News Home
Home - Index -
News - Krisen 1992 - EMU - Cataclysm -
Wall Street Bubbles - Huspriser
Dollarn - Biggles - HSB - Löntagarfonder
- Skuldkrisen -
webtips -
Links - Contact
Ilja Viktorov, "Fordismens kris och löntagarfonder i Sverige"
Disputation 12 januari 2007
Ekonomisk-historiska institutionen Stockholms Universitet
Opponent: Glimstedt, Henrik, Docent, Handelshögskolan,Stockholm
The dissertation’s main conclusion is that the radical wings of LO and SAP as well as the SAP leaders and the Swedish employers all used the mobilization around wage-earner funds for their own political purposes to solve problems resulting from the crisis of Swedish Fordism.
http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=1362
Disa Håstad (DN 10/1 2007):
Viktorov polemiserar mot tidigare analyser av debatten:
Svante Nycanders tes att löntagarfonderna var ett försök av marxistiskt sinnade
LO-män att ta över i socialistisk riktning behöver nyanseras då Nycander underskattar
de strukturella förändringarna i svensk industri.
Inte heller Erik Åsard insåg dessa strukturförändringar som pågick under ytan där den
politiska debatten rasade.
Kommentar av Rolf Englund:
Den enda som insett de strukturella förändringarnas betydelse för löntagarfonderna och
frågan om huruvida man borde införa socialism eller ej är nog Ilja Viktorov. .
Tilägg:
Efter att ha lyssnat på disputationen och läst igenom avhandlingen vill jag nyansera min kritik mot
Viktorov som har gjort ett förtjänstfullt arbete genom att gräva fram tidigare opublicerat material.
Mycket av hans beskrivning av de delar av fonddebatten som han berör, mycket finns inte med, är värdefullt
och invändningsfritt. Men, undrar man, hur han kommit på den minst sagt konstiga idén att
beskriva fonddebatten som styrd av det han kallar "Fordismens kris"?
Svaret finns redan på sidan elva, där han tackar ett antal personer och institutioner.
"Ett särskilt stort tack går till min biträdande handledare, professor Lars Ekdahl från Mälardalens högskola. Det var Lars som rådde mig att börja undersöka löntagarfondernas problem mot bakgrund av fordismens kris i Sverige".
Lars Ekdahl, Arkiv Förlag
Mot en Tredje väg
En biografi över Rudolf Meidner
Studien har finansierats av Östersjöstiftelsen
Viktorov om Danne Nordling, s. 217 ff:
i kapitlet "Arbetsgivarna avvaktar: 1975-1977
Så sent som i början av 1977 diskuterade SAF-direktörerna behovet av att lägga
fram ett motförslag till LO:s löntagarfonder... Det är viktigt att notera att
inom avdelningen för Samhällskontakt (RE: chef Sture Eskilsson) fanns det alltid
anhängare för en hårdare linje gentemot löntagarfonder. I detta avseende förtjänar
en promemoria av Danne Nordling särskild uppmärksamhet... "
Viktorovs slutsatser, s. 269 ff:
När fordismen i början av 1970-talet nådde sin höjdpunkt som produktionsparadigm
och samhällssystem, synliggjordes de motsättningar och det missnöje som funnits
inom massproduktinssamhällets ramar. Löntagarfondsförslaget och det stöd som det
fick bland aktiva LO-arbetare var ett resultat av detta missnöje vilket i och
för sig var en allmän tendens i Västvärlden från slutet av 1960 till mitten
av 1970-talen. Den fråga om varför LO-arbetarna stödde löntagarfonder, som
ställdes av Erik Åsard redan 1978, har här sitt svar.
... Meidners projekt... var ett utopiskt försök att lösa fordismens kris.
De argument, som alltmer poängterades av fondmotståndarna om att det fanns en likhet mellan socialism och löntagarfonder, spelade en stor roll.
Avhandlingens kapitel 5 och 6 har bekräftat Adam Przeworskis tes om att socialdemokratin inom reformismens ramar inte kan genomföra en övergång till ett socialistiskt samhälle.
Rolf Englund: Ja, då återstår väl bara den revolutionära vägen?
Viktorov fortsätter:
Kapitalet utnyttjade såldes sin systemmakt inom det kapitalistiska samhället.
Rolf Englund:
Opponenten riktade stark kritik mot att detta begrepp, systemmakt, användes
i avhandlingen först här, på sidan 270 av 274.
Fordism
Modell för produktionsorganisering, som fått namn efter Fordkoncernens grundare Henry Ford. Fordismen introducerades och slog igenom i västländerna på 20- och 30-talet, och hade sin glansperiod fram till 60-talet. Fordismen kännetecknas av höga löner, full sysselsättning och hög konsumtion. Fordismen bygger på en tayloristisk arbetsorganisation.
Fordismen består också av hård hierarkisk arbetsorganisation med repression, mekanisering, klockning och rationalisering. Tack vare rationaliseringar möjliggjordes stora profiter, vilket gav upphov till keynesianismen.
Fordismen är i själva verket en grund i uppbyggandet av en kapitalistisk välfärdsstat, och den lade också grunden för att få delar av arbetarklassen att politiskt välja kapitalismen som alternativ. Man trodde på att fordismens tillväxtökning kunde fortgå i det oändliga.
Ernst Wigforss och Robert Dahls visioner av ekonomisk demokrati
är en uppsats av Ilja Viktorov, Ekonomisk-historiska institutionen vid Stockholms universitet,
presenterad vid ekonomiskt-historiska mötet i Lund 17-19 oktober 2003. Uppsatsen beskriver tydligt skiljelinjen mellan liberalism och socialism.
http://www.wigforss.org/documents/Ernst%20Wigforss%20och%20Robert%20Dahls%20visioner.pdf
Denna website har haft äran att anges som källa på ett ställe: http://www.internetional.se/re75walden.htm
För tidsandan se även
Ur LO-styrelsens (landssekretariatets) remissvar den 7
juli 1975 på betänkandet “Demokrati på arbetsplatsen”
med förslag till medbestämmandelagen (MBL).:
Men en sådan jämställdhet mellan arbete och kapital
kan inte vara slutmålet för den ekonomiska demokratin. Det
skulle innebära att ett fåtal kapitalägare gavs samma rätt
till inflytande som miljoner löntagare, och att kapital och arbete
betraktas som jämbördiga produktionsfaktorer. Fackföreningsrörelsen
avvisar en sådan syn. Det mänskliga arbetet måste sättas
främst.
Läs mer här