Wohlin m fl om krisen (highly recommended)
”The sky is the limit”, sa chefen för Riksbanken
Medan Finland lät marken flyta den 8 september, bedrev Sverige sitt eget valutakrig i ytterligare drygt två månader.
Under den tiden plågades hushåll och företag av extrema räntor.
En marsch mot Poltava, som finansmannen Tomas Fischer uttryckte saken.
Peter Wolodarski, signerat, DN 9 september 2012
Slutet är att Grekland på något sätt lämnar eurosamarbetet.
Det sker de närmaste tolv månaderna – om inget mirakel inträffar och sådana är som bekant sällsynta
Bengt Dennis, SvD Näringsliv 13 mars 2012
"Fasta växelkurser känns för
Sveriges del som ett mindre naturligt val efter händelserna 1992 och den
svåra fortsättningen under 1993.
I stora delar av Europa råder dock fortfarande uppfattningen att fasta växelkurser är inte bara
önskvärda utan också hanterbara."
Bengt Dennis i boken, sidan 154
Dennis försvarar försvaret
DN 13
september 2002
"Med
flytande växelkurs är vi i den bästa av världar"
Intervju med Bengt Dennis i DI 2001-05-17
Reporter:
Gunnar Örn
Kalendarium - read me, Please!
Dennis vid Poltava
Men om nu kronan var felvärderad och det kanske inte alls hade gått att försvara den, var kronförsvaret ändå rätt?
Ja, sade de ansvariga omedelbart efteråt, och ja, säger de ännu.
Barbro Hedvall i Expressen 1998-10-20
Mot
Poltava till varje pris!
Rolf
Englund i Finanstidningen 1998-12-23
Borgarna var långt ifrån ensamma om ansvaret för krisen,
men det var ändå Bildt & Wibble som tvingades administrera den
och låna upp dessa hundratals miljarder för att täcka underskotten.
Niklas Ekdal, signerat DNs ledarsida 23/6 2005
Kom tillbaka, Carl Bildt, Bengt Westerberg och Bo Lundgren. Allt är förlåtet.
Niklas Ekdal, signerat DN 10/10 2005
Krisen som alla såg
komma -
Tystnaden om skattereformens roll för krisen 1992 är
kompakt
Åke Sundström i en
replik till Rolf Englund - Finanstidningen 99-01-27
Bengt Dennis om Lars Jonung - Anne Wibble - Carl B Hamilton - Bengt-Ola Ryttar - Olle Wästberg - Staffan Burenstam Linder - Arne Mårtensson -
Bengt Dennis nämnde i sin bok inte Tomas Fischers artikel i Aftonbladet, ehuru vare sig Tomas Fischer eller Aftonbladet torde ha varit obekanta för Dennis.
Bengt Dennis nämnde i sin bok inte Rolf Englunds artikel i Dagens Nyheter, vilket kanske är mera lättförståeligt.
Peeter-Jaan Kask: "VÄGEN in i och ut ur KRISEN - Ekonomisk politik från Feldt till Persson"
Dennis försvarar försvaret
DN
13 september 2002 20:14
Del två i en artikelserie
Varken Bengt Dennis eller Thomas Franzén, riksbankschef respektive vice riksbankschef 1992, tycker att de gjorde fel som försvarade kronan ihärdigt. Det handlade om att ge politikerna en chans att klara upp ekonomin, menar de.
Till skillnad från de politiker som i fredagens DN ångrar att kronförsvaret 1992 gick så långt, försvarar de operativt ansvariga, Bengt Dennis och Thomas Franzén, sitt agerande.
- När hela det politiska etablissemanget försöker att lösa en ekonomisk kris, då kan inte en centralbank säga "det går inte", förklarar Bengt Dennis sin ståndpunkt.
RE: Häri har han formellt rätt.
Den främst skyldige är inte Bengt Dennis
utan dåvarande
ordföranden i riksbanksfullmäktige
Staffan Burensstam
Linder
och den moderate ledamoten därav
Johan Gernandt.
Dennis
var ju bara "VD" - styrelsen bestämde.
Bengt Dennis konstaterar att uppslutningen kring den fasta växelkursen var enorm. Samtidigt skulle han gärna ha sett en livligare debatt kring kronan redan i början av 1990-talet.
- Det fanns en rädsla bland en del ekonomer för ha en avvikande uppfattning, det tycker jag är synd, säger Bengt Dennis.
Utfryst ur växthuset Axel Odelberg i
Finanstidningen, signerat, 2001-04-21
Det mänskliga
operativsystemet är programmerat med en uppsättning
svåremotståndliga drifter som att äta, sova och sätta
på. Det finns också ett antal mer andligt betingade
överlevnadsreflexer. En av de starkaste är strävan att vara
överens. För möjligheten att få marschera i takt och
uppslukas i en stor värmande trosgemenskap är de flesta
människor beredda att offra både sans och vett. Ibland uppstår
det orgier i endräkt.
Så var det till exempel för ett
decennium sedan då nästan alla svenska ekonomer och politiker,
oavsett färg och preferenser i övrigt, var helt eniga med Anne Wibble
och Bengt Dennis om vikten av att till nästan varje pris försvara den
svenska kronans riggade växelkurs.
Även om det var en internationell valutakris tycker Bengt Dennis att analysen till varför kronkrisen uppstod måste börja på hemmaplan. Han menar att huvudorsaken var de stora obalanser i svensk ekonomi som uppstått i takt med den stora skuldsättning som byggdes upp under 1990-talet.
Rolf Englund på
Nationalekonomiska Föreningen januari 1990
Jag vill nu fråga
finansministern om en sådan lånestock på 300 miljarder i
utländsk valuta innebär
någon förändring för
Sveriges del och i så fall vilken?"
