Bara villor med taxeringsvärden över 5 miljoner får högre skatt.
Alliansen ska inte kunna skrämmas med en socialdemokratisk skattechock på villor. Rejält höjda skatter på boende skulle inte bara få medelklassen att blekna, det skulle också kunna få en skakig bostadsmarknad att störtdyka om det högre ränteläget består.
Med grönt ljus från socialdemokraterna för alliansens missriktade nedmontering av den statliga fastighetsskatten finns inga utsikter till att Sverige ska få en vettig beskattning av fastigheter.
Varannan villaägare över taket
Taxeringsvärdena för småhus höjs kraftigt — i genomsnitt 34 procent nästa år.
Över hälften av Sveriges villaägare kommer då att få betala den högsta kommunala fastighetsavgiften.
DN 2008-06-11
- De preliminära prognoserna visar att ungefär hälften av småhusfastigheterna kommer att få ett taxeringsvärde över 800.000 kronor. De kommer att få en kommunal fastighetsavgift på 6.000 kronor som är maxbeloppet enligt de nya reglern
Misslyckad reform av fastighetsskatten
Sänkningen av fastighetsbeskattningen missgynnar näringsverksamhet eftersom investeringar i bostäder blir betydligt mer attraktiva. Reformen är en anmärkningsvärd kontrast till regeringens ambitioner att på andra områden grunda politiken på forskning. Sådana ambitioner måste gälla hela den ekonomiska politiken. Överlag bör Finansdepartementet såväl internt som externt bättre dokumentera sina analysunderlag.
Finanspolitiska rådet maj 2008
Fastighetsskatten var en vinnarfråga för de borgerliga i valrörelsen 2006. Sedan dess har oklara och ryckiga besked skapat mer misstämning än glädje, DN-ledare
Frågor och svar om slopad fastighetsskatt
Regeringskansliet 20/9 2007
Det är också så att vi har haft vissa principella utgångspunkter av mer politisk karaktär som har varit vägledande för den här processen, säger Anders Borg.
Ekot 21/8 2007
In 1984, I bought my London house. I estimate that the land on which it sits was worth £100,000 in today’s prices. Today, the value is perhaps ten times as great.
The people of the US, UK, Spain and Ireland became feverish speculators in land.
Today, the toxic waste poisons the entire world economy.
Martin Wolf, FT July 8 2010 22:28
Taxation of labour and capital must lower their supply. Taxation of resources will not have the same result, because supply is given.
Second, this system creates calamitous political incentives.
In a world in which people have borrowed heavily to own a location, they are desperate to enjoy land price rises and, still more, to prevent price falls.
Third and most important, the opportunity for speculation in land both fuels – and is fuelled by – the credit cycle, which has, yet again destabilised the economy.
Do we want to start yet another credit-fuelled property cycle as soon as the debris of the present one is cleared away, some years of misery hence?
It is bad enough that the result has been expensive houses and inefficient taxes. But it is surely far worse that such insane speculative fevers have ended up destabilising the entire global economy. Even if few know it, it is time for a change.
Den onämnbara fastighesskatten
Rolf Englund blog 9/7 2010
Martin Wolf om fastighetsskatten
Rolf Englund blog 9/7 2010
Morgan Johansson nämner inte fastighetsskatten i sin artikel om att
Reinfeldt ligger till höger om Lundgren
Newsmill 2010-07-08
Vi lät oberoende Riksdagens Utredningstjänst räkna på såväl Lundgrens som Reinfeldts skattepolitik.
De "gamla" moderaternas politik innebar att den halva av befolkningen som tjänar mest skulle ha fått cirka 72 procent av de föreslagna skattesänkningarna. Den halva av befolkningen som tjänar minst skulle ha fått cirka 28 procent.
Under den här mandatperioden, med de s k "nya" moderaterna, så har den rikaste halvan av befolkningen fått hela 80 procent av skattesänkningarna. Den andra halvan har fått hålla tillgodo med 20 procent.
