World GDP Growth (IMF, FT)
Aktörernas förklaringar - Varningsord - Johnny Munkhammar 2005
Viktiga händelser som påverkat kredit- och valutapolitiken
Uppdaterat Kalendarium 1864-1994
Nils-Eric Sandberg, 2014
 |
 |
1980-01-01
Svegfors hade blivit statssekreterare. Jag
börjar som chef på Timbros föregångare
Utredningsbyrån för Samhällsfrågor.
Ryssarna har
under natten besatt Afghanistan. USA:s president heter Jimmy Carter.
Aktieindex i Stockholm står i 100. I december 1998 är index 3
140 - se Text-TV sid 202.
Juni 1980
SAF vacklar om
löntagarfonderna
Våren 1982
När man på den socialdemokratiska
partikongressen våren 1982 efter många års debatt hade tagit
sitt beslut om fonderna och klubban fallit tog känslorna överhanden
hos kongressombuden. De reste sig, höll
varandras händer upplyfta och sjöng unisont Internationalen.
12 augusti 1982
Mexiko inställer
betalningarna. Fed sätter fart på sedelpressarna. Aktierna på Wall Street börjar stiga.
September 1982 Palme vinner valet.
Feldt, Åsbrink och
Sohlman devalverar.
Palme avsätter Lars Wohlin och tillsätter
Bengt Dennis.
4 Oktober 1983
4 Oktober
Våren 1984
införs valutalånenormen.
1985
Oljepriset rasar
September 1985
Ulf Adelsohn och hans talskrivare Odd Eiken
förlorar valet - den s k Westerberg-effekten. Palme regerar vidare.
November 1985
Enligt Lars Wohlin i Ekonomisk Debatt nr 1/98, hade bankkrisen sin grund i den explosiva kreditexpansion som följde efter det att utlåningen i banksystemet släpptes helt fri i november 1985.
Effekten av denna systemomläggning underskattades kraftigt bl a på grund av bristande insikt om den latenta kreditefterfrågan som låg i fastighetsmarknaden. Penningpolitiken blev extremt expansiv, vilket inte var förenligt med huvudmålet för penningpolitiken: en fast växelkurs. Avregleringen borde därför ha kombinerats med en övergång till flytande växelkurs.
Efter avregleringen 1985 flyttades ansvaret för stabiliseringspolitiken över till finanspolitiken. Finansdepartementet saknade politiska förutsättningar att ta på sig hela det ansvaret och hade inte heller beredskap att göra det. Här brast det i det ansvar för systemet som en regering alltid har. ............. mer
Feldt har berättat om hur Palme tog beslutet
Mer om valutaregleringens avveckling (Wibble, Åsbrink m fl)
Augusti 1986
Carl Bildt blir partiledare.
Fastighetspriserna börjar stiga
18 September 1987
Nils-Eric Sandberg i ruta i DN:
"Både teori och erfarenhet säger att staten kan styra bara en av
de tre variablerna, ränta, inflationstakt och växelkurs.
Staten
kan fritt välja ut vilken av de tre ska fixeras, men bara en.
Ty
två av dessa variabler blir i längden alltid en funktion av den
tredje.
Om staten fixerar växelkursen får man ta den ränta
och den inflationstakt som blir följden.
Om man fixerar räntan
till en viss nivå kommer inflationstakt och växelkurs att anpassas
efter det. Etc."
Oktober 1987
Wall
Street Crash
November 1987
Svenskarna börjar
köpa fastigheter i utlandet i stor skala
November 1988
George Bush väljs till president efter
Ronald Reagan.
Principskiss om ett nytt skattesystem läggs fram i
Sverige
Januari 1989
Revolt mot Cash Limits
och nedskärningarna i skolan
1989 Valutaregleringen avskaffas.
Härliga tider - strålande tider - låna, låna och
köp, köp
Finansdepartementet visste
Ur Prop. 1988/89:150, Bil. 1.1
s.43: Tabell 4:4 Finansieringsanalys för hushållssektorn
Men Feldt missförstod vad som hänt
28 Juni 1989
MRS THATCHER vowed yesterday to fight every inch
of the way to stop full-scale economic and monetary union in Europe after being
forced to concede that the Common Market should begin preparations for what
could amount to the "biggest transfer of national sovereignty" by Britain.
November 9, 1989
Berlin-Muren faller.
David Owen:
The political
origins of the euro are that after the fall of the Berlin Wall in November 1989
a pact was formed initially between the Chancellor of Germany and the President
of France early in 1990 well before the formal reunification of Germany on 3
October 1990.
