News Home
Home - Index -
News - Krisen 1992 - EMU - Cataclysm -
Wall Street Bubbles - Huspriser
Dollarn - Biggles - HSB - Löntagarfonder
- Skuldkrisen -
webtips -
Links - Contact
Orsaken var i första hand den djupa ekonomiska krisen
och massarbetslösheten
Den borgerliga regeringen 1991-94 lämnade efter sig ett jättelikt statligt budgetunderskott och havererade offentliga finanser.
Orsaken var i första hand den djupa ekonomiska krisen och massarbetslösheten,
som betydde att skatteinkomsterna sviktade och utgifterna samtidigt steg kraftigt.
Johan Schück, DN 3/2 2007
Återstoden av 1990-talet fick sedan användas till att reparera de offentliga finanserna.
Att ha lyckats med den uppgiften är finansministern, och sedan statsministern, Göran Perssons bestående insats.
Enligt överskottsmål skulle de offentliga finanserna, ålderspensionssystemet, staten och kommunsektorn sammantaget visa ett överskott som motsvarar 2,0 procent av BNP. Detta gäller inte varje enskilt år, men däremot sett över en hel konjunkturcykel alltså en period på fem sex år.
Avgörande var samtidigt att svenska företag kunde lyfta sig ur krisen och nådde stora exportframgångar, underlättade av en svag kronkurs.
Även om det ska finnas utrymme för variationer, bland annat beroende på konjunkturen, är det rimligt att statsbudgeten visar balans mellan inkomster och utgifter.
Det kan sätta hinder för urspårningar, av det slag som inträffade i början av 1990-talet, och innebär samtidigt att man inte vältrar över ytterligare åtaganden på kommande generationer.
Svenskt Näringsliv vill skrota överskottsmålet och ersätta det med ett annat mål: att den offentliga skulden ska hållas på oförändrad nivå av BNP. Det öppnar i så fall möjlighet till skattesänkningar på 60 miljarder kronor
I Sverige skulle följden av Svenskt Näringslivs förslag bli att staten går med ständigt underskott, som ska uppväga överskottet i ålderspensionssystemet.
En bakomliggande avsikt, som tydligt framkommer i rapporten av Jan Herin och hans medförfattare, är att framtidens vård och omsorg i betydligt högre grad ska betalas privat.
Förändringar i den riktningen kommer nog ändå att bli nödvändiga, men frågan är om de ska påskyndas på detta sätt. De flesta svenskar vill alltjämt ha en, i huvudsak, skattefinansierad välfärdssektor.
Kommentar av Rolf Englund:
De dåliga statsfinanserna berodde, som Johan Schück påpekar,
på krisen. Det var alltså inte så att Krisen berodde på statsfinanserna,
som Wibble,Bildt och Göran Persson trodde.
En fråga som ännu inte besvarats är vad statsminister Bildts rådgivare
Lars Jonung, som inte trodde på kronkursförsvaret, gjorde och när:
När sade Jonung vad till Bildt och Wibble?