Så här i efterhand tycker Bengt Dennis att tre felaktiga myter kring kronkrisen florerar. En är att alla företag tjänade storkovan. Företagen som förlorade pengar var fler, enligt den förre riksbankschefen. En annan är att Riksbanken slutade intervenera för att det inte fanns några pengar kvar. En tredje att Riksbanken och Riksgäldskontoret gjorde förluster om 40-60 miljarder kronor.
- De blev stora nog, men stannade vid 14 miljarder kronor, hävdar Bengt Dennis.
Utdrag ur kapitlet: Hur
mycket kostade kronförsvaret 1992?
i Vad hände med Sveriges
ekonomi? SOU 1999:150 av Torsten Sverenius
Hur statens utlandsskuld ökade med 311 miljarder
Riksbanken: Storföretag vann på
kronförsvaret
JOHAN SCHÜCK i DN 98-10-20
Statens förlust har överdrivits, skriver Bengt Dennis i sin bok. Statens nettokostnad för försvaret av kronkursen under hösten 1992 blev 14 miljarder kronor. Summan blir lägre än vad som ofta hävdats i debatten, när även statens kursvinster och ränteintäkter räknas in. Det hävdar förre riksbankschefen Bengt Dennis i sin nyutkomna bok 500 % (Bokförlaget DN).
Sigfrid Leijonhufvud om Dennis-boken i SvD 98-10-21
"Dennis vid Poltava" Barbro Hedvall i Expressen 98-10-20
"Dennis bryter riksbanksmystiken" Hans Bergström i hörnartikel i DN 98-10-19
Dennis nära höja till 4 000 procent
Gunnar
Örn i DI 1998-10-16
"The sky's the limit". Orden gjorde Riksbankschefen Bengt Dennis världsberömd hösten 1992. Då höjde Riksbanken räntan till 500 procent. Och det var inte långt ifrån att räntan hade fortsatt uppåt. Riksbanken var en hårsmån från höja räntan till 4 000 procent. Det är ett av flera sensationella avslöjanden som den tidigare Riksbankschefen Bengt Dennis gör i sin memoarbok "500 %"
När Riksbanken till slut lät kronan falla torsdagen den 19 november 1992 skedde det efter flera månader av desperat kamp. För att upprätthålla kronans fasta växelkurs mot ecun hade Riksbanken i flera omgångar höjt räntan till först 16 procent, sedan till 24, 75 och slutligen 500 procent. Det orsakade enorma störningar i ekonomin.
För att försvara kronan hade den borgerliga regeringen ledd av Carl Bildt och den socialdemokratiska oppositionen ledd av Ingvar Carlsson lyckats samsa sig och förhandla fram två stora krispaket, där båda parter fått offra några av sina allra heligaste hjärtefrågor. Riksbanken hade i sin tur både tagit upp nya utlandslån och tömt sin valutareserv för att kunna stödköpa sammanlagt 250 miljarder kronor.
Den mest synliga dramatiken utspelade sig i september 1992. Den stora spekulationsvågen kom den 16 september, även kallad "svarta onsdagen". Då tvingades Riksbanken höja räntan till 500 procent för att försvara den fasta växelkursen.
Kronan klarade attacken. Men faran var inte över. På morgonen den 17 september samlades Riksbankens policygrupp till ett krismöte.
"Marknadens reaktion på våra 500 procent var mycket dålig och utflödena fortsatte under sammanträdets gång", berättar Bengt Dennis i sin bok. "Vi ställde oss frågan hur de som inte trodde på kronan tänkte. Kai Barvell och Eva Srejber erinrade om att en 10-procentig devalvering inom ett dygn motsvarade en avkastning på 3 650 procent... Överläggningen gav vid handen att det rådde uppslutning att om nödvändigt gå till 4 000 procent och att i största mån mildra skadeverkningarna på det finansiella systemet."
Några sådana astronomiska räntenivåer behövdes inte. Senare på dagen vände valutaflödena. Och några dagar senare presenterade regeringen och oppositionen sitt första krispaket. Den akuta krisen var över.
I Bengt Dennis skildring var det Riksbanken som mer eller mindre dikterade inriktningen och omfattningen av åtgärderna i de båda krisuppgörelserna. Inför det första krispaketet krävde Riksbanken en finanspolitisk åtstramning motsvarande minst 3 procent av den svenska bruttonationalprodukten. Till krispaket 2 ville Riksbanken ha en fullt finansierad sänkning av arbetsgivaravgifterna med 7 procent. Det senare förslaget lade Bengt Dennis fram vid ett möte på kvällen den 29 september med Ingvar Carlsson, Mona Sahlin och de fyra borgerliga partiledarna närvarande.
I oktober rådde ett bedrägligt lugn. Den valuta som strömmade ut i september kom inte tillbaka. Den 12 november beslöt Luxonen att växla till sig dollar och D-mark för omkring 15 miljarder kronor. Riksbankens valutareserv minskade med lika mycket. Samma dag misslyckades Riksgäldskontoret med en emission av statsskuldväxlar. På den svenska penningmarknaden steg räntorna kraftigt.
Detta blev startskottet för den andra och avgörande spekulationsvågen mot den svenska kronan. Svenska banker, utländska banker, svenska exportföretag och utländska högriskfonder rusade iväg för att växla kronor mot utländsk valuta. På sex dagar minskade Riksbankens valutareserv med 158 miljarder kronor.
Regeringen gjorde ett sista försök att sy ihop ett tredje krispaket med socialdemokraterna. Sent på kvällen den 18 november faxade finansministern iväg ett utkast till oppositionen. När vi kommer in i handlingen är det tidigt på morgonen den ödesdigra torsdagen den 19 november.
Wohlin
m fl om krisen (highly recommended)
Startsida kronkursförsvaret 1992 and all that