The motivation of Helmut Kohl was to demonstrate to his
friend Francois Mitterrand that France had nothing to fear from a much larger
Germany for they would put their Deutschmark with the French franc into a
single currency to forge out of the ‘third Europe’ the historic
‘first Europe’.
13 december 1989
Regeringen beslutar att endast den som
uppfyllde kraven enligt FN:s flyktingkonvention eller hade ett särskilt
starkt skyddsbehov skulle komma att beviljas asyl.
Beslutet har varit
föremål för granskning i konstitutionsutskottet. Vid
granskningen 1989/90 redovisade utskottet gällande regler och uttalanden i
förarbetena samt gav en redogörelse för läget när det
gällde flyktingmottagandet vid tiden för beslutet liksom de
berörda asylsökandenas situation i hemlandet. Utskottets majoritet
fann inte skäl att ifrågasätta regeringens bedömning som
kommit till uttryck i beslutet (bet. 1989/90:KU30). I en reservation (fp, vpk
och mp) anfördes att påfrestningarna för det svenska
samhället och den svenska flyktingmottagningen inte kunde anses så
svåra att man bort tillämpa bestämmelsen om särskilda
skäl i 3 kap. 4 § utlänningslagen.
Konstitutionsutskottets
betänkande 1994/95:KU30
29 December 1989
Japans aktieindex Nikkei når All Time
High på 38.915
Januari 1990
Rolf Englund på
Nationalekonomiska Föreningen :
"Vi ser också att
affärsbankernas lånestock i utländsk valuta är nästan
lika stor som den är i svenska kronor. Lånen i utländsk valuta
hos affärs- och sparbankerna är tillsammans nästan 300
miljarder. Det är mer än dubbelt så mycket som sparbankernas
utlåning i svenska kronor. Jag föreställer mig att de som har
lånat upp dessa 300 miljarder inte avser att ha dessa lån när
nästa devalvering kommer."
"Jag vill nu fråga finansministern /Feldt/ om denna lånestock, på 300 miljarder i utländsk valuta, som har byggts upp på kort tid, innebär någon förändring för Sveriges del och i så fall vilken?"
Februari 1990
Ingvar Carlssons regeringen förlorar en
omröstning om det sk stoppaketet ( lånestopp, prisstopp och
strejkstopp) - "De socialdemokratiska riksdagsmännen springer som
skållade råttor", enligt Stig Malm.
Kjell-Olof Feldt
avgår som finansminister och efterträds av Allan Larsson.
28 februari 1990
Chefen för
Bankinspektionen, Hans Löwbeer, går i pension och
efterträds av Anders Sahlén.
Våren 1990
Marit Paulsen förklarar:
”Jag har aldrig trott på
Lenin”
2 Augusti 1990
Irak invaderar Kuwait.
September 1990
Finansbolaget Nyckeln ställer in
betalningarna.
2 oktober 1990
Carl Bildt: "Ingen idé
att Sverige ansluter sig till EMS"
3 Oktober 1990
Tyskland återförenas
6 Oktober 1990
Mr Major, Chancellor of the Exchequer,
announced that Britain is to join Europe's Exchange Rate Mechanism (ERM) from
Monday morning, and that interest rates are to be cut by one per cent to 14 per
cent.
8 oktober 1990
Lars Jonung ordnar ett symposium, som gavs
titeln “Devalveringen
1982 - rivstart eller snedtändning?”. Det ägde rum den 8
oktober 1990 på Handelshögskolan i Stockholm, på
åttaårsdagen av 1982 års devalvering.
22 Oktober 1990
Stellan
Lundström i Dagens Industri: Fastighetspriserna kan halveras
29 Oktober 1990
SWEEPING ASIDE objections from Mrs Thatcher,
European leaders yesterday unexpectedly set a deadline of January 1, 1994, for
the creation of an EC central bank with powers over domestic monetary policy,
and paved the way for a single European currency by the end of the decade.
The Prime Minister (Mrs. T.) immediately denounced the plan as being in
"cloud cuckoo land" and served notice that she was prepared to use Britain's
veto to stop it.
30 oktobr 1990
Sven Lindqvist i DN:
Krisen beror på valutaavregleringen
?? November 1990
Mrs. Thatcher tvingas avgå. (Mrs
Thatcher's refusal to support a common European currency and integrated
economic policies led to the resignation of her treasury minister in 1989
/Nigel Lawson/ and her deputy prime minister /Geoffrey Howe/ in 1990. Disputes
over the “poll tax” and European integration led to a leadership
challenge from within her party.)