Samtidigt så har de lägst avlönade fått betala sina egna skattesänkningar med råge - med arbetslöshet, högre avgifter och sämre trygghet. Enligt SCB så är inkomstklyftorna mellan fattiga och rika nu de största som man någonsin uppmätt.
Den onämnbara fastighesskatten
Rolf Englund blog 9/7 2010
Avskaffandet av den statliga fastighetsskatten innebär knappast annat än en omfördelning - på ganska godtyckliga grunder.
Johan Schück DN Ekonomi 20/9 2007 för
Finanskrisen blev speciell för Sveriges del. Exporten säckade ihop, vilket slog hårt mot BNP och de anställda i industrin,
men många andra fick det bättre ekonomiskt tack vare jobbskatteavdrag, höjd lön och sänkta räntor.
P J Anders Linder Chefredaktör Ledare, SvD 8 januari 2012
Remissinstanserna skäller på finansieringen av fastighetsskattens avskaffande, men de gör det ur ett snävt teknokratiskt perspektiv.
De starka politiska skälen för att avskaffa skatten ignoreras och sedan gräver man ned sig i detaljerna.
PJ Anders Linder SvD 21/8 2007
Fastighetsskatten och krisen på bolånemarknaden i USA
Rolf Englund blog 20/8 2007
fastighetsskatt på verkliga istället för påhittade intäkter
P J Anders Linder om avskaffandet av fastightetsskatten och återinförandet av flyttskatten (reavinstskatten)
SvD 26 januari 2012
Ja tack till avskaffad fastighetsskatt
PJ Anders Linder den 5 juli 2006
Massivt remiss-nej till nya boskatterna
Även Skatteverket säger nej till höjd reavinstskatt för att finansiera slopad fastighetsskatt.
Ett skattepolitiskt bottennapp, är ett omdöme.
SvD 21/8 2007
katteverket vill sänka reavinstskatten, men vill samtidigt slopa möjligheten till uppskov med betalningen. Uppskoven omöjliggör en låg reavinstskatt på bostäder för alla, anser Skatteverket.
Nu uppgår uppskoven till sammanlagt 200 miljarder kronor, men de väntas öka till cirka 230 miljarder under nästa år. Uppskoven gäller numera även fastigheter som köps inom EU och det leder till att trixandet ökar för att undkomma skatt, tror Skatteverket.
Jan Södersten, professor i nationalekonomi i Uppsala, är upprörd över regeringens "jippo" kring fastighetsskatten.
- Förslagen löser inte de problem som regeringen säger sig vilja lösa, men de skapar nya betydligt större problem. Man slår sönder neutraliteten i skattereformen från 1991 som byggde på samma behandling av olika kapitalskatter.
Att komma med dessa förslag är ett skattepolitiskt bottennapp, säger Jan Södersten.
Jag måste hedra den överenskommelse som jag har ingått.
Fredrik Reinfeldt, Ekot 20/8 2007
Vi är naturligtvis öppna för att lyssna in andra förslag, men en sak är väldigt viktigt att säga och det är att de 16,3 miljarder kronor som behövs för att finansiera att hela fastighetsskatten kan tas bort måste in till sista kronan, säger Reinfeldt.
En lång rad myndigheter och organisationer är kritiska till detta. Det gäller bland andra Svenskt näringsliv, LO, Villaägarna, Boverket och Hyresgästföreningen.
Även Skatteverket vill att regeringen helt tänker om.
Bland oraklen på World Economic Forum i Davos i januari var det en fråga som dominerade:
Skulle bostadsbubblan i USA ta kål på högkonjunkturen?
En enda deltagare i världens mest kvalificerade panel, professor Nouriel Roubini, talade om en krasch.
De övriga förutspådde ett nästan lika soligt 2007 som 2006.
Niklas Ekdal, DN signerat 18/8 2007
With the housing green paper, the government has at last recognised that an important factor behind Britain’s high house prices is a lack of supply.
