NATIONALEKONOMISKA FÖRENINGEN OCH SPAR & PLACERINGSFRÄMJANDET

inbjuder till seminarium i Salénhuset, Norrlandsgatan 15 i Stockholm

onsdagen den 4 mars 1998 kl 09.00 - 13.00

Den svenska bankkrisen, Asienkrisen och lärdomar för framtiden

med anledning av Ekonomisk Debatts temanummer om den svenska bankkrisen.

Medverkande: Urban Bäckström, Peter Englund, Lars Hörngren, Stefan Ingves, Lars Jonung, Bo Lundgren, Johan Lybeck, Claes Norgren, Jacob Palmstierna, Anders Sahlén, Gabriel Urwitz, StaffanViotti och Lars Wohlin.

Kommentar RE:

Men var är Nils Lundgren?

Var är Allan Larsson?

Var är Lars Calmfors?

Var är Anne Wibble?

Var är Carl Bildt?

Var är Staffan Burenstam Linder? - Han som var ordförande i riksbanksfullmäktige under åren 1991-1994?

Var är Bengt Dennis?

Var ärKlas Eklund?

Var är Kjell-Olof Feldt, krisens grundläggare på 1980-talet, med sina dåvarande rådgivare Klas Eklund och Eriks Åsbrink.

Var är Bengt Westerberg, vice statsminister 1991-1994.

Sten Johansson, chef för Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning, på DN Debatt 98-02-28

Uppslutningen kring EU:s konvergensprogram långt in i partierna till vänster om mitten har lett till att en keynesiansk analys av det ekonomiska läget med tillhörande stimulansåtgärder knappast alls förekommer i debatten. Det tredje lägrets analys och program är effektivt blockerat av konvergenspolitiken för EMU och dess fortsättning i stabilitetspakten.

Massarbetslösheten kickstartades 1991-92 i Sverige när regering och riksbank med höga räntor försvarade en övervärderad krona i en kraftig internationell konjunkturnedgång. Snabbt fallande inflation och hög ränta i kombination med 1990-91 års skattereform ändrade realräntan för hushållen från den absurda nivån minus 2-3 procent (man tjänade på att låna) till plus 10-12 procent (skulder blev ohyggligt dyra).

Resultatet blev ett fall i inhemsk efterfrågan motsvarande mer än 10 procentenheter av BNP när hushållen började spara och amortera sina lån ovanpå fallet i utlandets efterfrågan.

Effekterna på sysselsättningen av det inhemska efterfrågebortfallet är fortfarande i stort sett kvar, eftersom den offentliga sektorn tvingades börja spara när budgetunderskottet ökade till fantastiska 13 procent av BNP.

Den måttliga privata konsumtionsökningen sedan bottenläget på sommaren 1993 motbalanseras av neddragningarna i den offentliga konsumtionen.

Det överstora sparandet i den svenska ekonomin syns i de senaste årens bytesbalansöverskott på 2-3 procent av BNP och i det underutnyttjande av arbetskraften som drygt 10 procent utan riktiga jobb utgör.

I detta perspektiv klingar det falskt när regeringen berömmer sig av att statsbudgeten visar överskott, inflationsmålet överträffas och bytesbalansen går med stort överskott, när vi samtidigt har massarbetslöshet.

Det är inte tecken på klok hushållning utan på grovt slöseri med landets största tillgång: folks vilja och förmåga till produktivt arbete.

De sista 2-3 procenten sparade på budgetsaldot, de sista tiondelarna på inflationsmålet, miljarderna i bytesbalansöverskott leder till samhällsekonomiskt slöseri.

Mot den bakgrunden menar jag att det finns utrymme för en 2-3 procent lägre skattekvot än den regeringen nu siktar på.

Sten Johansson, chef för Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning.

http://www.dn.se/DNet/articles/38000-38099/38061/deb28.html

DN-ledare 98-02- 09: Vi överlever Sydöstasiens kris - IMF har en viktig uppgift i att stödja det internationella banksystemet

I sin bok "Krishantering på svenska - teori och praktik" (Nerenius & Santérus Förlag) har forskarna Bengt Sundelius, Eric Stern och Fredrik Bynander valt ut tre andra fall: U 137 1981, Tjernobyl 1986 och valutakrisen.