2 november 1990
Rolf Englund PM till Carl Bildt:
"Marshall-hjälpen och nästa svenska devalvering"
8 november 1990
Riksbanksfullmäktige ger riksbankschefen
mandat att sätta en ränta över den av fullmäktige beslutade
räntetrappan, under vissa förutsättningar, t ex
kronförsvar.
23 Februari 1991
Desert Storm - Markkriget inleds.
12 april 1991
Mats Svegfors: Jag skriver inte
detta, och citerar inte Gösta Bohman, för att försöka
antyda att det nog trots allt blir nya
devalveringar.
Maj 1991
Kronan
knyts till ecun.
Tidigare var kronan knuten även till dollarn,
genom att den hade stor vikt i korgen.
Juni 1991
Lars Jonung undertecknar förordet till boken
“Devalveringen
1982 - rivstart eller snedtändning?”
September 1991
Socialdemokraterna förlorar valet och
Carl Bildt blir statsminister med hjälp av Ian Wachtmeister och Bert Karlsson.
Bengt Dennis får sitta kvar.
Staffan Burenstam-Linder blir ordförande i
Riksbanksfullmäktige.
12 December 1991
THE deal thrashed out at the
Maastricht summit was being hailed as a victory for diplomacy in
European capitals last night. Mr Major was cheered by Conservative MPs for his
success in achieving compromises for Britain on a single currency and social
and working conditions and uniting most of his party behind him.
22 december 1991
Tomas Fischer i
Aftonbladet: "Med Bildt mot Poltava"
26 februari 1992
På Haga redovisar Bengt Dennis
läget för regeringen.
"I centrum för uppmärksamheten
står bankerna pga deras ställning i betalningssystemet och deras
beroende av utländsk finansiering. Trots ett något minskat beroende
av utländsk funding under förra året finansierar sig bankerna
ännu till ca 50 procent i utländsk valuta".kurs här
Bengt Dennis berättar (s.29) om reaktionen: "Några få
inlägg i form av frågor gjordes från enskilda statsråds
sida, bland annat statsministern. Jag lämnade Haga med intrycket att
regeringsledamöterna trivdes tillsammans och att stämningen vid
överläggningen var god. Men om min presentation gjort något
intryck var för mig svårt att bedöma."
Juli 1992
Underskottet i statsbudgeten för kommande
budgetår väntas bli 100 miljarder kronor.
?? augusti 1992
Jan-Erik Lane i SvD: "Devalvera och sänk
räntan"
22-23 augusti 1992
Regeringen äter kräftor på
Harpsund
- Det viktigaste är att regeringen står fast vid den långsiktiga ekonomiska politiken. Detta är nyckeln till att dämpa oron på marknaden, sa Bildt.
Biltds och Wibbles viktigaste budskap var att än en gång
kraftigt markera att växelkurspolitiken ligger fast och att en devalvering
därmed är utesluten under alla omständigheter.
- Vi kommer
att försvara den fasta växelkursen med all tillgänglig kraft.
Den är grundläggande för den ekonomiska politiken och om detta
råder det bred politisk enighet i Sverige. Riksbanken har vårt
fulla stöd i sitt agerande för att försvara kronan, sa Bildt.
Finansminister Anne Wibble fyllde i:
- Det går inte att hasta
fram besparingsförslag. Vår politik är långsiktig och
strävar mot att varaktigt minska underskottet i de offentliga finanserna.
Den politiken ligger fast, sa Anne Wibble. Marknaden borde lägga
större vikt vid fakta när den agerar, sa hon och pekade bland annat
på att regeringen i stort sett fått igenom alla sina förslag
under det första mandatåret.
Även i synen på den svenska ekonomin skiljer sig
riksbankschefen och regeringen åt. Medan Bengt Dennis hävdar att
inga reala förbättringar i landets ekonomi går att skönja
så pekar Bildt på en rad förbättringar: ökad
konkurrenskraft för industrin, ökad produktivitet, ökat privat
sparande och låg inflation:
- Svensk ekonomi har nu kommit ut ur
det senaste decenniets kostnadsproblem. Detta bäddar för en stark
utveckling under kommande år, sa Bildt.
Källa: DN
92-08-27
26 augusti 1992
Rolf Englund på DN
Debatt
Var finns ljuset i tunneln? I bästa fall når vi, om några år, samma ränta som i Tyskland. Men med krympande räntemarginal minskar då motivet för storföretag, kommuner och banker att hålla sig med utlandslån. Ett närmast Kafka-liknande moment 22. Globalt sett är lösningen nog enkel. Om nedgången i världsekonomin beror på för stor skuldbörda så måste räntan sänkas. Det har man förstått i USA. Tillräckligt många har nog också redan lärt sig vådan av att låna för mycket.