It is less clear that it has grasped the fact that high house prices are supported by the twin pressures of supply and demand.
A coherent policy would address both blades of the scissors.
Martin Weale, Financial Times July 27 2007
The author is director of the National Institute of Economic and Social Research
Much housing is under-taxed. Someone who buys shares has to pay income tax on the dividends and possibly capital gains tax on the capital appreciation. Someone who buys a house is able to live in it paying council tax but no other taxes. This creates a strong incentive for people to save by buying housing rather than by buying shares, with the consequence that house prices are driven up.
People who bought their houses cheaply some years ago enjoy capital gains that are not, from the point of view of the country as a whole, additional saving, but simply a transfer from those who do not yet own houses to those who do.
Until 1960 income tax was collected on the notional rent that accrued to owner-occupiers of land and property, providing a justification for the relief on mortgage interest that outlasted it by more than 35 years.
Regeringens beslutade skattesänkningar driver på bostadspriserna.
Finansministern borde välja en annan finansiering för att ta bort fastighetsskatten.
DN ledare 5/7 2007
När skattekostnaden för att bo sjunker - i vissa fall med tiotusentals kronor per år - stiger hus- och markvärdet omedelbart. En liknande verkan får slopandet av förmögenhetsskatten, liksom borttagandet av schablonintäkten för bostadsrättsföreningar.Sammantaget har regeringen sänkt skatten rejält för dem med höga taxeringsvärden. Det var nödvändigt att reformera den gamla fastighetsskatten, som ledde till stötande konsekvenser för vissa småhus-ägare, men de borgerligas tvära skattekast gör mer skada än nytta på dagens överhettade marknad. Det hade räckt att slopa förmögenhetsskatten och sätta ett tak för fastighetsskatten. Då hade också fördelningseffekterna blivit mer rimliga. Nu får i stället en minoritet av Sveriges villaägare en oproportionerligt stor skattelättnad.
Hur ser du, Göran Hägglund, som varit drivande i frågan om slopandet av fastighetsskatten, på OECD:s svidande kritik?.
"De har inte levt under den svenska fastighetsskatten. Jag kan inse att skatten ur ett skrivbordsperspektiv är bra. Men den har i praktiken varit en oförutsägbar hög löpande beskattning."
Driver inte borttagandet av skatten på bostadspriserna?
"Jag tror att farhågorna är överdrivna och att effekten av slopandet av fastighetsskatten är liten. Priserna drivs främst av den goda ekonomin med högre löner och fler människor i arbete", säger Göran Hägglund.
Dagens Industri 2007-07-10
Fastighetsskattenin memoriam
Nils-Eric Sandberg
Jag undrar hur många i regeringen som vet något om fastighetsskattens historia – till exempel att den infördes på 1400-talet, att den 1910 omvandlades till en företagsskatt på fastigheter, och att den 1955 gjordes till en schablonskatt, och att staten 1984 lade en extra fastighetsskatt över alla andra bostadsskatter. Den nuvarande formen fick fastighetsskatten genom skattereformen 1990.
Problemen med fastighetsskatten var främst två.
Genom att skatten baseras på taxeringsvärden varierar den kraftigt över landet. Hus i storstadsområdena och i skärgårdsorter kan få tio gånger så hög skatt som hus av samma storlek i norra Sverige.
De som bor betalar både full moms på allt, och kapitalskatt.
Regeringen vill finansiera reduceringen av fastighetsskatten med att höja reavinstskatten på dem som säljer egen bostad. Många säger och skriver att vi kan betala skatt när vi har pengarna i handen. Är det så genomtänkt?
Några ekonomer säger att 30 procents skatt på reavinsten av en bostad innebär bara att vi har enhetlig kapitalskatt – reavinst på aktier beskattas ju med 30 procent. Visst. Men bostaden kan inte jämställas med annat kapital. Den som äger aktier kan sälja, köpa obligationer eller gå på krogen. Men den som säljer huset måste hitta en annan bostad.