"Stålbadet i skuldfällan"
Rolf Englund på DN Debatt 92-08-26

Rörliga eller fasta växelkurser?
Rolf Englund i Svenska Dagbladet 1968-12-16

Anne Wibble om EMU och kronförsvar

England sänkte räntan efter övergången till flytande växelkurs.

Englund om Assar, Feldt, Bildt, Tson, m fl 1993 i Finanstidningen

The Swedish Experiment by Assar Lindbeck, SNS 1997

Olof Petersson DN Debatt 97-10-19 - utdrag "Politiker orsakar demokratikris"

97-10-14 Hague ber om ursäkt för misstaget att gå med i ERM

97-10-14 Maktutredare (1992 and all that mm ) hämtas från Örebro

Han heter Erik Amnå, FD, univ.lektor i statskunskap Tel: 019-30 30 67, e-mail: till Erik Amnå Han arbetar vid Högskolan i Örebro

DN-ledare 97-09-27 om ett land som drabbats av en finans- och valutakris

Även finans- och valutakrisen, som inleddes i Thailand i somras, visar hur politiker missköter sitt fögderi. Västvärlden ska inte förhäva sig. Men just nu är det ett antal länder som har råkat illa ut på grund av att de för länge haft sina valutor kopplade till en stigande USA-dollar, utsatts för fastighetsbubblor, spekulerat i skrytprojekt och saknat övervakning av bank- och finansieringssektorn.

Economist om finanskrisen i Asien

Av Thailands privata utlandsskuld på 70 miljarder dollar (525 miljarder kr) är 37.5 miljarder till japanska banker. Av Indonesiens utlandsskuld på runt 55 miljarder dollar (412 miljarder kr) ligger 22 miljarder hos japanska banker och flera analytiker tror att den verkliga skulder är betydligt högre. Av Thailands privata utlandslån förfaller 40 miljarder dollar (300 miljarder kr) inom 12 månader. Rykten cirkulerar i Bangkok om en betalningsinställelse. Economist 97-10-11

Lärdomarna av Asiens valutakris Krisen har mycket att lära oss om en av de äldsta diskussionsämnena inom den ekonomiska vetenskapen, frågan om en valuta skall vara fast eller flytande. Thailand, Malaysia, Filipinerna och Indonesien gjorde inte vad som krävdes. Lärdomen är att en centralbank har två penningpolitiska redskap. En centralbank kan styra växelkursen eller räntan. (Antingen styr man växelkursen och då får räntan bli vad den blir. Eller så styr man räntan och då får växelkursen bli vad den blir.) Tyvärr följdes inte denna regel. Orsaken till regionens valutakris går tillbaka till den amerikanska centralbankens konstgjort låga treprocentiga ränta under åren 1992-93. Den låga räntan var en metod för att låta de amerikanska bankerna reparera sina balansräkningar efter recessionen (RE: och bankkrisen) 1990-91. Räntan i Sydostasien var sex procent och valutakursen sades vara fast. (RE: precis som den svenska räntan var högre än t ex D-marksräntan, samtidigt som den svenska valutakursen, fram till långt in på hösten 1992, sades vara fast). Resultatet var en ström av valutainflöde (räntearbitrage; låna i utlandet, växla, låna ut i inhemsk valuta och tjäna på mellanskillnaden.) Under flera år kanaliserades Sydostasien alltför snabba penning- och kreditexpansion in i fastighetsmarknaden. Efter att ha gjort av med sju miljarder dollar av sin valutareserv och efter att ha gjort terminsaffärer (liksom den svenska riksbanken hösten 1992) på 23 miljarder dollar tvingades den Thailändska centralbanken låta bahten flyta. John Greenwood i Wall Street Journal 1997-10-07 Fotnot: Greenwood, konstruerade Hongkong-dollarns bindning till dollarn 1983.