Det kommer inte att vara möjligt att länge till bibehålla den rekordhöga svenska realräntan. Om regeringen inte låter kronan flyta är risken alltmer överhängande för att marknaden kommer att se till den saken. Det blir genant för de ansvariga i nuvarande och tidigare regeringar men är ingen nationell katastrof.
Fotnot:Detta har visat sig vara en felaktig bedömning av mig. Det blev inte genant för de ansvariga. Jfr Eklund
26 augusti, lunchtid
Efter det att räntan höjts
insåg nu statsministern, enligt Ann Wibble, enligt Dennis (s.35) att
läget var kritiskt och han ringde Ingvar Carlsson efter lunchen.
2 september 1992
Dollarn faller till en
historiskt låg nivå mot D-marken.
8 september
Finland låter marken flyta.
Rudolf
Jalakas manade i Aftonbladet Riksbanken att sluta att försvara
kronkursen.
9 september
Riksbanken höjer räntan till 75 procent och beslutar förstärka valutareserven med 120
miljarder kr.
10 november
Anne Wibble i DN: "Vi är beredda att
gå hur långt som helst i försvaret av den fasta
växelkursen. Den är en grundplåt i den svenska ekonomin...
Regeringspolitiken är inte lämpad för hastiga utspel. Det blir
inga kristpaket."
11 september
Sven
Rydenfelt skrev i Svenska Dagbladet att vi var hjälplösa i kampen
mot den ekonomiska krisen då kampen styrdes av
vanföreställningar och myter. En av myterna var den vidskepliga tron
på fasta växelkurser. Man försvarade inte en valuta, man
försvarade ett felaktigt pris på denna valuta. Rydenfelt ville se
kronan flyta:
Vår redan förödande höga räntenivå har inte hindrat vår Riksbankschef att försäkra att kronan - rättare sagt kronans felaktiga kurs - skall med alla till buds stående medel försvaras. Och det finns här, menar han, inga gränser vare sig för räntehöjningar eller andra offer. Jo, bäste Chefen, det finns sådana gränser, Och i kampen mot vår valutapolitiks väderkvarnar har offren redan blivit på tok för stora.
Sven Rydenfelt är hedersordförande i
Medborgare mot EMU
Rudolf Jalakas: "Om en valutakurs är felaktig, måste det ske en devalvering. Dessutom borde den offentliga sektorn inte bantas när arbetslösheten fortsätter att stiga inom industrin."
13 september
Anders Ferm signerad
ledare i Arbetet:
De höga räntorna tvingas vi till därför att vi försvarar en fast kronkurs mot ecun. Vi har Europas lägsta inflation och högsta realräntor. Det strider mot allt ekonomiskt förnuft. Med realräntor på tio procent kan inget få fart på svensk ekonomi. Vi riskerar en utstampning av företagandet, stagnation och 1ångvarig arbetslöshet. Hårdvalutapolitiken är ett vågspel.
Alternativet är att låta kronan flyta fritt för att få ned räntorna. Det vore också ett vågspel. Risken med flytande krona är att krismedvetandet försvinner, att vi politiskt inte klarar den obehagliga hästkur som är en förutsättning för att lyckas. Kanske föredrar vi den åtstramning och omfördelning som räntemarknaden åstadkommer framför de nedskärningar och skattehöjningar som riksdagen kan besluta om.
Ledaren slutade med utropet att vår självvalda valutapolitik måste diskuteras: “Kronkursen är inte helig!”
16 september:
England låter pundet
flyta och lämnar ERM
Lessons learned on 'Black Wednesday'
BBC, 15 September, 2002
By Evan Davis BBC Economics Editor
The day after the chancellor was singing in his bath, a few weeks on the British economy began to improve and in 1993 Norman Lamont left the government
Bill Cash about Norman Lamont's book "Sovereign Britain".
17 september
Morgonekot kl 07.00
Assar Lindbeck:
- Problemet är att politikerna har konstruerat ett inkonsistent system.
Å ena sidan har de bestämt sig för fria kapitalrörelser,
å andra sidan har de bestämt sig för att ha ett
valutakurssystem som enligt min mening inte kan kombineras med fria
kapitalrörelser.
Reporter: - Att skatterna inte räcker för
att täcka statens utgifter och att svensk industri förlorat
konkurrenskraft är allvarligt. Men vårt växelkurssystem är
alltså i grunden fel. Det går inte att alla kan köpa och
sälja kronor hur som helst samtidigt som priset på varan, dvs kronan
i detta fall, är spikat.