Full text hos Kristianstadbladet 12. April 2007
Borg försvarar slopandet av fastighetsskatt
Finansminister Anders Borg försvarade sig motvilligt mot kritiken att regeringen avskaffat fastighetsskatten.
DI 2007-05-29
"Jag förstår den kritik som OECD riktar mot oss för att vi avskaffade fastighetsskatten, men en skatt måste vara legitim", säger Anders Borg.
OECD:s skattechef Jeffrey Owens höll inte med.
"I en värld där kapitalet blir alltmer lättrörligt finns det två saker man fortfarande kan beskatta utan några större problem. Det ena är lönearbete och det andra är fastigheter. Man ska vara väldigt försiktig med att avskaffa en skatt som fungerar", sa han.
Under den korta frågestunden konstaterade Owens kyligt att: "När vi sitter här om fem år igen så kommer ni att ha återinfört fastighetsskatten i Sverige."
"När Sverige nu bygger om sitt skattesystem är det viktigt att det konstrueras riktigt för annars kan det sjunka som regalskeppet Wasa", sa Jeffrey Owens och fick publiken att skratta.
Regeringens metod att betala sänkt fastighetsskatt med höjd reavinstskatt underkänns av skatteexperten professor Sven-Olof Lodin.
Han vill i stället ha sänkt reavinstskatt till 15 procent, stopp för framtida uppskovsrätt med reavinstskatter och en ny avgift på gamla skatteuppskov. Rättvisa skapas då mellan nya och gamla uppskov. En avgift på skattekrediten vid gamla uppskov skulle dessutom locka till förtida inbetalningar.
Nästa år har skuldberget vuxit till 230 miljarder kr.
DN Debatt 24/5 2007
Det är fortfarande fråga om en statlig fastighetsskatt och inget annat
Johan Schück, DN 6/4 2007
Fastighetsskatten avskaffas inte, utan får i fortsättningen heta kommunal fastighetsavgift.
Men det nya namnet vilseleder, eftersom kommunerna inte behåller pengarna och avgiften inte ger något konkret i utbyte. Därför är det fortfarande fråga om en statlig fastighetsskatt och inget annat.
Skatten görs dock om, från att ha varit proportionell mot fastighetsvärdet till att bli en klumpsumma på 4.500 kronor för alla fastigheter med taxeringsvärden över 450.000 kronor. På dessa nivåer, som ska gälla 60 procent av alla fastigheter, uppstår därmed en starkt regressiv effekt. Den som har en vanlig sommarstuga ska betala lika mycket som ägaren till en lyxvilla.
I uppgörelsen ingår att en arbetsgrupp ska tillsättas inom regeringskansliet, med uppdrag att utreda konsekvenserna innan omläggningen av fastighetsskatten läggs fram i höst. Om det skulle visa sig att effekterna på ekonomin blir oönskade, ska gruppen dessutom vara fri att pröva alternativ. Arbetsgruppen kunde i så fall pröva att låta fastighetsskatten finnas kvar, men med en lägre skattesats än nuvarande 1,0 procent.
Anders Borg har tappat greppet
Hur blir jobben fler när fastighetsskatten försvinner?
Vad hjälper sänkt fastighetsskatt mot utanförskapet? Hela moderatregeringens trovärdighet har bundits till löftet att jobbpolitiken är överordnad allt. Uppdraget är fler jobb, fler företag, fler i arbete och färre i utanförskap.
Nu gör regeringen tvärtom. Slopar fastighetsskatten som inte ger ett enda nytt jobb utan bara eldar på fastighetspriserna och omfördelar förmögenheter till de välbeställda.
Lena Askling Aftonbladet 5/4
De villaägare som har skjutit upp reavinstskatten från en tidigare försäljning får betala i förväg för att slippa skattehöjningen. Fram till nyår är skattesatsen 20 procent. Sedan ökar den till 30 procent.Får man betala reavinstskatten i förtid? "Ja", säger Skatteverkets rättschef Vilhelm Andersson.
