Anders Borg
om Överskottsmålet
Hur långt är ett snöre?
Hur lång är en konjunkturcykel?
Rolf Englund
Urban Bäckström om Bank- och Finanskrisen
Tillgång och efterfrågan
Demand and Supply
News Home
Home - Index -
News - Krisen 1992 - EMU - Cataclysm -
Wall Street Bubbles - Huspriser
Dollarn - Biggles - HSB - Löntagarfonder
- Skuldkrisen -
webtips -
Links - Contact
Organisationen Svenskt Näringsliv har låtit de tre ekonomerna Ulf Jakobsson, Jan Herin och Anders Rydeman analysera det s k offentliga överskottsmålet på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel.
Resultatet presenteras i en läsvärd rapport med titeln Överskottsmålet - en kritisk granskning.
Kring denna rapport har SN:s VD Urban Bäckström också skrivit en debattartikel
Danne Nordling 24/1 2007
Är det inte isället så att ett överskott möjligen kan motiveras kortsiktigt som ett sätt att under en lågkonjunktur kunna vidta en större stimulans utan att underskrida EU:s gräns på 3 procent av BNP i form av underskott?
Den offentliga sektorns skuld (d) i procent av BNP bestäms av realräntans relation till den reala tillväxten (/\) samt av det s k primära saldot (q) - dvs skillnaden mellan utgifter och inkomster utom räntetransaktioner. En farlig skuldutveckling är alltså en funktion av om realräntan är högre än tillväxten och om det finns ett stort primärt budgetunderskott i botten.
Den diskussion som nu borde vidta - gärna i en offentlig utredning - är vilka konsekvenser för stabiliseringspolitiken som ett slopande av överskottsmålet skulle innebära. Å ena sidan skulle en skattesänkning finansierad med överskottet (enligt Bäckströms modell) leda till en finanspolitisk stimulans, som dock skulle kunna komma lägligt om slopandet sker om ett antal år när konsjunkturen viker. Å andra sidan skulle "fallhöjden" minska vid kommande lågkonjunkturer samtidigt som den demografiska påfrestningen skulle bli något större utan ackumulerat saldo om några decennier.
Överskottsmålet för budgeten bestämdes på ad hoc-mässiga grunder
Överskottsmålet för budgeten bestämdes på ad hoc-mässiga grunder
Srategin bygger på att vi arbetar med underskott som är betydligt större än vad EU:s stabilitetspakt tillåter
Urban Bäckström DN Debatt 22/1 2007
Jag argumenterade själv som riksbankschef vid den tiden för att överskottsmålet skulle vara så ambitiöst att den offentliga skuldsättningen, som vid mitten av 1990-talet accelererade i snabb takt, inte bara kunde bromsas utan också vändas i en nedgång.
Med en offentlig bruttoskuld motsvarande cirka 40 procent av bruttonationalprodukten (BNP) har Sverige en skuld som relativt sett tillhör de mindre i EU och även är bland de lägsta i hela OECD-området.
Räknat netto, det vill säga inklusive den offentliga sektorns finansiella tillgångar, har den offentliga sektorn i dag till och med en finansiell nettoförmögenhet på cirka 15 procent av BNP.
Det svenska budgetmålet är också väsentligt mera ambitiöst än de budgetkrav som är en viktig del i den europeiska stabilitetspakten.
Ser vi till enskilda EU-länder, har Sverige det mest ambitiösa budgetmålet av alla.
Överskottsmålet innebär att den offentliga förmögenhetsuppbyggnaden kommer att fortsätta. Budgetpolitiken resulterar härigenom i en förskjutning av förmögenhetsbildningen från privat till offentlig sektor.
Kommentar av Rolf Englund:
Framförallt betyder det att allmänhetens disponibla inkomster är lägre -
och att därmed konsumtion, investeringar och sysselsättning är lägre. Se
där förklaringen till arbetlöshet och sk utanförskap.
Jfr Keynes eller vilken nationalekonom som helst, utom Fölster.
Urban Bäckström fortsätter:
En uppenbar effekt av detta är att den privata riskkapitalbildningen påverkas negativt, med lägre nyföretagande, mindre investeringar och färre jobb i den privata sektorn i Sverige som följd. Ett tecken på detta är det stora överskott vi har i bytesbalansen. Detta innebär just att vi har ett stort inhemskt sparande som inte investeras i Sverige.
Kommentar av Rolf Englund:
Det svenska handelsöverskottet är stort; ungefär lika stort som det amerikanska
handelsunderskottet.
Urban Bäckström fortsätter:
Ett mer svårförståeligt, motiv för att ha kvar överskottsmålet verkar vara Sveriges demografiska utveckling.
Den strategi som överskottsmålet är en del av bygger på att vi arbetar med underskott som är betydligt större än vad EU:s stabilitetspakt i dag tillåter.
P J Anders Linder håller med Svenskt Närigslivs chef:
"Urban Bäckström ställer en mycket intressant fråga på DN Debatt i dag. Varför ska vi fortsätta med samma överskottsmål i de offentliga finanserna?"
Mer av P J Anders Linder
Årtionden med höga skatter har proletariserat den svenska medelklassen
Sofia Nerbrand
chefredaktör på samhällsmagasinet Neo, på SvD ledarsida 25/9 2006
SOU 2002:16, Stabiliseringspolitik i valutaunionen, slutbetänkande samt underlagsrapporter
Svenskt Näringsliv får härmed avge följande synpunkter på rubricerat betänkande.
Svenskt Näringsliv avstyrker det föreslagna finanspolitiska rådet.
Det finns inget behov för ett sådant eftersom vi anser att aktiv stabiliseringspolitik inte skall bedrivas.
Svenskt Näringsliv avstyrker alla former av buffertfonder, dvs fonder såväl i statlig regi som i parternas regi. Motivet för detta ställningstagande är att ekonomin skall stabiliseras genom de automatiska stabilisatorerna.
Läs mer här
Den borgerliga regeringen 1991-94 lämnade efter sig ett jättelikt statligt budgetunderskott och havererade offentliga finanser.
Orsaken var i första hand den djupa ekonomiska krisen och massarbetslösheten,
som betydde att skatteinkomsterna sviktade och utgifterna samtidigt steg kraftigt.
Johan Schück, DN 3/2 2007