Assar Lindbeck: - Egentligen kan bara
två växelkurssystem fungera i dag. Det ena är flytande
växelkurser som USA och Japan har, det andra är att man får
övergå till myntunion som man har inom USAs... mellan USAs
delstater. Alla system där emellan är oerhört känsliga
för spekulation och speciellt ett system som Sverige har, nämligen
att alla vet att centralbanken när som helst kan ändra
växelkursen på eget bevåg. Det kan inte överleva, ett
sådan system på lång sikt.
Reporter: - Menar du att
dagens situation är ohållbar då, oavsett vilka krispaket och
annat som regeringen kan komma med?
Assar Lindbeck: - Ja, jag är
rädd för det. Det är klart att om ett land har en lång
historia såsom Österrike av att aldrig ändra växelkursen,
då uppstår det ju ett slags förtroende för det. Men
Sverige som devalverat fem gånger på femton år, vi har
förstört vårt anseende. Det betyder att så fort vi kommer
i en kostnadskris som vi nu har, då väntar sig alla en devalvering
därför att det har vi gjort tidigare.
Det lån som avses i artikeln i Dagens Industri
beskrivs av Riksbanken sammanfattningsvis på följande sätt.
Riksbanken lämnade
den 17 september 1992 E. Öhman J:r Fondkommission AB ett lån
på 750 miljoner kronor
till 34 % ränta, när
marginalräntan var 500 %.
18 september
Assar Lindbeck säger i Dagens
Industri att valutakaoset i Europa berodde på att vi nu levde med ett
växelkurssystem som var en kvarleva från en annan epok och inte
passade i en tid med fria kapitalrörelser.
Kommentar RE:
För Assar Lindbecks förklaring till finanskrisen
klicka här
20 september:
Första krispaketet i Sverige.
- En felaktig analys
låg i botten på den första uppgörelsen mellan oss och
regeringen", menade Allan Larsson. Man trodde att det var de dåliga
statsfinanserna som rubbat tilltron och orsakat valutaspekulationen. I
verkligheten var det finanskrisen.
I Frankrike vinner ja-till EU
folkomröstningen med knapp majoritet.
Mona Sahlin har redogjort för stämningsläget vid förhandlingarna
"Enligt vår uppfattning stod det finansiella systemet i Sverige
inför en kollaps den 24 september 1992."
Stefan Ingves och Göran
Lind i Ekonomisk Debatt nr 1/1988
24 September:
Anne-Marie Pålsson skrev i Sydsvenska
Dagbladet att det hade varit mycket bättre att redan under den första
spekulationsvågen låta kronan flyta:
Även i det fall spekulationen får sin näring av realekonomiska problem är det bättre att låta kursen anpassa sig till ett korrekt värde än att försvara en övervärderad valuta. Ett sådant försvar torde bara resultera i förnyade spekulationsattacker.
Sett i detta perspektiv blir därmed Bengt Dennis brandkårsutryckningar onödiga och framför allt mycket dyra åtgärder utan bestående effekt annat än möjligtvis för de företag som nu går i konkurs som en följd av ränteökningarna. Det hade varit mycket bättre att redan under den första spekulationsvågen låta kronan flyta.
25 September:
Harry Schein “Varför inte
devalvera?” i Dagens Nyheter
Alla är lyckliga över krispaketet. Man hyllar dess innehåll och lovsjunger det nya samarbetet mellan Carl Bildt och Ingvar Carlsson. Får den som inte tillhör menigheten svära i kyrkan, under båda psalmerna?
Harry Schein fann det kompakta motståndet mot devalvering svårt att förstå. Efter en devalvering kunde den politiska energi som använts för att konstruera krispaketet ha mobiliserats för eftervård av devalveringen i form av en stram och trovärdig finanspolitik.
28 september 1992
Nils
Lundgren i Dagens Nyheter: “Kronans fall är nära”.
Ulla Reinius berättar i boken "Stålbadet" om hur Nils Lundgrens artikel kom till.
Rubriken var, enligt Bengt Dennis, mer provocerande än texten och det bidrog till den uppståndelse som artikeln förorsakade på de finansiella marknaderna. Enligt Dennis: Å ena sidan gjorde det inte Riksbankens situation lättare, men å andra sidan var den en bra genomgång av devalveringsalternativet och frågan var värd en ordentlig luftning. Artikeln var resonerande men tidpunkten för dess publicering fick folk att läsa in mer i den än vad Nils Lundgren faktiskt uttryckte.