Detta blir en affärschans för banker och bolåneinstitut.
"Det är positivt, helt klart", säger Anna Sundblad,
informationschef på Swedbank.
DI 5/4 2007
Rolf Englund: Ja, och räntan, den är ju avdragsgill. Än så länge.
-Det är skatten på arbete som behöver sänkas, inte på boende, säger Jens Lundsgaard, chef för OECD:s Sverige- kontor. Han anser att regeringen i stället bör titta på den statliga inkomstskatten och marginalskatten.
Statsminister Fredrik Reinfeldt är
inte förvånad över kritiken eftersom
ekonomer gillar fastighetsskatten.
Han anser att det finns ett folkligt
tryck mot skatten men håller med om
behovet av sänkt skatt på arbete.
Text-TV 4/4 2007
Det finns politiska beslut vars följder är svåra att förutse. Och så finns det förslag vilkas konsekvenser är uppenbara på förhand. De aktuella skattenyheterna från regeringen hör definitivt till den senare kategorin.
Den här typen av skatteförslag har lite med ansvarsfull ekonomisk politik att göra och mycket med alliansens behov av att profilera sig. Finansminister Anders Borg, som brukar säga att han stödjer sig på forskning och beprövad erfarenhet, har inte mycket att vara stolt över.Nu återstår arbetet med att minimera skadorna av veckans alliansuppgörelse.
För det första bör regeringen sänka ränteavdragen eller sätta ett tak på dem, så att överhettningen på marknaden dämpas. Avdragsrätten var skattetekniskt kopplad till fastighetsskatten. Det är inte rimligt med mångmiljonavdrag på bostadslån när fastighetsskatten kapats till ett minimum.
Peter Wolodarski Signerat DNs ledarsida 5/4 2007
Göran Persson nämnde fastighetsskatten som en av orsakerna till att han förlorade valet. Det är kanske att uppgradera frågan för mycket, men någonting ligger det i resonemanget. Socialdemokraternas valanalysgrupp menar också att fastighetsskatten var en av orsakerna till att partiet förlorade stöd i vad s-strategerna numera kallar ”mellanskiktet”. Fastighetskatten är en rationell och effektiv skatt för fogden. Hus flyttar inte utomlands eller till bankkonton i Luxemburg. Hus är lätta att mäta upp och värdera. Till skillnad från andra kapitalskatter har fastighetsskatten en stabil bas.
För husägarna är däremot skatten ovanligt nyckfull. Till skillnad från annan skatt sätts nivån utan att ta hänsyn till inkomst. Pensionärer med låga inkomster kan tvingas betala mycket hög fastighetsskatt om de bor i attraktiva hus.
Husägarna avgör heller inte själva om de vill bo i högt värderade hus eller inte.
Det finns utrymme för felfinneri, men förslagets stora förtjänst är att den i ett slag slår undan alla de negativa effekter som den nuvarande beskattningen har. Oförutsägbarheten försvinner, liksom den extremt höga beskattningen av vissa hus i attraktiva lägen.
Det är bara att gratulera alliansregeringen. Förhoppningsvis är detta början på en offensiv för att vinna valet på nytt och ett tecken på att regeringen förstått att den fått mandat som en allians, inte som fyra sakfrågepartier.
Expressen-ledare 4/4 2007
Vad som motiverar denna kraftiga skattelättnad är svårt att se,
annat än att rege-ringen kortsiktigt försöker öka sin popularitet genom att infria sitt mest populistiska vallöfte. Draget av oförsiktighet förstärks naturligtvis av att alliansen - trots löften om annat - inte låtit utomstående utreda frågan, utan berett det aktuella förslaget inom regeringen. Förändringen ska dessutom finansieras med höjd reavinstskatt, vilket kommer att minska rörligheten på bostadsmarknaden.