Lars Calmfors om svängningen från Keynes till det tappra kronförsvaret 1992 - ur DN november 1992

Tabell 1

Sveriges utlandsskuld i miljarder kronor, Netto

Tabell 2

Sveriges utlandsskuld i miljarder ecu, Netto

1 ecu 920630 = SEK 7,41

1 ecu 930630 = SEK 8,93

Bankerna och deras kunder hade räntearbitragerat

Datum: 970901 Riksbankens avveckling av terminsskulden från 1992 avslutad

I mars 1995 påbörjade Riksbanken en planmässig avveckling av den terminskuld i utländsk valuta som uppstod vid försvaret av den fasta växelkursen 1992. Avvecklingen är nu avslutad.

Syftet har varit att minska Riksbankens balansomslutning. Åtgärden har varit av teknisk karaktär och har varken påverkat Riksbankens nettotillgångar i utländsk valuta eller valutakursen. Sedan den 1 januari 1993 har Riksbankens nettotillgångar i utländsk valuta ökat från cirka 30 till 100 miljarder kronor. Detta är framför allt en följd av att Riksgäldskontoret lånat utländsk valuta som placerats i valutareserven.

Ytterligare information lämnas av: Richard Gröttheim, avdelningschef på penning- och valutapolitiska avdelningen, tel. 08-696 68 01 Kjell Nordin, chefhandlare, tel. 08-696 68 04.

Källa: Riksbanken http://www.riksbank.se

97-09-15 Fem år sedan 500 procent - nu ska kronförsvaret utredas Nu ska regeringens demokratiutredning ta reda på vad som egentligen hände medan kronan försvarades....

Den 16 september 1992 blev Sverige rubrikstoff i de flesta av världens tidningar. Riksbankschefen Bengt Dennis satte upp marginalräntan till 500 procent för att försöka rädda den svenska kronans fasta växelkurs. Och han försäkrade att han kunde gå ännu längre för att rädda kronan. - The sky is the limit, sade Dennis som då visste att 60 miljarder kronor hade runnit ut ur Sverige under en enda vecka och att valutareserven höll på att tömmas.

Regeringen och oppositionen försökte sedan blidka aktörerna på penningmarknaden med krispaket som skulle förbättra statens blödande finanser. Men utflödet fortsatte ändå. Samtidigt knäcktes det brittiska pundet och flera andra europeiska valutor gungade i valutastormen.

Men den 500-procentiga räntan gav effekt. Utflödet stannade - tillfälligt - och Bengt Dennis var nöjd.

- Jag tror att vi satt punkt för diskussionen om växelkurspolitiken, sade han nöjt ett par veckor efter chockhöjningen av räntan.

Det slutgiltiga fallet för kronan kom två månader senare, i november 1992. Då tvingades riksbanken släppa kronan fri.

Efter kronans fall har kritiken mot kronförsvaret tidvis varit hård. Men när finansminister Allan Larsson och Bengt Dennis i maj 1991 knöt kronans värde till den europeiska valutaenheten ecu hördes ingen kritik från etablissemanget. De flesta ekonomer och politiker slöt upp bakom ecukopplingen.

Nu ska regeringens demokratiutredning, som leds av förre kulturministern Bengt Göransson, kartlägga vad som hände.Under förra veckans socialdemokratiska partikongress fanns krav på en medborgarkommission för att utreda turerna under 1992 och vad kronförsvaret kostade Sverige. Det sade finansminister Erik Åsbrink dock nej till under kongressen. Åsbrink, som själv var biträdande finansminister när kronan knöts till ecun, hänvisade istället frågan till Göransson s demokratiutredning som ska tillsättas under hösten.

Dessutom ska riksdagens konstitutionsutskott ta tag i frågan. Riksdagsbeslut finns redan men ännu munhuggs partierna i utskottet om formerna och tempot för utredningen av hur kronförsvaret sköttes.

1996/97:KU25 17. Regeringens eller enskilda statsråds hantering av kronförsvaret 1992

"1996/97:FiU18 Vissa bank- och försäkringsfrågor"

1996/97:RR5 Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av Riksbankens verksamhet under år 1996

DET EVIGA, av Esaias Tegnér

Wohlin-krisen 1998

Rolf Englund bon mot:

- There is no such thing as rational expectations. There is wishful thinking or panic.

Back to Monetarism and...

Home