Nils Lundgren pekade inledningsvis på det dilemma som Riksbanken satt i: Riksbankschefen har sagt att han är beredd att höja räntan hur högt som helst för att försvara kronan (“the sky is the limit”) och det får han väl anses ha bevisat med sina 500 procents marginalränta. Problemet är att han visserligen tillfälligt kan höja räntan hur högt som helst, men att han inte kan ha mycket hög ränta hur länge som helst (eternity is not the limit)!
- Om den svenska räntenivån inte börjar sjunka påtagligt under denna vecka, tvingas vi släppa kronan fri att flyta för att kunna sänka räntan.
Att släppa växelkursmålet ansåg han skulle vara förödande för landets långsiktiga ekonomiska strategi. För det första skulle det underminera förtroendet för vår vilja och förmåga att bedriva en fast växelkurspolitik i framtiden. För det andra skulle det underminera det interna krismedvetandet. Nils Lundgrens slutsats i detta avseende var att argumenten mot att låta kronan flyta var mycket tunga men inte tyngre än argumenten mot att försöka uthärda med räntor på de nivåer som rådde nu.
Nils Lundgren såg framför sig en ny spekulation mot kronan redan nästa dag och då skulle kronans fall vara nära. Hoppet att EG:s finansministrar under dagen skulle komma fram till något som återställde ordningen på den europeiska valutamarknaden ansåg han vara ringa. Men Nils Lundgren stannade inte härvid. Han ställde frågan vad vi kunde göra själva. Något nytt krispaket en vecka efter det förra bedömde han inte möjligt och han ansåg det tvivelaktigt om det skulle vara förnuftigt. En ytterligare neddragning av den inhemska efterfrågan skulle landet inte utsättas för när det var på väg mot en depression.
I stället anvisade han en rad andra åtgärder: överge ecu-kopplingen och knyt kronan till D-marken, ta upp ett stort statslån i utländsk valuta, sänk arbetsgivaravgifterna med fem procent.
Nils Lundgrens slutkläm var: Kanske kan vi hoppas på tur med utvecklingen på den europeiska valutamarknaden. Kanske kan vi hoppas att svensk ekonomi tål mycket höga räntor under en något längre tid än vad jag tror. Bäst är dock att inte lita till förhoppningar utan till egen handlingskraft!
29 september
1. Riksbanken beslutar "deponera en del av
valutareserven i svenska banker".
2. Riksgäldskontoret skall
verkställa den tidigare förberedda ytterligare upplåningen om
15 miljarder ecu (RE: ungefär 150 miljarder kr).
Villy Bergström, chef för Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning, FIEF, (numera chefredaktör för Dala-Demokraten) i Svenska Dagbladet. Artikeln avvek enligt Bengt Dennis från den övriga ekonomkåren. Det var en uppgörelse med den politik som regeringen och Riksbanken företrädde:
Låt mig börja med att slå fast: Sverige är inte devalveringsmoget. Industrins konkurrenskraft är förvisso inte lysande men det är inte fråga om någon kostnadskris som 1976-77. Inflationen är låg, produkrivitetsutsikterna lovande. Med nuvarande massarbetslöshet dämpas lönekostnadernas stegring. Problemen är främst “keynesianska” - det är fråga om en efterfrågekollaps. Det sägs mycket obetänkt för att inte säga dumt i tider som dessa. Bengt Dennis har stått för en del, liksom Carl Bildt.
Villy Bergström menade att om finansmarknaderna bedömde att det förelåg den minsta risk för devalvering kunde växelkursen aldrig försvaras med interventioner, inte ens om tiogruppens alla centralbanker gick samman i en aktion.
- Villy Bergström var också kritisk till Carl Bildts och mina /Dennis/ uttalanden om effekterna av tidigare devalveringar. Han menade att man måste, och kunde, skilja mellan devalveringar som lyckats och de som inte lyckats. Liksom orsakerna bakom och syftet med devalveringarna.
Villy Bergström i
Dala-Demokraten 98-03-05:
"Vems var felet? Dennis bär
ansvaret"
Samma dag den 29 september hade P-O Edin en artikel i Dagens Nyheter. Han målade en dyster bild och kritiserade det första krispaketet då det enligt hans mening helt saknade åtgärder för att sänka räntan och stabilisera det finansiella systemet. Edin diskuterade alternativet flytande växelkurs men menade att det skulle skapa osäkerheter och risker som åtminstone små länder med devalveringsförflutet skulle få betala för i form av högt ränteläge.