DN-ledare 4/4 2007
425 000 hushåll i Sverige har fått uppskov med att betala reavinstskatt.
Värdet på uppskoven uppgår till 149 miljarder kronor
, visar siffror från Skatteverket.
Sydsvenskan/TT 4/4 2007
En skrotad fastighetsskatt eldar på bomarknadens prisrally och kan hämma tillväxten på sikt, varnar fastighetsprofessorn Stellan Lundström.
DI 3/4 2007
Utan fastighetsskatt minskar husägarnas kostnader, vilket skapar större låneutrymme.
Följden blir en press uppåt på bostadspriserna, enligt Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi på KTH."Du får betala mer pengar för villan, det beror på att du får lägre löpande utgifter och kan få låna mer pengar", säger han till di.se.Lägenhetspriserna hotar också att dra i väg, även om skatten är lägre per kvadratmeter för bostadsrättsinnehavare.
"Inräknat schablonskatten som redan tagits bort så blir det ganska ordentlig effekt även på bostadsrätterna."Stellan Lundströms största invändning mot att ta bort skatten är dock att bostadsmarknaden blir mer statisk. Det hotar tillväxten i hela ekonomin."Fastighetsskatten har en rörlighetsbefrämjande effekt. Ju högre den är desto mer rörlighet skapar den."Den borgerliga alliansen har sagt att förändringen ska finansieras via en kommunal avgift och möjligen även en höjd reavinstskatt på försäljning av bostad.Det blir ännu en åtgärd för en segare bostadsmarknad, enligt Lundström. Ekonomin hämmas om allt för många tycker det är för dyrt att sälja för att flytta dit jobben finns."Skatten på realisationsvinst minskar rörligheten. Den låser in folk."Vill man minska skattetrycket borde inkomstskatten vara en bättre måltavla om man vill skapa dynamiska effekter, anser Lundström."Fastighetsskatten är en ganska bra skatt. Den är enkel att administrera och fastigheter flyttar inte utomlands. Rent generellt borde man sikta på inkomstskatten i stället. Det skulle öka arbetskraftutbudet."
Motion 1990/91:Bo411 av Knut Billing m.fl. (m)
Realisationsvinstbeskattningen är en av de viktigaste orsakerna till att rörligheten på bostadsmarknaden är låg. Skatten kallas ofta flyttskatt, eftersom den drabbar den som säljer en bostad för att flytta till en annan. Flyttskatten är destruktiv genom att den försvårar eller omöjliggör för människor att byta bostad när de önskar.
De som tidigare fått uppskov med sin reavinstskatt på bostaden kommer vid en försäljning efter årsskiftet att tvingas betala den nya skattesatsen på 30 procent. Detta trots att bostadsminister Mats Odell tidigare signalerat att skatten inte ska tas ut retroaktivt.
DN 5/4 2007
Kommentar av Rolf Englund:
Kristdemokraterna, Kd, är ett parti som kan göra och säga vad som helst.
Partiet startade som ett parti som sade Nej till Aborter, nu öppnar partiledaren
landets gränser för abortsökande kvinnor;
Partiet var förut mot Kärnkraft, nu är Kd för kärnkraft;
Kristdemokraterna var förut mot EMU, med Alf Svensson gjorde helt om
Politikerföraktet, i synnerhet föraktet för kristdemokraterna, ökar.
För annan föraktlig person, se Lars Leijonborg
Det var skönt att få detta sagt en gång till.
Vanliga "rika" husägare som bor i hus några decennier kommer att förlora mera på den höjda reavinstskatten än på den sänkta fastighetsskatten. Dessutom innebär reavinstskatten en indragning av fiktiva inflationsvinster med retroaktiva inslag.
Den form den höjda realisationsvinstskatten nu förefaller ta är knappast förenlig med ett rättssamhälles principer.
Danne Nordling
Ja tack till avskaffad fastighetsskatt
Bort med fastighetsskatten? Fel prioritering, säger en del debattörer med lite mer teknokratisk profil. Andra skattesänkningar ger bättre tillväxteffekter.
Kanske det. Men tillväxt är inte det enda att ta hänsyn till politiken. Det finns frihet och rättvisa också - och det är det många som håller med om.
Medan Malin Siwe i DN är bekymrad och tycker att skatten behövs är många andra tidningar av motsatt åsikt.
Ett välkommet borgerligt initiativ tycker Helsingborgs Dagblad i en kraftfull ledare och får sällskap av Smålandsposten, Barometern, Expressen, Östgöta Correspondenten, Norrköpings Tidningar och Sydsvenskan. Med flera.
PJ Anders Linder den 5 juli 2006 09:44
Kamraterna i DN förnekar sig inte. Väljarna må glädjas över den avskaffade fastighetsskatten,
och avskaffandet var ett entydigt vallöfte från Alliansen, men i Marieberg ser man bara bekymmer:
"Fest i Kapernaum" lyder den hånfulla rubriken på tidningens huvudledare i dag.
"Prioriteringen var svårbegriplig om man betraktar skatten ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Dess snedvridande effekter är begränsade. Tekniskt motiveras den av hushållens möjlighet att göra ränteavdrag."
Men om man ser skatten ur andra perspektiv, då?
Ett familjeekonomiskt, till exempel?
PJ Anders Linder den 4 april 2007 ledarblog
Inger Arenander kom inte fram en centimeter i den gåtfulla frågan
hur den nya regeringen skulle kunna avskaffa fastighetsskatten
och samtidigt hitta ny finansiering inom samma område
som dessutom inte har alltför kraftigt omfördelande effekter.
Ekots lördagsintervju 20/1 med Anders Borg.
Danne Nordling
Beskedet om att ta bort schablonskatten för bostadsrättsföreningar,
eller inkomstskatten som den också kallas, är en framgång
säger Gun-Britt Mårtensson, ordförande, HSB Riksförbund, 17/10 2006.
Varför har vi ränteavdrag?
Ränteavdragen är en kvarleva från det gamla skattesystemet som inte kunde skilja mellan olika typer av inkomster.
Det naturliga hade varit att endast ha ränteavdrag mot kapitalinkomster.
Men de höga marginalskatterna på 70-talet medförde ett allt större beroende av avdragen för vanliga småhusägare.
Danne Nordling blog 17/8 2006
Ränteavdragen innebär idag två olika saker: 1) Nettobeskattning av kapitalinkomster och 2) En kvarleva från det gamla skattesystemet som vuxit okontrollerat.
Varken den borgerliga alliansen eller socialdemokraterna mäktade med att försvara fastighetsskatten
mot de välorganiserade särintressen som satt dess existens i fråga.
Det är beklagligt att särintressen på detta sätt styrt den demokratiska agendan i en riktning som inte gagnar det allmänna intresset.
Jonas Agell m fl på SvD Brännpunkt 22/9 2006
De förslag om sänkt fastighetsskatt som hittills presenterats i den svenska debatten innebär att fastighetsägare över en natt blir väsentligt rikare. därutöver gäller att de som i-dag äger de dyraste fastigheterna tjänar mest. Fördelningseffekterna av denna reform är betydande. och i bästa fall oreflekterade.
Många talar om en överhettning eller en ”husprisbubbla”. Riksbanken har ofta nämnt de sårbarheter och risker som uppstår i ekonomin från den ökande lånevolymen hos hushållen.
Fredrik Reinfeldt (m) i radions P1: Han nämnde där att man som en delfinansiering av slopandet av fastighetsskatten eventuellt kunde försämra ränteavdragen. Det är naturligtvis en hederlig och principiellt riktig inställning. Men när gav Reinfeldt senast prov på att han vill resonera på ett sådant plan?
Danne Nordling 15/8 2006