Efter en diskussion av ytterligare alternativ kom Edin till sin lösning: staten skulle erbjuda sig att överta och hantera devalveringsrisken genom att internationellt låna 300-400 miljarder kronor i ecu. Pengarna skulle sedan användas till att köpa upp svenska kronpapper på marknaden, dvs staten skulle överta “huvuddelen av marknadens samlade nettorisk för en devalvering (staten själv skulle förlora 30-40 miljarder kronor vid en tio-procentig devalvering)”.
Edin ville därutöver att Riksbanken skulle erbjuda marknaden att mot en mindre premie ta en valutakursförsäkring, dvs Riksbanken skulle förbinda sig att till marknadsaktörerna i framtiden sälja kronor till dagens växelkurs.
30 september
Anders Ferm signerad ledare i Arbetet: “Låt kronan flyta!”
Det andra krispaktetet
Mona Sahlin har redogjort för stämningsläget vid förhandlingarna
1 oktober
Lars Heikensten, då Handelsbankens chefekonom, nu vice Riksbankschef, i Dagens Nyheter. Hans slutsats var att det var uppenbart att vi skulle hålla ut den närmaste tiden, även om priset var högt.
Effekterna på samhällsekonomin av en begränsad period - några veckor, kanske en månad - med mycket hog räntor är enligt min mening betydligt lättare att fördra än de troliga konsekvenserna av en eventuell devalvering.
Det finns ingen anledning att kast in handduken i kampen om kronan. Förutsättningarna att få svensk ekonomi på fötter under de närmaste två åren är goda. Samtidigt är de negativa effekterna av en devalvering mycket stora.
7 oktober
Modos koncernchef Bernt Löf i en intervju i Dagens Nyheter.
Tidningen uppgav i anslutning till intervjun att missnöjet med ränte- och valutapolitiken hade vuxit sig så stärkt inom skogsindustrin att man inom kort skulle göra en uppvaktning för statsministern. Delar av tidningens artikel återgavs i Bengt Dennis bok. Något av det var följande:
Den svenska kronan är helt klart övervärderad. På frågan om han därför vill se en devalvering svarar han undvikande men pekar ut viktiga faktorer för branschen som enligt honom nu verkar i fel riktning: Räntan är för hög, sänkningen av arbetsgivaravgiften är för liten och försvaret av den svenska kronan är ett för högt och dyrt spel.
Före jul måste räntan ned till 10 procent eller därunder. Annars börjar den stora ökenvandringen.
Jag tror inte politiker och nationalekonomer vet vad de talar om. Vi här fått en massa valutafundamentalister som inte verkar ha satt sin fot ute i en fabrik.
Bernt Löf är särskilt kritisk mot de ekonomer som talat om att knyta den svenska kronan till tyska D-marken. Det hade bland annat Industriförbundets chefekonom Ulf Jakobson framfört: Det vore lika dumt som att ta in en juniorspelare i landslaget i hockey.
Bernt Löf sitter i Industriförbundets styrelse, Han är dock kritisk till förbundets snabba accept av krispaketen och till tystnaden inom näringslivet: Alltför många har fallit in i hallelujakören. Det verkar som om det inte vore fint i näringslivet att kritisera en borgerlig regering.
Bernt Löfs uttalanden fick inte något stort genomslag i debatten och någon uppvaktning för statsministern blev det inte. Enligt Bengt Dennis såg de politiska tungviktarna i skogsindustrin till att den avstyrdes.
22 oktober
Assar Lindbeck tog i en artikel i Dagens Nyheter upp frågan om krispaketens tidsprofil, dvs anpassning till konjunkturläget.
Han hade en kritisk syn på de två krispaketen, såväl beträffande innehållet som tidsplanerna för deras förverkligande. Han var oroad över att skattehöjningar och utgiftsnedskärningar skulle vidtas redan under 1993, då Sverige i motsats till industrivärlden som helhet skulle befinna sig i efterkrigstidens i särklass djupaste lågkonjunktur.
Lindbeck hade också andra invändningar mot krispaketen, bl a att de i så stor utsträckning baserades på skattehöjningar i stället för att mera resolut dra ned de skenande statliga utgiftssystemen, särskilt transfereringarna.
Assar Lindbeck ville att krispaketen under riksdagens utskottsbehandling skulle få en bättre konjunkturanpassning, dvs att skattehöjningar och utgiftsnedskärningar senarelades till 1994 och, framför allt, till 1995. (RE: Viss liknar det s k förlegad Keynesianism?)
Bengt Dennis skriver att "delar av Assar Lindbecks tankar" (RE: således inte alla tankar, som t ex att senarelägga åtstramningen) återkom senare i den rapport som Ekonomikommissionen under Lindbecks ledning avlämnade i mars 1993.
Den konjunkturanpassning som Lindbeck förordade i fråga om krispaketen väckte intresse och förståelse hos många men det skulle också innebära risker att försöka ändra i uppgörelserna. Det politiska klimatet inbjöd inte till någon omförhandling och farhågorna för att den trovärdighet som krispaketen etablerat i marknaden skulle gå förlorad vägde, enligt Bengt Dennis, tungt "hos finansministern" /Anne Wibble/.
16 november
Carl Hamilton och Dag Rolander i Dagens Nyheter “Låt kronan flyta!”
Deras budskap var kort och gott att till skillnad från finnarna, som under förödmjukande former tvingades slappa marken, borde Sverige släppa kronan med valutareserven intakt och med fortsatt starkt förtroende för Riksbanken. Hamilton och Rolander ville också att staten skulle överta alla de kreditinstitut som vänt sig till bankakuten och i väntan på det skulle staten utlysa ett allmänt moratorium för landets låntagare.
18 november
Anders Ferm signerad ledare “Låt kronan flyta”.
Ferm konstaterade att Arbetet var den enda tidningen i Sverige, borgerlig eller socialdemokratisk, som öppet förordat en flytande växelkurs och en omläggning av den ekonomiska politiken.
Medborgarna måste väl ändå rimligen fråga sig varför både regering och opposition tycks vara beredda att kämpa för nuvarande växelkurs till sista arbetsplats.
Risken är stor att vi förr eller senare ändå tvingas lägga om valutapolitiken, Om det sker kommer vi att få det sämsta av allt, nämligen först utslagning av delar av vår företagsamhet och hög arbetslöshet och därefter en panikdevalvering. Nederlaget blir i så fall lika stort för både regering och opposition.
19 november
Riksbanken låter kronan flyta
20 november
Dagens Nyheter (en av de tappra kronförsvararnas ivrigaste hejaklack):
Om regeringen Bildts “enda väg” hade någon innebörd så var den länkad till en fast svensk valuta. Den fasta kronkursen var symbolen för en ny riktning, med sikte på att Sverige skulle tillhöra kärnområdet av disciplinerade ekonomier runt Tyskland. Den var också ankaret för att vi den här gången med egna mödosamma åtgärder skulle återskapa ekonomisk styrka och benhårt undvika återfall i inflationstänkande.
Bildt och Wibble har hundrafalt försäkrat att devalvering aldrig kommer på tal, och de har menat vad de sagt. Misslyckandet för regeringen är stort och ovedersägligt. Statsministern försöker inte heller förneka det.
DN manade till en ny politisk samling:
Det är läge för att bilda en samlingsregering, Regeringen Bildt kan inte fortsätta som om ingenting hänt.
Socialdemokraterna har samtidigt medansvar för dagens tillstånd. De har det genom sitt 80-tal, Och de har inte drivit någon annan valutapolitik - med ecu-knytningen - än den som just kapsejsat.
Därför är det inte naturligt att oppositionen tar över. Det delade ansvaret för historien ger gemensamt ansvar också för att klara framtiden.
I en ledare (8/8 1993) påminde DN om att den fasta växelkursen i tio år var själva ankaret i den ekonomiska politiken. Man kan inte, hette det, "stryka ett streck över allt man sagt i tio år och ändå betraktas som seriös".
Dennis bryter riksbanksmystiken, Hans Bergström i hörnartikel i DN 98-10-19
Monetarism and Swedish Financial Crisis
Mars 1993
Lindbeck-kommissionen lägger fram 113
förslag för en bättre svensk ekonomi.
14 april 1994
Regeringen beslutade att införa en
förordning (SFS 1994:189) om uppehållstillstånd i vissa
utlänningsärenden. Förordningen innebär att
utlänningar som före den 1 januari 1993 har gjort en ansökan om
asyl som inte slutligt prövats och som fortfarande befinner sig landet
får beviljas uppehållstillstånd.
Konstitutionsutskottets
betänkande 1994/95:KU30
Juli 1994
Björn Wolrath: Skandia köper inte
svenska statsobligationer.
Juli 1994
Englund är på
krigsstigen
September 1994
Socialdemokraterna vinner valet och bildar en
minoritetsregering.
November 1994
Sverige röstar ja till EU, Norge nej.
Sparpaket på 61 miljarder läggs fram.
Juni 1995
